search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Advokatdagarna: Konsten att plädera framgångsrikt

Plädera inte för klienten utan för rätten! Det och andra handfasta råd gav Johan Eriksson.

Under många år har advokat Johan Eriksson intresserat sig för förhörsteknik och rättssäkerhetsfrågor. Nu har han gjort en egen undersökning där han har talat med ett antal domare (från olika typer av domstolar) om deras tankar om advokaters pläderingar i brottmål. Domarna var mycket samstämmiga i sina uppfattningar.

Den bästa pläderingen, enligt domarna, börjar starkt och fångar intresset och är lagom lång, cirka 15–30 minuter. Den har en innehållsförteckning, koncentreras till det svåra och är ”juridiskt ärlig” och intellektuellt hederlig. Det är även bra att ta med praxis, även från underrätt. Och den måste innehålla ett resonemang i påföljdsfrågan.

Den sämsta pläderingen har också tydliga kännetecken, enligt domarna. Det är när advokaten läser innantill, är oförberedd, återberättar vittnesutsagor samt upprepar vad andra redan har sagt. Dessutom innehåller den onödiga angrepp på andra parter i rättssalen som saknar betydelse. Likaså har den inte ett vettigt resonemang i påföljdsfrågan utan det framförs bara: ”Det ska vara väsentligt kortare fängelsestraff än vad som anförs från åklagarbänken”. I hovrätten ogillas det när pläderingen från tingsrätten endast återupprepas.

– Det ska ju vara frågan om en överprövning, inte en omprövning.

Johan Eriksson betonade starkt betydelsen av pläderingen eftersom domarna i hans undersökning säger att pläderingen påverkar utgången i mellan 10 och 20 procent av fallen.

– Det som alla domare sa var att när de hade bestämt sig för att ändra sig så gjorde de det för att de plötsligt såg saker ur ett annat perspektiv. Det dök upp en annan hypotes, sa Eriksson. 

Eriksson underströk betydelsen av att inte plädera för klienten. Något han frankt konstaterade att han själv gjort vid olika tillfällen under åren.

– Men efter att ha lyssnat på det urvalet som jag har gjort ur den svenska domarkåren så är min slutsats att man ska sluta med att plädera för klienten, sa han och fortsatte:

– Man kan bränna av en sån där plädering för klienten på rummet eller i cellen, ett brandtal. Jag tror att det värmer lika mycket eftersom jag tror att det är det som klienterna ibland saknar: en advokat som bryr sig och som verkar tro på det de säger och som de kan känna en värme och gemenskap med. Men det kan man visa på ett annat sätt än att argumentera i domstolen på ett sätt som inte någon lyssnar på. Så jag tänker sluta med det (att plädera för klienten).

Johan Eriksson lämnade flera konkreta exempel utifrån olika principer på hur advokater kan lägga upp sitt arbete. Det första rådet är att börja med pläderingen och använda den som en checklista för förhör och sakframställning. Rensa bland bevisfrågor och fokusera på dem det är oenighet om. Detsamma gäller rättsfrågorna. ”Pläderingens skelett” byggs upp från praxis och doktrin, bevisvärdering av processmaterialet och juridiska slutsatser.

När pläderingen så genomförs är det väsentligt att man verkligen kan materialet, att man förklarar på ett begripligt sätt vad sakkunnig anfört och hur det ska tolkas. Fånga intresset och använd retoriska knep och hjälpmedel. Eriksson uppmanade till att våga använda retoriken, gör det på det sätt som passar just dig. Använd hjälpmedel, en film, ett foto, en frågelista, ett blädderblock, en tidsaxel. Enkla saker som även kan användas i små mål som gör det enklare och roligare att följa med.

Om klienten förnekar så börja med att tala om påföljden. När man har argumenterat om det så kan man se på bevisningen.

– Ge åklagaren judo. Behandla åklagarens argument väl. Det är ett klassiskt retoriskt knep. Att säga att allt som den andra säger är dåligt är inte bra eftersom det sällan är så. Utan det är bättre att säga att det som är dåligt verkligen är dåligt, sa Johan Eriksson som menade att då blir det lite lättare att få rätten att tänka på ett annat sätt än den som stämmer vill.

– Vi säljer inte fullständiga lösningar. Jag säljer rimliga tvivel, mot betalning faktiskt. Staten betalar oss. Jag reser land och rike runt och säljer rimliga tvivel. Jag bevisar ingenting. Jag tycker inte att försvarare ska använda sig av det ordet överhuvudtaget. Jag vill bara, när min klient nekar, att när rätten ska överlägga då finns det fortfarande tvivel kvar som är rimliga. Det är det vi säljer.

Annons
Annons
Annons
Annons