search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Brister i behandlingen av frihetsberövade

Många brister i behandlingen av frihetsberövade människor i Sverige. Det visar inspektioner från JO:s Opcat-enhet.

Sedan 2011 har Justitieombudsmannen, JO, en särskild enhet, Opcat-enheten, med uppgift att bevaka att människor som är frihetsberövade inte utsätts för grym, omänsklig, eller annan förnedrande behandling eller bestraffning. Opcat-enheten inspekterar platser där människor kan hållas frihetsberövade, rapporterar från besöken och deltar i det internationella samarbetet inom området.

Under de fyra första åren har närmare 120 inspektioner utförts som har lett till att ett 20-tal särskilda initiativärenden öppnats av JO som fördelas enligt följande:

* 10 Kriminalvården

*3 Polisen

*5 Statens institutionsstyrelse (SIS)

*2 Psykiatriska tvångsvården.

Chefs-jo Elisabet Fura konstaterade på JO:s seminarium i Stockholm den 1 oktober att trots att Sverige flera gånger kritiserats för förhållandena på landets häkten så fortsätter det att finnas brister.

– Det är lite deprimerande att det är samma brister på häktena som kommer upp igen och att det inte har blivit bättre. Att det fortfarande handlar om brister i ljusinsläpp, och att den häktade måste kunna se ut från häktesrummet. Där brister det på många ställen, sa Elisabet Fura.

När det gäller skyddsvisitationer visar Opcat-enhetens inspektioner att män visiterade kvinnor på en kvinnoavdelning vilket föranledde JO att göra ett kritiskt uttalande. Ett vanligt förekommande problem som Fura tog upp är bristande information till de häktade.

– Vi får ibland höra av intagna att de får höra av andra intagna om vilka rättigheter de har, sa Fura och berättade att på mindre häkten har Opcat-enheten noterat att kvinnor riskerar att bli avskilda trots att de inte har några restriktioner, utan det sker av ”praktiska skäl” eftersom personalen inte vill att könen blandas. JO har uttalat att det kan vara bättre att blanda kön än att hålla kvinnor avskilda. I Växjö har man visat att det går genom att arbeta aktivt med isoleringsbrytande åtgärder för just kvinnor.

Fura berättade att få häktade får samsittning (med samsittning avses att en intagen under viss tid på dagtid vistas tillsammans med någon annan eller andra intagna i ett bostadsrum). Nu har åklagarna sjösatt ett nytt ­arbetssätt som innebär att åklagarna ska vara mer aktiva i den här frågan, bland annat genom att använda en ny blankett som innebär att man säkrar rutinerna. JO kommer att följa utvecklingen. 

Det tillfälliga häktet i Östersund, som finns sedan 2006, uppmärksammas särskilt. Elisabet Fura har vid flera tillfällen påpekat att det är svårt att bedriva en verksamhet som når upp till lagstiftningens krav i lokalerna. Häktet präglas bland annat av att där är en hög isoleringsgrad, dåligt med ljus och att det saknas lokaler för motion.

– Man kanske ska överväga att stänga det här stället, kommenterade Elisabet Fura.

Fura tog även upp en händelse som handlade om behandlingen av äldre där hon riktat allvarlig kritik i ett ärende som rörde en 73-årig förvirrad rullatoranvändande kvinna, som fraktades från sin bostad till häktet i Jönköping och vidare till anstalten i Ystad. Dagen efter ankomsten till anstalten påträffades kvinnan på golvet i sitt bostadsrum. Läkare konstaterade förvirring och uttorkning och kvinnan fick föras akut till sjukhus.

– Eftersom vi lever allt längre lär det bli vanligare med äldre människor som frihetsberövas, konstaterade Fura och fortsatte:

– Då måste det finnas en beredskap för det. I det aktuella fallet hade alla inblandade myndigheter följt sina protokoll ganska bra. Men inte någon hade frågat sig om det var rimligt att spärra in en liten, gammal och förvirrad person som saknade begrepp om var hon fanns.

Opcat-enheten har ett tematiskt arbetssätt. Under 2015 är temat frihetsberövade kvinnor. Elisabet Fura frågade sig om det finns anledning att tro att kvinnor som frihetsberövas behandlas annorlunda än män? Det pågående arbetet kommer att utmynna i en rapport.

Opcat-enhetens arbete har också visat på brister hos flera polismyndigheter i kravet på att informera frihetsberövade om deras rättigheter. Det förekom även skillnader mellan tillgång och utformning av rastgårdar samt brister i utbildning av arrestvakter.

Efter besök på LVU- och LVM-hem har JO uttalat att de intagna inte ska utsättas för behandling som kan uppfattas som förnedrande eller kränkande. Vid ett tillfälle hade en flicka, som hade placerats avskilt, som behövde gå på toaletten fått gå in i ett rum utan fungerande belysning och fått en hink för att utföra sina behov. På rummets vägg var det kladdat i blod eller annan kroppsvätska: ”DÖ”.

På seminariet diskuterades en rad frågor om Sveriges skyldigheter att ta sig an och förebygga tortyr och annan grym och omänsklig eller förnedrande behandling av personer.

Silvia Casale, före detta ordförande för Europarådets antitortyrkommitté, CPT, och FN:s underkommitté mot tortyr, SPT, betonade hur viktigt det är med nationella förebyggande mekanismer/nationella besöksorgan (NPM), är inte bara för det egna landet utan också för hela världen som följer utvecklingen på området.

– Världen ser till Europa för att visa vägen, och Europa visar vägen, fastslog Silvia som underströk att de nationella besöksorganen måste vara oberoende. Något som inte alltid är fallet. Hon beskrev också hur viktigt det är att arbeta systematiskt och analytiskt och inte planlöst ränna runt som ”headless chicken” och genomföra hundratals inspektioner.

I det förebyggande arbetet tog Silvia Casale särskilt upp betydelsen av frivilligorganisationer, som har värdefulla kunskaper, och advokatorganisationer, vars advokater har klienter som kan vara frihetsberövade under bristande villkor. Hon menade att samarbetet mellan olika aktörer kan förbättras och att det förebyggande arbetet på det sättet kan stärkas.

Annons
Annons