search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Sverige saknar vägledning för utredande advokater

I Danmark och Norge finns, till skillnad från i Sverige, en vägledning för advokater som gör oberoende utredningar.

Det danska advokatsamfundet och branschorganisationen Danske advokater gav 2012 ut en vägledning till stöd för advokater som arbetar med att granska företag i Danmark. Advokat Morten Samuelsson, som själv har granskat flera verksamheter, ser positivt på riktlinjerna som inte är bindande.

– Det fanns visserligen vägledning i juridiska artiklar sedan tidigare. Men i vägledningen är riktlinjerna presenterade på ett överskådligt sätt. Skulle jag göra en undersökning där jag inte hade möjlighet att följa riktlinjerna skulle jag möjligen förklara varför jag inte har gjort det, säger Morten Samuelsson.

Av riktlinjerna framgår bland annat att det ska finnas skriftliga ramar för vad som ska undersökas. Enligt vägledningen ska advokaten alltid överväga om det finns anledning att anlita extern kompetens inom exempelvis ekonomi och teknik för att kunna utföra uppdraget på ett bra sätt. Advokater bör vidare inte göra en oberoende granskning av en verksamhet om advokaten tidigare har företrätt samma klient.

– Det är viktigt att en undersökning som presenteras som oberoende verkligen är oberoende och objektiv, säger Morten Samuelsson.

Vägledningen är ett resultat av att det blir allt vanligare att advokater i Danmark gör externa granskningar och att det har förekommit kritik gällande på vilket sätt granskningarna har genomförts.

Kritiken gällde bland annat undersökningar som advokater har gjort av det statliga bolaget Finansiel Stabilitet, som avvecklade banker på obestånd.

– Kritiken gick ut på att Finansiel Stabilitet i stor utsträckning presenterade undersökningarna för allmänheten som oberoende och objektiva, när Finan­­siel Stabilitet i själva verket hade betalat sina egna advokater för att skriva en rapport, säger Morten Samuelsson.

Styrelsen i Sveriges advokatsamfund har tidigare diskuterat om det finns ett behov av att ta fram en vägledning för advokater som gör utredningsuppdrag i Sverige. Men fann då att det inte var aktuellt med en svensk vägledning.

– Advokaten ställs dagligen inför svåra etiska avvägningar som kräver ställningstagande i det enskilda fallet. Advokaten har dock att förhålla sig till sedvanliga etiska regler. Det innebär bland annat att det är särskilt viktigt att uppdragsbeskrivningen är riktig, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

I Storbritannien finns inte heller någon vägledning motsvarande dem i Danmark och Norge. Tom Lidström anser inte att det behövs.

– Vi har utarbetat metoder för granskningarna. En vägledning i en miljö som förändras konstant blir snabbt daterad, säger han.

Biörn Riese har tittat på de danska och norska vägledningarna och tycker att bra frågor adresseras i dem. Men han har aldrig saknat svenska riktlinjer för självständiga advokatuppdrag.

– Vi har tänkt mycket på de här frågorna och erfarenheten har byggts ut, säger han.

Annika Elmér tror däremot att det finns ett behov av en vägledning i Sverige i takt med att utredningarna blir fler. Hon skulle till exempel välkomna riktlinjer om hur man som utredande advokat ska agera i samband med intervjuer med många människor.

– Vad bör dokumenteras och vad bör inte dokumenteras? Hur rimmar det med de advokatetiska reglerna att avanonymisera intervjupersonerna om klienten vill ha ut intervjuanteckningar? är några frågor hon skulle vilja få besvarade.

Jonas Bergh tycker att de danska och de norska riktlinjerna är användbara för de flesta frågeställningar som dyker upp i samband med undersökningarna – till exempel skyddet för personuppgifter, hänsynen till mänskliga rättigheter, tanken att den som gör en undersökning inte tidigare ska ha arbetat med klienten och att undersökningen inte bör gå in på områden som bättre undersöks av polis och åklagare.

– Riktlinjer skulle nog kunna medföra fler sådana här uppdrag till advokater, eftersom ett regelverk kan göra att potentiella klienter känner trygghet att lämna uppdrag till just en advokat, säger Jonas Bergh.

Läs mer i den danska och den norska vägledningen för advokater som gör utredningar

Annons
Annons