search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Mörk bild av Syrien

Rysslands vill tvinga Väst att välja mellan Assad-regimen och IS skräckvälde. Den analysen gjorde Mellanösternkännaren Bitte Hammargren när hon talade om Syrien på en Hildary-lunch.

– Avsikten med de tidigare Genève-samtalen om Syrien var att de skulle leda fram till ett övergångsstyre i Damaskus. Ryssland har varit konsekvent med att Assad-regimen måste sitta kvar, vilket USA har gått emot. Nu kan vi se hur Ryssland med sin militära insats vill tvinga fram en situation där Väst tvingas välja om man vill ha regimen eller IS, sa Bitte Hammargren, en av Sveriges främsta Mellanösternkännare som arbetar som frilansjournalist, författare och föreläsare.

Hennes föredrag på Advokatsamfundet i Stockholm den 12 oktober lockade 95 personer, vilket är rekord för Hildary-luncherna, som denna gång hade samordnats med ”Advokat i framtiden”.

Bitte Hammargren menar att Rysslands strategi förvärrar flyktingkrisen eftersom majoriteten av syrierna är sunniaraber som normalt inte har sympatier för IS, men som å andra sidan inte heller vill ha kvar Assad-regimen, vilken har orsakat flest dödsoffer i kriget och är ökänd för sina tortyrceller.

– Ryssland vill in i Mellanöstern och få inflytande. Ryssarna har en väldigt aktiv diplomati, de vill sälja vapen och de är skrupelfria. Samtidigt har vi ett problem eftersom västvärlden saknar en klar strategi. Det är ingen ljus framtid.

Bitte Hammargren menar att en övergångslösning, som den stora syriska oppositionen, sunniaraberna, kan tänkas acceptera, förutsätter att regimens ytterst ansvarige, president Bashar al-Assad, tvingas gå medan stommen av statsapparaten finns kvar.

–Regimen har en armé, en struktur och institutioner. En övergångslösning måste ske i samförstånd mellan stormakterna och mäktiga stater i regionen. Iran har inget behov av att just Bashar al-Assad sitter kvar. Det viktigaste för Iran är att ha en allierad i Damaskus som fungerar som Teherans brohuvud där.

Grundproblemen för att uppnå en sådan lösning är enligt Bitte Hammargren att Ryssland har starka band till Assad och Saudiarabiens vägran att släppa in Iran i Genèvesamtalen.

Bitte Hammargren summerade det kaotiska läget i Syrien där Gulfstaterna stödjer sunnirebeller, allt från olika islamistiska grupperingar till Fria syriska armén, vilka krigar mot Assad-regimen. Den får i sin tur stöd från Iran, Hizbollah och Ryssland. Natolandet Turkiet bombar främst den kurdiska PKK-gerillan, vars syriska gren PYD fun­gerar som marktrupp åt USA under dess flygangrepp mot IS i norra Syrien. Men USA vacklar samtidigt fram och tillbaka utan någon tydlig strategi i övriga frågor.

– Obama sa tidigare att USA:s röda linje går vid användningen av kemvapen. Sommaren 2013 användes kemvapen. Även om FN:s utredare inte tilläts klargöra vem som använt dem pekade det mesta mot Assad-regimen. Gulfstaterna trodde att det amerikanska bombanfallet mot regimen var nära förestående. Men det kom aldrig, vilket är ett skäl till att arabvärlden inte litar på Obama i dag. Men regimen, som får stöd från Moskva, vet att Putin är konsekvent.

Bitte Hammargren visade också en karta från BBC där man såg att de ryska bombanfallen som skett nyligen framför allt syftat till att stärka regimens kontroll. IS-områdena har inte varit primära bombmål. Det har däremot andra rebellgrupper varit, allt från Nusrafronten (en gren av al-Qaida) till rebeller som USA har varit med och utbildat.

– Nu finns amerikanskt flyg i luften för att slå mot IS, samtidigt som det finns ryskt flyg i luften och därför finns risk för en konfrontation mellan supermakterna. Det finns ju inga koordinerade stridsinsatser mellan dem.

Annons
Annons
Annons