search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Advokatdagarna: Kan vi säga tack och adjö till traditionsprincipen?

Lösöreköpskommittén föreslår att lösöreköpslagen – och därmed traditionsprincipen – upphävs. I stället införs två lagar: en lag om köp av lösöre, som ger köparen skydd genom avtalet mot säljarens borgenärer vid köp av bestämt lösöre, och en lag om registrerad panträtt i lösöre.

Lars Edlund var ett av de tre justitieråd som ingick i utredningen. Tillsammans med professor Torgny Håstad och advokat Odd Swarting, som var sakkunnig respektive expert i utredningen, diskuterade han om traditionsprincipen bör överges.

Lars Edlund gav en historisk bakgrund till traditionsprincipen. Avtalsprincipen gällde i äldre rätt. År 1835 och 1845 utfärdades lösöreköpsförordningar med krav på registrering vid köp av lösöre som lämnades hos säljaren för skydd mot säljarens borgenärer.

År 2002 ersattes traditionsprincipen av avtalsprincipen i konsumentförhållanden.

Lars Edlund konstaterade att avtalsprincipen i praktiken dominerar i utländska rättssystem.

– Det som är normalt i Sverige är extremt utomlands, sa han.

I sitt betänkande (SOU 2015:18) förordar Lösöreköpskommittén att avtalsprincipen ska införas. Både Håstad och Swarting skrev särskilda yttranden.

Odd Swarting var kritisk till kommitténs förslag att upphäva traditionsprincipen och anförde en rad skäl som talar emot. Som ordförande i Rekonstruktörs- och konkursförvaltarkollegiet (Rekon) påminde han om att 400 praktiskt verksamma advokater stod bakom uppfattningarna.

Han ansåg att inga samhällsekonomiska fördelar med förslaget kan påvisas.

– Det innebär att man överger ett effektivt, robust, förutsägbart och väl fungerande system, sa han.

Swarting menade att förslaget innebär att skenavtal och angripbara efterhandskonstruktioner skulle öka. Han underströk utifrån sin erfarenhet som förvaltare att traditionsprincipen och företagshypoteket medför effektivitet i konkurs. Avtalsprincipen och införande av registreringspantsättning skulle verka direkt värdeförstörande. Registerpanten skulle öka statens kostnader och försvåra brottsbekämpningen, eftersom den klassificeras som handpant.

– Förslaget är till stora delar drivet av stora fordringsägare som banker och finansinstitut, och missgynnar små fordringsägare, sa Swarting.

Vidare skulle det i stort sett omöjliggöra rekonstruktion. Odd Swarting förutsåg att registerpant kommer att få stor negativ påverkan på företagshypoteket.

Torgny Håstad menade att det inte är svårbedömda samhällsekonomiska effekter, som utredningens direktiv betonade, utan framför allt rättssystematiska överväganden som ska vara avgörande.

– Man ska ha ett system som hänger ihop och som inte godtyckligt hoppar mellan olika egendomsslag. Det är ingen tvekan om att avtalsprincipen är grundläggande. Den gällde fram till 1835 avseende alla egendomsslag, den gäller fortfarande för fastigheter, köp av byggnad på annans grund, köp av immaterialrätter, men inte för lösöre, påpekade Håstad.

Håstad menade att problemen med skentransaktioner och antedateringar för lösöre är överdrivna och att de kan lösas inom ramen för presumtionsregeln i UB 4 kap. 18 §. Dessutom måste en köpare bevisa att han har betalat, annars får han betala till konkursboet, och om priset inte varit marknadsmässigt kan återvinning bli aktuell.

Han konstaterade att systemet i Sverige avviker från resten av världen: Traditionsprincipen gäller visserligen formellt i flera länder, som England och Tyskland, men den kan då åsidosättas antingen som i England genom att parterna kan avtala om att köparen ska vara skyddad genom avtalet, varvid ett sådant avtal rentav presumeras föreligga, eller som i Tyskland genom att parterna avtalar att säljaren ska besitta lösöret för köparen varigenom tradition anses ha skett. Där traditionsprincipen gäller är den således inget problem för medvetna köpare. Frågan gäller hur man ska göra med de omedvetna köparna.

– Jag tycker att det är en poäng med ett rättssystem där de som inte kan juridik kommer rätt och där man inte behöver fråga advokater inför transaktioner! sa Håstad.

Remissyttrandena kan enkelt sammanfattas så att alla går med på att införa avtalsprincipen på omsättningsöverlåtelser; bankerna har dock villkorat det av att pantregisterlagen införs. Den enda som har avstyrkt allt är Rekon, förklarade Håstad.

Han menade att lagstiftaren borde införa avtalsprincipen vid omsättningsöverlåtelser.

– Men pantregisterlagen kan inte genomföras nu. Här behövs förbättringar. Regeringen borde tillsätta en fortsatt utredning om pantregisterfrågorna. Den utredningen borde få i uppdrag att också överväga om äganderätts- och återtagandeförbehåll ska vara giltiga även om köparen har fått rätt att förfoga över varan före full betalning till säljaren; här avviker den svenska, finska och norska ogiltighetsregeln från vad som gäller i de flesta andra länder, vilket i Sverige har lett till svårbedömda kringgåendekonstruktioner, något som jag har skrivit om i tillägget till NJA 2009 s. 79, sa han.

– Man skulle kunna nu införa den nya lagen om skydd genom avtalet vid omsättningsöverlåtelser, lägga den föreslagna pantregisterlagen på is, ändra lösöreköpslagen så att den genom nuvarande registrering ger skydd för ”överlåtelser” som annars inte skulle vara skyddade mot säljarens borgenärer; det skulle ge samma möjlighet till skydd för säkerhetsöverlåtelser som gäller i dag. Men inom kort borde lösöreköpslagen helt avskaffas och ersättas med en modern pantregisterlag i den mån registrerad säkerhetsrätt i lösöre alls ska medges vid sidan av företagshypotek, föreslog Torgny Håstad.

Annons
Annons
Annons
Annons