search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Tolkskolan ett första steg på vägen till advokatlivet

Från årsskiftet kan advokaten och professorn Kaj Hobér lägga till ännu en titel på sitt CV. Han blir då styrelseordförande i Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, SCC. Men den praktiska advokatverksamheten lägger han inte ner.

Grattis till det nya uppdraget. Hur känns det?

– Tack! Det känns bra och är en stor ära. Jag var ju tidigare intimt förbunden med SCC som  styrelsemedlem i 18 år, och eftersom jag har sysslat med skiljeförfaranden i över 30 år har jag hela tiden arbetat mycket med institutet.

Hur ser du på SCC:s ställning som säte för skiljeförfaranden?

– Institutet står sig mycket bra och är ett av världens ledande skiljedomsinstitut sedan många, många år. Det är bra gjort, särskilt som konkurrensen har ökat märkbart de senaste tio–tolv åren.

Du talar ryska och har som advokat företrätt många sovjetiska och ryska företag, inte minst i tvister som slitits av SCC. Varifrån kommer ditt intresse för våra grannar i öster?

– Det startade som för många andra män som talar ryska i Sverige, med tolkskolan. Sedan tog jag en kurs i sovjetisk rätt under ett år i USA. När jag kom tillbaka till Sverige och började sitta ting var jag lite konsult vid sidan om åt svenska företag som hade business i Sovjet – det var ju inte så många på den tiden. När jag började på advokatbyrå 1982 så blev jag ganska snabbt involverad i skiljeförfaranden i Stockholm där jag fick företräda sovjetiska utrikeshandelsföretag.

– Den stora boomen kom sedan 1987 när det blev möjligt med direkta investeringar i Sovjet. När intresset växte i väst för att investera i Sovjet och Ryssland fick jag arbeta allt mer med detta och pendlade i princip veckovis till Ryssland.

– Efter Sovjets fall arbetade jag sedan som juridisk rådgivare åt privatiseringsministern i Ryssland och var med och skrev lagstiftningen om privatiseringar. Så jag har hållit på mycket med Ryssland.

Ja, du har följt utvecklingen inifrån kan man säga. Hur skulle du beskriva situationen i Ryssland efter Sovjets fall?

– Det har gått fram och tillbaka. Länge var det en optimistisk tidsanda som rådde och många investerare sökte sig dit. Den första finanskrisen 1998 fick många att dra öronen åt sig. Putin kom till makten 2000, och under hans första period var många åter positiva. Men sedan har det blivit mer och mer likt Sovjetunionen får man säga, tyvärr. Nu tycker jag att det ser ganska dystert ut.

Hur är det att arbeta som advokat i Ryssland?

– Det är lite knepigt förstås. Det kan vara svårt att ge råd till klienten när ingen riktigt vet vad som gäller. Bristerna i rättsstaten är också ett skäl till att skiljeförfaranden är så viktiga just i Ryssland. De flesta västerländska investerare drar sig för att gå till ryska domstolar, dels på grund av korruption, dels för att domstolarna inte har kunskaper om sofistikerade finansiella tjänster.

Du är professor i Uppsala och snart styrelseordförande i SCC. Hinner du med någon advokatverksamhet?

– Ja. Jag jobbar dels vidare med mitt gamla gäng på byrån med stora tvister som ombud, och dels har jag accepterat några ärenden mer som process­advokat. Jag har inga anställda, utan är beroende av att arbeta med andra byråer. Men fokus framöver är mer och mer att sitta som skiljeman. 

Annons
Annons