search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Advokatdagarna: Hur påverkar 3:12-reglerna generationsskiften?

”3:12-reglerna” hör till de mest komplicerade i svensk skattelagstiftning och är svårhanterliga för fåmansföretagen.

Jur. dr Peter Nilsson och advokat Karin Attorps diskuterade under ledning av moderatorn advokat Biörn Riese syftena med 3:12-reglerna och hur de påverkar generationsskiften och ägarförändringar i fåmansföretag.

Biörn Riese inledde och förklarade bakgrunden till 3:12-reglerna.

Peter Nilsson gjorde en historisk tillbakablick och påminde om hur ägare av fåmansföretag beskattades när 3:12-reglerna infördes 1990: Bolagsskatten var 30 procent och skatten på utdelning 30 procent inom ramen för 3:12-reglerna.

I dag är bolagsskatten 22 procent. Den har sänkts flera gånger, och uttaget av skatt på utdelning och kapitalvinst upp till ett visst gränsbelopp har sänkts till 20 procent, medan skatten på tjänsteinkomst har ökat.

– Det innebär att vi har fått ett stort glapp, och det är därför man har börjat fundera på inkomstomvandling igen, sa Peter Nilsson.

Karin Attorps summerade kvalifikationerna för 3:12-reglerna.

”Trädaregeln” innebär att aktierna inte längre är kvalificerade efter fem års passivitet.

År 2006 gjordes reglerna mer förmånliga för företag med stora löneunderlag.

– Detta var helt medvetet av lagstiftaren som ansåg att anställning av personal innebär en rad långsiktiga förpliktelser som i sig medför risk, förtydligade Attorps.

Karin Attorps förklarade att trots att Sverige numera varken har gåvoskatt eller arvsskatt är det svåra är att få ut kapital samtidigt som verksamheten drivs vidare av närstående. När hela eller delar av verksamheten har förts över till ett annat bolag som ägs av närstående, eller då likartad verksamhet bedrivs, är aktierna fortfarande ”3:12-smittade” och trädaregeln börjar inte löpa.

Det ursprungliga huvudsyftet med nuvarande utredning om översyn av 3:12-reglerna (Fi 2014:06) var att överväga en justering av reglerna, så att försäljningar inom familjen och externa försäljningar ska behandlas på samma sätt.

Även kapitalet ”smittar”. Det framgår av ”trädamålen” RÅ 2010 ref. 11 och HFD 2011 ref. 75.

– Många blev tagna på sängen när domarna i trädamålen kom – för de innebär att om du har en verksamhet, överlåter den till dina barn eller någon annan släkting, och har bara pengarna kvar i ditt bolag, är det ändå ”samma eller likartad verksamhet”. Vid bedömningen avgör inte den faktiska verksamheten, utan den verksamhet som har genererat pengar, sa Peter Nilsson.

Biörn Riese konstaterade att det blir vanligare att man vill ta in personal som delägare. Där kan 3:12-reglerna resa problem, särskilt utifrån det nuvarande kravet på 4 procent av kapitalet i företaget. Om en VD, som köper aktierna till marknadsvärde, och är verksam i bolaget, blir VD:s aktier också kvalificerade.

– Om VD:s andel inte uppgår till minst 4 procent av kapitalet får VD-n dock en sämre beskattning än huvudägaren som kan tillgodoräkna sig utdelning till lägre skatt, menade Karin Attorps.

– I andra fall kan en utomstående ägare, till exempel ett riskkapitalbolag, göra att utomståenderegeln är tillämplig så att ägarna helt slipper 3:12-reglerna, sa Peter Nilsson.

En diskussion om indirekta förvärv genom bolag fördes utifrån några rättsfall om underprisöverlåtelser. Utgångspunkten är att förvärv av ägarandel ska ske till marknadsvärde för att inte presumeras utgöra skattepliktig ersättning för arbete. I RÅ 2008 ref. 52 I accepterades underprisöverlåtelse av rättviseskäl mellan bröder. I HFD 2011 ref. 19 godtogs en underprisöverlåtelse av rörelsebolag till ett aktiebolag där VD ägde 9 procent.

– Fallet var mycket speciellt – VD var på det professionella och det personliga planet ett stort stöd för huvudägaren som måste sätta sig in i verksamheten sedan hans bror med familj, de tidigare ägarna, förolyckades i tsunamin i Thailand. Diskrepansen mellan erlagt pris och marknadsvärde var väsentlig och tillsammans med den starka personliga kopplingen kunde bolaget visa att det fanns en gåvoavsikt i det här fallet som inte skulle medföra tjänstebeskattning, sa Karin Attorps.

Biörn Riese knöt ihop säcken genom att blicka framåt.

– Vad kan vi vänta oss framöver? Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag har fått tilläggsdirektiv (dir. 2015:2) där syftet är att begränsa inkomstomvandlingen och öka skatteuttaget.

Peter Nilsson menade att det är tydligt i direktiven att det man kommer att göra något åt är löneunderlagsreglerna – det är de som är gynnsamma i dag. Sannolikt ikraftträdande av en ändring av reglerna förutspåddes till 2018.

Annons
Annons
Annons
Annons