search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Advokatdagarna: Lång väntan på besked om ny straffprocess

Straffprocessutredningens förslag till en förändrad brottmålsprocess ligger fortfarande på regeringskansliet och väntar på åtgärd. Vissa av förslagen har dock genomförts.

Betänkandet Brottmålsprocessen, som överlämnades till regeringen i april 2013, innehåller en rad nya sätt att se på straffprocessen.

Under en timme redogjorde Stefan Strömberg, lagman vid Stockholms tingsrätt och särskild utredare i Straffprocessutredningen, för huvuddragen i betänkandet.

Utredningen anser bland annat att för stort fokus i dag ligger på huvudförhandlingen, vilket påverkar kvaliteten på straffprocessen negativt.

– Det är först vid huvudförhandlingen det blir tydligt vad målet handlar om. Parterna är inte tillräckligt bra förberedda, sade han.

Vidare menar utredningen att ansvarsfördelningen mellan parterna och domstolen har varit otydlig och tycker att parternas inflytande och medverkan i processen borde öka.

Den tilltalade bör bland annat få bättre information om målet.

– En stämningsansökan är ett stumt dokument där namnet på den tilltalade och gärningspåståendet står men inte ens något egentligt yrkande. Det framgår inte fullt ut vad den tilltalade drabbas av om åklagaren har framgång, sade Stefan Strömberg.

Vid brott där påföljden kan blir mer än böter vill utredningen att den tilltalade ska ha rätt till kostnadsfri rådgivning från en advokat när åtal väcks. Vidare anser utredningen att domarna kan bli betydligt mer aktiva och effektiva i sin processledning.

– Domarna kan tydligare för åklagaren och den svarande reda ut bland annat vad som yrkas och inställningen till det som yrkas, sade Stefan Strömberg.

Den största förändringen utredningen vill se är att det fulla ansvaret för talan om straffansvar läggs på åklagaren. Rätten ska bedöma det som läggs fram i ett mål.

– Åklagarens uppgift är att bestämma vad han eller hon vill få en person fälld för. Rättens uppgift är inte att försöka reda ut frågor som kan påverka målets utgång.

Utredningen föreslår även att det ska finnas ett påföljdsyrkande i åtalet.

– I en stämningsansökan i ett tvistemål är det självklart att rättsföljden framgår, så är det inte i brottmål. Den tilltalade får ofta uppgift om detta strax innan han eller hon själv eller försvaret ska göra sitt slutanförande.

Stefan Strömberg betonar dock att åklagaren naturligtvis måste kunna ändra påföljdsyttrandet om förutsättningarna ändras. Det slutliga yrkandet ska sätta den övre gränsen för påföljden.

Ett omdebatterat förslag är att det inte ska gå att dömas till ett strängare straff än vad åklagaren har yrkat.

– Jag tycker att det är en anständighetsfråga att kunna förhålla sig till yrkanden och veta vad man kan förvänta sig för påföljd, sade Strömberg.

Men bland annat domare har ifrågasatt förslaget och varit tveksamma till om åklagarna skulle yrka tillräckligt höga straff.

Utredningen föreslår också att mål ska kunna avgöras på olika sätt, där parternas inställning till brottets allvar ska vara styrande. Enligt förslaget delas målen in i kategorierna: bötesmål, erkända mål där åklagaren yrkar högst sex månaders fängelse och icke-erkända mål liksom mål där strängare straff än fängelse i sex månader yrkas samt ungdomsmål.

Ett särskilt förfarande föreslås i erkända mål där åklagaren yrkar högst sex månaders fängelse. Tingsrätten föreslås då kunna meddela dom på handlingarna.

– Rättens prövning blir bara om förutsättningar för att meddela dom föreligger, nämligen att den tilltalade godtar allt som åklagaren påstår och yrkar. Men om det inte är en ren accept eller om rätten till exempel anser att det yrkade straffet är för strängt ska målet företas till huvudförhandling. På så sätt skulle domstolen kunna ägna mer tid åt de mer komplicerade målen som är stridiga, sade Stefan Strömberg.

Ett förslag som har genomförts är att rätten i vissa fall har börjat att ta ett större ansvar för att undersöka om stora mål kan delas upp i flera rättegångar.

– Ofta är det onödigt att bunta ihop målen. Och det blir förfärligt dyrt.

Utredningen vill också stärka hovrättens överprövande roll. I klagoskrifterna ska tydligare anges vad som är fel, men också vad parterna anser är rätt i underrättens dom.

– Syftet är att hovrätten ska få ett bra underlag för att bedöma om målet ska släppas upp. De fall där man är övertygad om att underrätten har dömt rätt sorteras bort. Det är inte domstolens sak att leta efter materiella fel.

Betänkandet ligger nu hos Regeringskansliet.

– Vi har överlag fått positiva remissvar. Jag hoppas att det händer något innan utredningen har passerat sitt bäst-före-datum, sade Stefan Strömberg.

Annons
Annons
Annons
Annons