search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Globaliseringen och advokatyrket

Advokatyrket har undergått dramatiska förändringar sedan 1990-talet. Den ekonomiska utvecklingen har, oaktat de senaste årens ekonomiska kriser, varit enastående i framförallt BRICS-länderna, liksom i andra utvecklingsländer. 

Detta kan förmodas vara ett resultat främst av att de ekonomiska marknaderna har öppnats upp och liberaliserats. Statligt ägande har övergått i privat. Utländska direktinvesteringar har ökat markant. Detta har lett till ett ökat behov av reglering och behov av inrättande av institutioner med uppgift att övervaka och reglera marknaderna, liksom samspelet mellan de nationella och globala ekonomierna. Detta medför att det behövs fler jurister med kunskap och förmåga att verka inom de globala företag och institutioner som växer fram tillsammans, i delvis nya juridiska system. Advokaterna har här en viktig roll att spela som stöd till företagen och deras juristavdelningar. Advokatbyråerna står inför betydande utmaningar av lite skiftande slag.

Den tidigare nationella juridiken som begränsades av nationell lag, kultur och personlig service har ersatts av en i det närmaste gränslös verklighet, som i hög grad påverkas och styrs av teknikutvecklingen. Teknologin kommer fortsätta att starkt påverka den traditionella juridiska tjänstemarknaden. Detta leder till att ökade och mer komplexa krav ställs på advokatbyråerna. Företag kräver i växande grad tillgång till expertis med kunskap inom flera olika områden. Därtill kommer ökade krav på kostnadseffektivitet att resas i framtiden. Detta kan komma att kräva andra tekniker och arbetssätt än vad dagens advokatbyråer erbjuder.

Sedan länge kan en växande konkurrens från de globala konsultbyråerna märkas. Dessa bygger globalt upp stora juristavdelningar och på sina håll även advokatbyråer. I takt med utvecklingen av standardiserade lösningar och en tydlig produktifiering av de efterfrågade tjänsterna, har konsultbyråerna fått större möjligheter att konkurrera med advokatbyråerna. Även om inte storleken är den enskilt avgörande framgångsfaktorn är storleken en viktig förutsättning för att kunna möta framtidens krav på en global marknad.

En annan påtaglig förändring är att bolagsjuristernas status inom företagen har stärkts väsentligt de senaste trettio åren. Denna trend är särskilt tydlig i USA och i övriga västvärlden. I Sverige bygger företagen upp allt större juristavdelningar. Detta sammanhänger med globaliseringen och den ökade komplexiteten i relevanta regelverk. Det finns anledning att förutsätta att samma utveckling kommer att äga rum i Afrika och andra utvecklingsländer.

Bolagsjuristen blir en alltmer sofistikerad köpare av advokattjänster och kan härigenom bland annat bidra till ökad kostnadseffektivitet för företaget. Bolagsjuristen får på detta sätt också en alltmer integrerad funktion i företagets styrning med ett övergripande ansvar som inte är begränsat bara till juridik i strikt mening. Bolagsjuristen har i allmänhet även ett ansvar att övervaka att bolagets policy och övriga åtaganden inom CSR-området efterlevs.

De legala strukturerna och de professionella regelverken skiljer sig betydligt åt mellan olika länder. En tydlig skillnad råder till exempel mellan, å ena sidan, common law-länder och, å andra sidan, civil law-länder. En av olikheterna gäller just bolagsjuristernas roll. I vissa länder är bolagsjuristen medlem i det nationella advokatsamfundet och omfattas av advokatregleringen. I Sverige och ett antal andra länder får  bolagsjurister inte vara medlemmar i advokatsamfunden. I dessa länder anser man inte att det är möjligt att upprätthålla oberoendet som anställd av annan än advokat med åtföljande lydnads- och lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. I vissa länder åtnjuter bolagsjuristen så kallat client privilege, i andra inte. Det betyder bland annat att bolagsjuristens interna kommunikation inom företaget inte är skyddad mot edition inom ramen för en tvist. Även bolagens hemmamarknader skiftar betydligt i vad avser allt från bolagsrättslig och skatterättslig lagstiftning till graden av reglering. Alla dessa omständigheter påverkar givetvis bolagsjuristernas roll och inflytande. Och därmed även advokatbyråernas möjligheter att verka.

Det torde vara rätt att påstå att bolagsjuristernas status och inflytande ökat på många plan. Denna process synes ha lett till en ökad popularitet för bolagsjuristens arbete hos unga jurister. De yngre juristerna lockas ofta av att få delta i verksamheten och i ledarskapet. Hos Advokatsamfundet ser vi en tydlig tendens att biträdande jurister och unga advokater lämnar advokatyrket för att bli bolagsjurister. Det är givetvis en stor utmaning för advokatbyråerna att kunna behålla kompetenta personer inom advokat­yrket. Advokatbyråerna måste därför kunna konkurrera med företagen när det gäller villkor och arbetssätt. En särskild utmaning ligger i förmågan att kunna behålla kvinnor i advokatkarriären.

Av den skisserade utvecklingen följer, i kombination med bolagsjuristernas ökade kompetenser och resurser, att kraven på advokatbyråerna kommer att öka inte minst när det gäller transparens. Detta gäller alltifrån formerna för samarbetet inom byråerna till byråns förväntningar på juristerna och karriärvägarna. Kraven på öppenhet vad gäller advokatbyråernas sätt att ta betalt kommer inte att minska. Behovet av högt professionaliserade advokatbyråer kommer givetvis att kvarstå.

Det ökade antalet jurister från utvecklingsländer som utbildas i väst för att sedan arbeta i sina hemländer kan förväntas höja graden av sofistikation hos sådana köpare av advokattjänster. Därtill kan man anta att bolagsjuristernas roll kommer att ytterligare förändras och förstärkas. Denna utveckling leder till ökade krav från köparna av advokattjänster. Det är för övrigt intressant att notera hur advokater alltmer sällan anlitas som styrelseledamöter i de större företagen. Samtidigt kan man notera framväxten av starka och inflytelserika globala organisationer för bolagsjurister, som ACCA och ACC.

Den internationella lagstiftaren och regleraren bidrar till framväxten av standardiserade lösningar som ökar bolagsjuristens kontroll. Samtidigt får bolagsjuristen en allt tydligare roll i skapandet och upprätthållandet av rule of law, lokalt, regionalt och  globalt. Detta innefattar allt från pro bono-arbete och CSR-arbete till implementering av hållbarhetsmål, liksom ett starkt ökat MR-perspektiv. Bolagsjuristen har genom sin position härigenom unika möjligheter att kunna påverka och förhålla sig till den förändrade normbildningen. I detta arbete har advokatbyråerna en viktig uppgift att fylla.

Förändringarna i den juridiska professionen måste förstås ses i ljuset av de globala ekonomi- och samhällsförändringarna. Dessa kräver att alla produkt– och tjänsteleverantörer är beredda att leverera mer för mindre. Som advokatbyrå förutsätts man också i ökad grad, på objektiva och transparenta grunder, kunna förklara hur och varför just advokattjänsten leder till ett mervärde för klientföretaget. Det är därför angeläget att advokatbyråerna vinnlägger sig om att upprätthålla advokatyrkets kärnvärden och samtidigt förmår att förmedla varför dessa grundläggande principer är viktiga för klienten. Att kraven på oberoende, lojalitet, tystnadsplikt och frihet från intressekonflikter skiljer advokatens klient från andra konsulters klienter, förtjänar inte bara att upprepas, utan också att pedagogiskt förklaras. Advokatens klienter intar nämligen en särställning. Den ökade konkurrensen från konsultbyråer, som inte är underkastade advokatetik och tillsyn av Advokatsamfundet, i kombination med bolagsjuristernas ökade inflytande, kan enligt min mening bara mötas med ökade satsningar på effektivitet, vidareutbildning och engagemang. Och – åter igen: Vården av advokatens yrkesroll är viktig. Inte som ett uttryck för skråanda och skyddande av oberättigade privilegier. Advokatyrkets kärnvärden motiveras främst av klientens intressen och hög etik i allmänhet. Som advokater har vi mer att erbjuda än ”konsulter”. Detta kvalitativa mervärde bör nog kunna förklaras och säljas bättre.

Annons
Annons