search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Ersättning från staten vid frihetsberövande

Den som har varit frihetsberövad, men som sedan inte blir åtalad eller som blir frikänd av domstolen, har i regel rätt till ersättning av staten. Rätten till ersättning regleras i frihetsberövandelagen (1998:714). Den som har varit anhållen i minst 24 timmar i sträck, eller som har varit häktad, kan ansöka om ersättning hos Justitiekanslern, när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts eller när frikännande dom har meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg. Ersättning kan sökas också i vissa andra fall.

På JK:s webbplats finns en blankett för ansökan om ersättning, som kan användas av den som har blivit frihetsberövad själv eller av juridiska ombud.

Två domstolar börjar twittra

Kammarrätten i Stockholm, inklusive Migrationsöverdomstolen, har nyligen lanserat ett twitterkonto. På kontot publicerar domstolen nyheter, pressmeddelanden och information om uppsläppta mål där kammarrätten eller Migrations­överdomstolen är slutinstans. Det kommer att finnas information om måltyp, uppsläppandemening, målnummer och datum för uppsläppandet.

Snart dags för Stockholm Human Rights Award

Stockholm Human Rights Award delas ut vid en ceremoni i Berwaldhallen i Stockholm den 24 november i närvaro av DD.MM. kung Carl Gustaf och drottning Silvia. Årets prismottagare är Zeid Ra‘ad al-Hussein, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Advokater och biträdande jurister är välkomna att delta vid ceremonin. En inbjudan skickades per e-post den 30 september med kontaktuppgifter med mera.

Anmälan görs till kat.berglund@advokatsamfundet.se

Stefan Lindskog utsedd till ordförande i HD

Justitierådet och Advokatsamfundets före detta ordförande Stefan Lindskog utnämndes den 24 september till ordförande i Högsta domstolen.

Stefan Lindskog är i dag justitieråd i Högsta domstolen och sedan 2011 även ordförande på en av domstolens två dömande avdelningar. Mellan 2000 och 2007 var Stefan Lindskog först vice ordförande och sedan ordförande i Sveriges advokatsamfunds styrelse. Under perioden 1977–2007 var han verksam som advokat.

Han blev juris doktor vid Stockholms universitet 1985 och docent i civilrätt vid samma universitet 1987. Vidare har han varit adjungerad professor i kredit- och obeståndsrätt vid Göteborgs universitet.

Stefan Lindskog har medverkat i flera statliga utredningar. Han har även skrivit artiklar och böcker i huvudsakligen civil- och processrättsliga ämnen, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Stefan Lindskog tillträder sin anställning den 1 maj 2016.

Förändringar på Kronobergshäktet

I oktober flyttade häktet Kronoberg in i nyrenoverade lokaler. I samband med flytten börjar nya rutiner att gälla.

Advokatsamfundet hänvisar samtidigt till den handbok som tagits fram av Kriminalvården och Advokatsamfundet om advokaters besök på häkten. När det gäller inpasseringskontroll framgår tydligt av 4 kap. 11 § häkteslagen (2010:611) bland annat att allmän inpasseringskontroll inte får utgöra ett permanent inslag för de inpasserande. Av bestämmelsen framgår att kroppsvisitation endast får beslutas om det anses nödvändigt för att säkerheten vid häktet ska kunna upprätthållas. Syftet får bara vara att söka efter otillåtna föremål; skriftliga handlingar får inte granskas och ett beslut om inpasseringskontroll får gälla i högst tre månader.

Det bör även erinras om den lagstadgade tystnadsplikt och skydd för information mellan advokat och klient som råder (bland annat 8 kap. 4 §, 36 kap. 5 § och 27 kap. 2 § rättegångsbalken) och att inpasseringskontroll av advokater alltid ska göras med beaktande av denna tystnadsplikt och med respekt för advokatens yrkesroll och personliga integritet.

Att ge eller inte ge till tiggare

Diskussionen om tiggande romer har under de senaste åren engagerat många. Men i dessa dagar när miljontals människor beger sig mot norra och västra Europa för att komma undan krig, förföljelse och fattigdom så har tiggerifrågan svalnat betydligt. Det tycks ske en normalisering; människor hittar sina egna strategier för att möta de tiggande. Det sker ett defaitistiskt accepterande; så här är det och så lär det förbli, tiggandet uppfattas på ett underförstått sätt som en del av en kultur. Inget kan dock vara felaktigare.

Men hur är det med kärnfrågan: hjälper vi genom att ge eller hjälper vi bättre genom att inte ge, eller finns det något annat vi kan göra? I detta nummer skriver en person som känner svaret bättre än andra. Gästkrönikör är nämligen Adam Weiss, Legal Director för European Roma Rights Centre, ERRC, som arbetar för att stärka romernas ställning. ERRC, som 2012 mottog Stockholm Human Rights Award, har på romernas vägnar vunnit flera viktiga mål i Europadomstolen. Adam Weiss darrar inte på manschetterna i frågan om att ge eller inte. Han ger inte. Men han tvekar inte med att berätta hur just du kan hjälpa till på riktigt om du menar allvar.

 

Tom Knutson

Chefredaktör

Annons
Annons
Annons