search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Advokatdagarna: Advokaters hantering av digitala bevis kritiseras

Försvaret ifrågasätter alltför sällan digital bevisning, konstaterade Anders Ahlqvist, kriminalkommissarie och it-brottsspecialist vid Polisens nationella operativa avdelning (NOA).

Teknisk bevisning blir en allt viktigare del i rättsprocessen och är ofta det som gör att polis och åklagare når framgång i domstol. Ändå är det, enligt Anders Ahlqvist, vanligt att försvaret inte har några frågor som rör den digitala bevisningen vid huvudförhandlingar.

– Det gör mig lite förvånad och det är inte bra för rättssäkerheten. Jag tror inte att polisen eller Nationellt forensiskt center fabricerar bevis, men det finns alltid utrymme för tolkningar, sade han.

Anders Ahlqvist är även kritisk till att försvaret ofta köper in extern kompetens för att granska digitala bevis.

– Högutbildade experter stjälper ofta mer än vad de hjälper. De talar sällan ett språk som domstolen förstår. Det gör att genomslaget i rätten blir tveksamt, sade han och slog fast att det saknas en aktör i det svenska rättsväsendet – en person som har både teknisk och juridisk kompetens när det gäller brott med it-relevans. Och som kan granska polisens resultat.

Viktiga delar i den tekniska bevisningen är DNA-teknik och spår i it-miljön.

Sedan 1991 görs DNA-analyser i Sverige. DNA-analyser utförs i omkring 16 500 ärenden per år.

Vid brott undersöks tillhyggen och andra föremål där DNA-spår, till exempel blod, har lämnats i samband med brott.

En av de största utmaningarna är att se till att så lite som möjligt av den bakgrund som spåret finns på följer med till analysen – då bakgrunder som till exempel jord kan göra det svårt att få fram ett resultat.

– Jord är en av de svåraste matriserna. Hundar kan hitta spår, men det är oerhört svårt för oss att få DNA ur jorden, sade Ricky Ansell, verksamhetsledare och forensisk generalist vid Nationellt forensiskt centrum (NFC).

Han berättade att det finns 150 000 personer i det svenska DNA-registret, vilket är blygsamt internationellt sett. I de brittiska och amerikanska registren finns till exempel 6 respektive 10 miljoner personer.

– Det finns ett visst gränsöverskridande utbyte av DNA-profiler med andra länder. Det har också skett en standardisering, vilket gör att det i dag är möjligt att jämföra en DNA-profil som är framtagen i ett annat land i Europa med en profil som är framtagen i Sverige, sade han.

Annons
Annons
Annons
Annons