Migrationsverkets handläggningstider urholkar advokaters ekonomi

Problemen för advokater som arbetar med asylrätt att få betalt har varit en följetong sedan Migrationsverket år 2008 stramade upp sina rutiner för förskottsutbetalningar. Men konsekvenserna har blivit värre i takt med att Migrationsverkets handläggningstider ökat.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg har i skriftväxling med Migrationsverkets generaldirektörer flera gånger påtalat problemet. 2013 lovade Migrationsverket att se över problemen. Men hittills har inget hänt.

I dag är den genomsnittliga handläggningstiden enligt verket sju månader, men väntas under hösten öka till tio månader. Flera advokater vittnar dock om att handläggningstider redan i dag ofta överstiger ett år. 1½ års väntan är inte heller ovanligt.

Eftersom advokater som tar asyl­ärenden inte får betalt förrän Migrationsverket fattar slutligt beslut i asyl­ärendet, trots att kostnadsräkningen kanske lämnats in ett år tidigare, innebär det stor påfrestning på advokatbyråernas likviditet. Värst drabbade är mindre byråer som huvudsakligen eller till största delen arbetar med asylärenden.

Situationen förvärras av att advokaterna är skyldiga att regelbundet betala in moms på de inkomster de inte har fått. Skatteverket räknar nämligen, till skillnad från Migrationsverket, advokaternas kostnadsräkningar som fakturor. Dessutom tvingas advokaterna ligga ute med kostnader för tolkarvode.

Migrationsverkets strama riktlinjer för att betala ut förskott är ytterligare ett försvårande problem. Enligt Migrationsverkets handläggningsrutiner beviljas förskott normalt endast om arbetet omfattar mer än 18 timmar och ersättningen inte antas bli fastställd inom sex månader eller om arbetet omfattar mer än nio timmar och ersättningen inte väntas bli fastställd inom ett år.

Advokaten måste själv begära förskott och begäran prövas då av Migrationsverket. Svaret blir dock oftast nej. Det är inte heller ovanligt att advokater aldrig får något svar på sin begäran om förskott.

Migrationsverket har dessutom varit sent med att betala ut ersättningar trots att slutligt beslut fattats i asylärendet. Advokater har fått vänta ytterligare två–fyra månader trots att ersättning ska betalas ut snarast. Migrationsverket fick ifjol skarp kritik från JK för detta.

Allt sammantaget gör att advokater tvekar att ta asylärenden. Advokat Omar Berger i Stockholm bestämde sig nyligen för att säga nej till nya uppdrag från Migrationsverket med hänvisning till problemen med att få betalt.

– Ju fler migrationsärenden vi har åtagit oss desto mer har vi dragit undan mattan för oss själva genom att bolagets likviditet blivit helt körd i botten, säger han.

Omar Berger startade egen byrå 2013 med inriktning på affärsjuridik och tvister. 2014 började man också med asylrätt och har sedan förra våren haft ett 50-tal migrationsärenden.

Men nu är det alltså stopp och i somras var Omar Berger dessutom tvungen att säga upp två av sina tre biträdande jurister på grund av likviditetsbrist.

– Det är absurt att man ska behöva vänta ett år eller mer på att få betalt från det att kostnadsräkningen lämnats in, säger han. Det gör det omöjligt att bedriva en seriös verksamhet. Men det känns förstås inte bra att behöva tacka nej nu när nöden är som störst, säger han. Men vi har inget val.

Han är kritisk till svårigheten med att få ut förskott trots att handläggningstiderna hela tiden ökar.

– I några få fall har vi fått förskott men för det mesta bemöts vår begäran med komplett tystnad. En tredje försåtlig variant är att man säger att man ska ta beslut i ett ärende men så händer ändå inget.

Omar Berger är också upprörd över Migrationsverkets sätt att ”slakta räkningar” på ett sätt han aldrig varit med om tidigare.

– Trots att vi gör ett gediget arbete och nästan alltid får klienterna att stanna tvingas vi acceptera prutningar på 40–50 procent. Till exempel får man aldrig betalt för att läsa in sig på den aktuella situationen i den asylsökandes hemland, oavsett hur komplex den är. Det innebär att vi måste lägga ned massa gratistid och samtidigt inte kan utföra andra betalda ärenden. Det är alltså dubbel skada. Då hjälper det inte att det känns bra att kunna hjälpa människor.

Karin Gyllenring är advokat och del­ägare i Stockholms asylbyrå som gör många uppdrag åt Migrationsverket. Hon bekräftar att handläggningstider på 1–1½ år inte är ovanligt och att i princip alla byråer som tar asylärenden har ansträngd likviditet. Hon har därför full förståelse för att mindre byråer tvingas tacka nej till asylärenden.

– Om vi inte hade haft vår byrå en längre period och hunnit bygga upp en buffert hade det inte varit möjligt för oss heller att fortsätta. Dessutom brinner vi för dessa frågor och kämpar på. Men vi gör det inte för pengarnas skull.

Men hon är djupt orolig för att problemen att få betalt ska leda till brist på duktiga asylrättsadvokater.

– Det är ont om dem redan i dag och det skulle egentligen behövas fler. Men så som Migrationsverket hanterar kostnadsutbetalningarna i dag sänder det helt fel signaler.

Christine Koch är advokat på Vestra advokatbyrå i Malmö. Ungefär hälften av byråns uppdrag utgörs av asylärenden. Byrån har i dagsläget en fordran på Migrationsverket på drygt en miljon kronor. Drygt en tredjedel av detta utgörs av utlägg för tolkarvoden samt moms som byrån redan betalat in.

– Det känns väldigt konstigt att man som asylrättsadvokat ska behöva betala för att få arbete. Problemen har funnits sedan reglerna om förskott ändrades 2008, men har blivit värre i takt med att asylbesluten dröjer allt längre, säger hon.

Hon har också råkat ut för att inte få betalt alls.

– När vi ringde och påminde visade det sig att Migrationsverket hade arkiverat ärendet utan att göra någon utbetalning. Det har hänt flera gånger. I dag är vi noga med att bevaka att vi verkligen får betalt från Migrationsverket. Men det är också något som tar extra tid för oss.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är skarpt kritisk:

– Migrationsverket är sedan flera år hårt ansträngt med en krävande arbetssituation.  Men det är givetvis helt oacceptabelt att advokater ska agera bank åt staten på detta sätt och det i dubbel bemärkelse. Dels genom den ofta mycket långa tidsutdräkten, dels genom att momsen ska betalas oaktat ersättning inte influtit. Det behövs en snabb regeländring om det inte går genom ändrad rättstillämpning, säger Anne Ramberg.

Hans Hellberg