search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Uppdrag advokatgranskning

Advokatgranskningar är egentligen ingen ny företeelse i Sverige. Redan 2003 anlitades till exempel advokat Otto Rydbeck av Skandias aktieägare för att utreda den härva av lägenhetsaffärer som tidigare Skandiachefer hade varit inblandade i.

Och advokat Biörn Riese på Mannheimer Swartling har arbetat med olika slags utredningar i över trettio år. Men efter Telia Sonera-granskningen (läs mer på sid. 36), som Riese ledde, har synen på korruption förändrats och efterfrågan på självständiga advokatundersökningar ökat i landet. Såväl medierna som aktieägarna kräver i ännu större utsträckning än tidigare att företagen inte bara agerar lagligt utan även uppträder etiskt korrekt. De personer som tidskriften Advokaten har talat med vittnar samstämmigt om en snabbt växande efterfrågan för den här typen av uppdrag. Det finns flera bidragande orsaker.

Att intresset för advokatutredningar ökar tror advokat Jonas Bergh på Bergh & Co Advokatbyrå, som bland annat har utrett Eniros redovisning, är en följd av att avslöjanden som Wikileaks har skapat ett whistleblower-beteende i samhället. Den som upptäcker ett fel i ett företag eller en annan verksamhet kontaktar en journalist, vilket gör att korruptionsskandaler allt oftare uppmärksammas i medierna. När drevet går vill bolaget, med hjälp av en oberoende utredning, visa att det inte finns något att dölja.

Överåklagare Gunnar Stetler är inne på samma linje. Företagen har ett annat tryck på sig att agera etiskt nu än tidigare – från medier och folk i allmänhet.

– Det har skett en oerhörd attitydförändring. För 20 år sedan var mutor skatterättsligt avdragsgilla. I dag påverkas företagets goodwill-värde negativt om det inte agerar etiskt, säger han.

Genom att anlita en oberoende utredare visar företaget att korruptionsanklagelserna tas på allvar, samtidigt som fokus avleds från företagets eventuellt olagliga eller oetiska agerande.

– Företaget dödar en del av ifrågasättandet. De kan säga ”vi låter utredaren få arbetsro, och har ingen anledning att svara på ytterligare frågor”. Det är ett effektivt sätt att angripa problemet. Sedan kan man ju också alltid diskutera om utredningarna alltid är ”oberoende” eller inte, säger Gunnar Stetler.

Fler advokatutredningar

Advokat Annika Elmér på Emp Law Advokater, som har granskat hur Karlskrona kommun agerade som arbetsgivare efter mordet på den åttaåriga flickan Yara Alnajjar (läs mer i artikeln Advokater utredde Karlskrona kommun), tror att anledningen till att just advokater anlitas är att de generellt har hög trovärdighet i samhället.

Biörn Riese tycker också att advokater är särskilt lämpade för att göra självständiga granskningar.

– Uppdragen har många kopplingar till klassiska advokatuppdrag – man ska gå igenom stora mängder material, sålla, göra en analys och ta ställning. Advokater är analytiska och kan ta sig igenom fakta och peka på vad som är viktigt, säger Biörn Riese.

Men för Michaela Ahlberg, chef för Telia Soneras nya ethics- och compliance-avdelning som ska se till att de anställda följer bolagets uppförandekod och etiska riktlinjer, har det ingen betydelse om utredaren är advokat eller revisor. För henne är det viktiga att utredaren har den integritet och kunskap som krävs.

– Man vänder sig till någon som har erfarenhet av att bedöma stora mängder information och fakta. Utredarens roll är inte att komma med en strikt legal bild, det handlar om att få en helhetsbild av styrelsens problematik, säger hon.

Hans De Geer, antikorruptionsexpert och CSR-rådgivare hos kommunikationsgruppen Hallvarsson och Halvarsson, anser inte att advokater självklart är lämpade för utredningsuppdragen.

– Advokater är visserligen noggranna och vana vid att gå igenom rättsläget – hur olika aktörer har betett sig i sammanhanget. Men de är tränade att avgöra om en företeelse är i enlighet med eller emot reglerna. I korruptionsfallen, som är en del av CSR-paketet och handlar om hur företagen uppför sig i förhållande till miljövärden, sociala värden och institutionella värden, finns en gråzon. Det är inte självklart vad som är rätt eller fel. Det handlar många gånger om vad som är lämpligt, säger han.

Bakgrund till utredningarna

Bakgrunden till att en självständig advokatgranskning görs är ofta att en korruptionsskandal uppmärksammas i medierna – en företagsrepresentant misstänks för att gett eller tagit emot en muta. Misstänkta fel i bokföringen brukar också ofta leda till att advokater anlitas för att göra en oberoende undersökning.

– Bokföringen har manipulerats för att förbättra resultatet. Det kan vara avvikelser från alla möjliga slags regler, säger Jonas Bergh.

Riktas misstankarna mot ett börsbolag är det inte ovanligt att aktieägare och etiska fonder kräver en förklaring till vad som har hänt, för att kunna ta ställning till om de ska fortsätta att investera i bolaget.

För att möta trycket från omgivningen ger bolaget, i praktiken styrelsen, då ofta en advokat i uppdrag att göra en självständig utredning av händelseförloppet.

Ofta rings advokaten in så fort ett fel har uppdagats.

– Då kommer man till en bestört styrelse som inte vet vad den ska göra, säger Jonas Bergh som själv har gjort en handfull utredningar.

Biörn Riese har observerat att en markant skillnad har skett de senaste tio åren när det gäller vad uppdragsgivaren vill att han ska granska.

– I dag är det inte ”good enough” om något är lagligt. Intressenterna – aktieägarna och medierna – vill veta om det som har hänt är i linje med företagets etiska policy och andra regler, till exempel Institutet mot mutors näringslivskod, säger han.

Arbetets gång

Biörn Riese framhåller vikten av att advokaten och uppdragsgivaren redan innan utredningen påbörjas kommer överens om hur det material som samlas in under granskningsarbetet ska behandlas. Annars finns en risk för att klienten kan begära att få se anteckningarna från intervjuer med anställda i företaget.

– Jag tycker att man ska göra klart att klienten inte får se anteckningarna. Till dem vi intervjuar brukar jag säga att vi tar med det de berättar i rapporten utan att säga vem det kommer ifrån. Det är inte självklart att personalen vill prata med mig om de vet att ledningen kan ta del av intervjuanteckningarna. Då pratar de hellre med en journalist, där det finns ett källskydd, säger Biörn Riese.

Enligt Jonas Berghs erfarenhet är det också viktigt att på ett tidigt stadium sätta samman ett team med en oberoende advokat, en kommunikationskonsult och bolagets revisor.

– Bolagsjuristen vill ofta ha hjälp från en utomstående advokat, oberoende-aspekten spelar också in. Kommunikationskonsulten vet vilken information bolaget kan gå ut med. Revisorn har stor insikt i företagets ekonomi och kan bidra med viktig information.

Nästa steg blir att ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Misstänks fel i bokföringen kan det hända att vissa anställda måste stängas av från sitt arbete så att de inte kan påverka bokföringen. Och e-posten i bolaget måste frysas snabbt, innan mejlboxar hinner raderas.

– I mejlen kan det finnas viktig information. I Sverige låser dataavdelningen mejlboxarna eller tankar ner det som finns i dem, säger Jonas Bergh.

Gunnar Stetler understryker vikten av att arbetet görs på ett sådant sätt att bevis inte förstörs.

– Om advokaten till exempel läser mejl gäller det att dessa bevaras på ett sätt som gör att de senare kan användas som bevisning. Jag vet inte om advokater och andra utredare har den kompetens som krävs för att hantera bevisningen på ett effektivt sätt, säger han.

Så snart handlingsplanen finns på plats och bolaget har gått ut med ett pressmeddelande om att en oberoende utredning har tillsatts tycker Jonas Bergh att det är viktigt att informera de anställda om att mejlboxarna ska kontrolleras.

– Man måste ha en god ton och uppträda bra mot de anställda. De kan tycka att det är lite obehagligt att vi får tillgång till privata mejl, men de brukar ha förståelse för att mejlen måste frysas.

En miljon mejl

Jonas Bergh berättar om ett tillfälle då mejlboxarna frystes för 35 personer och utredningen hade uppåt en miljon mejl att gå igenom. Ett team med åtta jurister från hans byrå jobbade då med sökord som commission, provision, betalning och rabatt för att hitta de mejl som kunde innehålla intressant information.

När mejlboxen har gåtts igenom intervjuar den oberoende utredaren dem som har skickat intressanta mejl. Enligt Jonas Bergh är det viktigt att göra skillnad på intervjuer som görs för att få ytterligare upplysningar och förhör med en misstänkt person.

– Vid misstanke om brott har jag samarbetat med en pensionerad åklagare. Vi gör en gemensam bedömning om vi borde göra en polisanmälan. Misstänker jag en person låter jag bli att prata med den personen. När det kan handla om ett brott är principen att inte själv bli en privatdetektiv.

Varför är det viktigt att du inte blir en privatdetektiv när en person misstänks för brott?

– Jag tycker att det strider mot god sed att förhöra en misstänkt och sedan lämna över förhörsanteckningarna till åklagaren, när den förhörda personen inte visste att hon eller han var misstänkt. I Sverige och Västerlandet har man som misstänkt rätt att ha med sig en   vid förhör. Det är känsliga frågor.

Gunnar Stetler ställer sig också frågande till att advokater ibland förhör personer som kan eller skulle kunna misstänkas för brott. Den misstänkta kan känna sig tvingad att berätta saker för advokaten som sedan kan vändas emot personen i frågan.

– När vi hör misstänkta har de alltid möjlighet att vara tysta. Och de har rätt till biträde. I grunden kan alla uppgifter som personen lämnar till en advokat serveras till åklagare eller polis. Då har vederbörande indirekt angett sig själv eller informationen kan åtminstone användas till nackdel för personen. Inom advokatkåren borde man fundera över hur man ska förhålla sig till det, säger han.

Förutom mejl granskas mötesprotokoll, pm och utredningar – material som också tillhandahålls av uppdragsgivaren.

När det blir känt för allmänheten att en oberoende utredning har inletts brukar även andra personer med insikt i verksamheten höra av sig och berätta vad de vet. Det kan till exempel handla om personer som avskedats.

– Då kan man få helt annan information än den man får av bolaget, säger Biörn Riese.

Falsk information

Men det gäller att vara på sin vakt gentemot personer som eventuellt vill sprida falsk information.

– Vid all informationsinhämtning måste man vara medveten om att folk kan ljuga eller visa förfalskade papper. De kan ha en agenda att säga saker som inte är sant. Man måste vara källkritisk och noggrant värdera allt material, säger Biörn Riese.

I vissa fall händer det att han inte kommer åt det material han söker – särskilt när det gäller att spåra pengar. Då behövs åklagarens verktyg – som att kunna anhålla en person, kräva ut information från myndigheter i andra länder och följa pengarna i banksystemet för att se vilka konton de hamnar på.

– Åklagaren har helt andra resurser. Nackdelen är att det tar så förfärligt lång tid att få fram information. En ledning som beskylls för brott kan inte vara kvar i bolaget i fyra år, tills åklagarens utredning är klar. Medierna och aktieägarna kräver besked mycket snabbare än så, säger Biörn Riese.

Han poängterar samtidigt att de granskande advokaterna aldrig kan ersätta polis och åklagare.

– Vi måste vara försiktiga så att vi inte blir privatpoliser. Vår roll är kopplad till frågor om bolagsstyrning, var ansvaret i organisationen ligger och vad som kan göras för att komma till rätta med problemet framöver, säger han.

Ofta är det ett stort material som ska undersökas på förhållandevis kort tid.

– Trycket från medierna och intressenterna är stort. Aktieägarna vill veta vad som har hänt och om de ska sparka styrelsen och sälja aktierna, säger Biörn Riese.

Han brukar använda sig av en 80–20-procentsregel för att avgöra när en granskning är klar.

– När det inte kommer fram så mycket mer information måste man sätta ner foten. Efter en viss tid har man löst frågan till 80 procent. För att nå 100 procent tar det kanske ett par år till, men förmodligen skulle det inte ändra så mycket.

Ingen slask

När Mannheimer Swartling gör självständiga advokatutredningar finns det, till skillnad från hos åklagaren, ingen slask för material som inte bedöms vara relevant.

– Det kan alltid diskuteras i vems intresse information inte togs med i rapporten. Vi har därför som utgångspunkt att ta med allt som överhuvudtaget skulle kunna vara intressant, säger Biörn Riese.

Utredningarna brukar ofta visa att någon beslutsfattare har gjort fel.

– Vid mutor är det ofta mellanchefer som är skyldiga. De kan ha mutat en kund med resor eller andra förmåner för att få ett uppdrag. Vid redovisningsfel finns de ansvariga ofta på en högre nivå i bolaget, säger Jonas Bergh.

Han uppskattar att hälften av alla advokatutredningar som görs brukar sluta i misstanke om brott.

– I de flesta av utredningarna ligger brotten och skvalpar i botten. Har en person i ett börsbolag förtigit något kan det handla om svindleri, man vill få något att framstå som bättre än vad det är, säger Jonas Bergh.

Gunnar Stetler är i grunden positiv till att advokater och andra utredare tar tag i frågor om korruption och mutor.

– I grunden är det bra för en framtida brottsutredning att det görs sådana här utredningar. Utredarna kan få fram faktauppgifter på ett effektivt sätt, såväl inom företag som i och utanför Sverige. Företaget ställer till exempel upp och bidrar med intern information. På den internationella arenan kan utredarna få fram dokument på ett helt annat sätt än vi. Vi måste ju använda rättshjälp. Det gör att det kan ta ett halvår för oss att tränga igenom ett system. En utredare kan få samma information på ett USB-minne dagen därpå , säger han.

Förutom att de oberoende advokatutredningarna kan användas av polis och åklagare i förundersökningsarbetet vid misstanke om brott brukar de leda till att en eller flera personer avskedas eller omplaceras.

Inget enmansjobb

Både Biörn Riese och Jonas Bergh poängterar att utredningarna inte är något enmansjobb. Mellan fem och tio jurister brukar ingå i deras team. Dessutom tas ofta hjälp av externa konsulter – revisorer som ser över ekonomin, kommunikationskonsulter som avgör vilken information företaget kan och ska gå ut med under arbetets gång, och åklagare vid misstanke om brott.

– Man måste kunna säga att man behöver hjälp med att göra bedömningen, för att den ska bli riktig, säger Jonas Bergh.

Han beskriver de oberoende undersökningarna som de mest spännande uppdragen.

– Uppdragen är oerhört komplexa. Det krävs en kombination av kunskaper, kreativitet och sunt förnuft för att göra ett bra jobb, säger han.

Jonas Bergh anser att uppdragen lämpar sig för erfarna affärsadvokater som har ett kommersiellt sätt att tänka.

– Det finns en skärningspunkt mellan ekonomi och juridik i de här frågorna. Har affärsadvokaten egen styrelseerfarenhet kan det dessutom vara lättare att tänka sig in hur man bör agera som styrelseledamot, säger Jonas Bergh som själv har haft styrelseuppdrag under hela sin juristkarriär.

Ett intresse för utredningar, bolagsstyrning i allmänhet och hur organisationer fungerar tror Biörn Riese är en god bas för att bli en bra utredare.

– Man bör vara intresserad av företagskulturer och förstå spelet mellan styrelse och vd. Mjuka frågor är ofta förklaringen till att något blir tokigt, säger han vars egen inkörsport till advokatutredningarna var ett intresse för bolagsstyrning i kombination med rådgivningsuppdrag till styrelser och ledningar i krissituationer.

Granskningsuppdraget

Även om advokater är vana vid att göra utredningar har de en helt annan roll i de självständiga granskningarna än i ett klassiskt advokatuppdrag, där advokaten företräder sin klient.

– Vid en extern självständig utredning tar man med information som är både positiv och negativ för uppdragsgivaren. Man måste distansera sig från att vara partsombud och släppa både sekretessplikten och lojalitetsplikten. Lojaliteten flyttas från klienten till intressenterna, säger Biörn Riese.

Resultatet av granskningen kan ju bli att advokaten har anledning att kritisera sin uppdragsgivare, till exempel styrelsen.

– En anställd kan ha gjort något som inte är tillåtet. Men styrelsen och vd har ett långtgående ansvar för att organisera verksamheten. De borde kanske ha fått kännedom om hur den anställda agerat genom sin interna kontroll. Det händer att både styrelsen och vd får en släng av sleven om man som utredare tycker att det är där problemet ligger, säger Biörn Riese.

Självständig granskning

Vid ett självständigt uppdrag betonar Biörn Riese vikten av att vara extremt tydlig med att uppdragsgivaren inte kan påverka vilka personer som ska intervjuas eller vilka dokument som ska granskas.

– Vill klienten ha en extern, oberoende, självständig granskning som ska offentliggöras är det viktigt att vara tydlig med att den kan innehålla sådant som klienten inte tycker är bra. Utredaren måste förfoga över resultatet och vara säker på att inte bara en viss del av rapporten, det som är bra för företaget, offentliggörs. Annars blir resultatet kidnappat, säger Biörn Riese.

Det händer även att bolag anlitar advokater för att göra en oberoende undersökning, utan att det finns några planer på att rapporten ska publiceras. Det kan vara fallet om ledningen överväger att avskeda eller polisanmäla en person eller omorganisera verksamheten.

– De uppdragen blir aldrig kända för allmänheten, men det kan vara lika viktigt då att resultatet inte kidnappas av en enskild person hos uppdragsgivaren, säger Biörn Riese.

Flera gångar under intervjun återkommer Biörn Riese till att den viktigaste advokatetiska frågan är att hålla på integriteten.

– Säger du att du ska göra en självständig utredning men börjar snegla på vad som skulle gynna uppdragsgivaren är utredningen inte självständig. Då är det ett klassiskt advokatuppdrag där man framhåller det som gynnar klienten, säger han.

Om utredaren inte ansvarar för materialet, och enbart information som gagnar klienten lyfts fram, blir granskningen en så kallad whitewash – den presenteras som en oberoende advokatutredning men är i själva verket ett försvar för att rentvå klienten.

– Tänker man att man är aktie­ägarnas ombud hamnar man inte i en situation där man ser styrelsen eller vd som sin klient. Då agerar man rätt och ger objektiva, raka råd, säger Jonas Bergh.

Han har tackat nej till uppdrag där klienten vid misstankar om mutor har försökt styra honom att inte granska allt material.

– Det blev tidigt tydligt att vd och ekonomichefen inte ville att jag skulle gå igenom allt material. Då måste man avvisa uppdraget. Försöker vd styra mig hamnar jag i en advokat­etisk konflikt, säger han.

Framgår det tydligt att det handlar om en självständig advokatgranskning finns inga hinder för advokaten att utreda företag som han eller hon tidigare har företrätt i andra frågor, anser Biörn Riese. Mannheimer Swartling hade till exempel haft Telia Sonera som klient innan Riese tackade ja till uppdraget att granska bolagets investeringar i Uzbekistan. Han såg dock till att det var helt klart att uppdraget var att göra just en självständig utredning.

Gunnar Stetler tror ändå att det faktum att advokater traditionellt sett är lojala mot sina klienter gör att det kan uppfattas som att granskningarna inte är oberoende.

– Advokaten är van vid att vara sin klient trogen. Här handlar det om att sitta på två stolar – att vara oberoende i förhållande till klienten men ändå ha ett klientförhållande. Min uppfattning är att i vissa utredningar är de slutsatser som har dragits av materialet något tillrättalagda, säger han.

För att hans oberoende inte ska ifrågasättas utreder Jonas Bergh aldrig ett företag som han tidigare har haft som klient.

– Jag skulle inte göra en utredning själv om jag i större omfattning hade varit rådgivare åt bolaget. Det finns en risk för att utredningen inte ses som oberoende, man kan beskyllas för att ha en beroendeställning till företaget i medierna, säger han.

Växande affärsområde

Det finns inga uppgifter om hur många advokater som gör oberoende utredningar, klart är däremot att det är ett växande affärsområde för såväl det privata näringslivet som myndigheter, kommuner och landsting. Det är de som vi har intervjuat eniga om.

– Går det ett drev går det inte att försvara sig själv. Det kan finnas en vinst i att kliva tillbaka ett steg själv och låta en oberoende utredare granska vad som har hänt. Det ger större trovärdighet, säger advokat Annika Elmér.

Ett bekymmer i dag är, enligt Michaela Ahlberg på Telia Sonera, att efterfrågan på oberoende utredningar är vida större än utbudet av kompetenta utredare.

– Det är jättesvårt att hitta bra personer i Sverige i dag. Det beror på att företag i Sverige inte har någon tradition av att själva tillsätta en utredning om något har gått fel för att försöka förstå vad som har hänt och hur problemet kan åtgärdas. I stället har svenska företag hamnat i en försvarsposition. De har varit världsfrånvända och avfärdat kritik som skvaller, säger hon.

Gunnar Stetler berättar också att Sverige tidigare har kritiserats för bristen på medvetenhet när det gäller korruptionsfrågor. Det växande intresset för att göra oberoende utredningar kan vara ett tecken på att Sverige har börjat hämta in det försprång som länder som Storbritannien har när det gäller att bekämpa korruption.

– Sverige har länge legat efter många andra europeiska länder när det gäller synen på korruption. Nu börjar vi möjligen komma i kapp. Det har blivit en del av goodwill-värdet i ett företags balansräkning att hantera korruptionsfrågor, säger han.

Annons
Annons