Erfaren folkrättsjurist har tagit över ILAC

Hur fick du jobbet som generalsekreterare?

– Jag har varit deputy director till Christian Åhlund sedan ILAC startade för nästan 14 år sedan. Så det var ett naturligt steg.

Vad gjorde du innan du började på ILAC?

– Jag har jobbat med folkrätt och mänskliga rättigheter på olika nivåer både nationellt och internationellt – i enskilda organisationer som Röda korset och Internationella juristkommissionen, på UD och i internationella missioner. Bland annat jobbade jag i Bosnien i fyra år efter kriget för OSCE och the Office of the High Representative.

Varifrån kommer ditt intresse för mänskliga rättigheter och folkrätt?

– Som jurist specialiserade jag mig tidigt på folkrätt. Jag tror att intresset väcktes när jag var chef för ett svenskt studiecenter i Jerusalem efter studierna. Jag tyckte att hela regionen med blandningen av historia, religion, politik, juridik och internationell rätt var fascinerande.

Varför behövs ILAC i dag?

– ILAC hjälper till att bygga upp rättsväsendet i länder efter krig och konflikter. Efter svåra inbördeskrig och när stater faller sönder slutar även rättssystemen att fungera. Och rättsystemet är en av grundpelarna i ett fungerande samhälle. Många konflikter pågår för närvarande så vi kommer tyvärr att behövas länge än.

Hur har ILAC:s arbete förändrats sedan starten 2002?

– ILAC bildades främst för att bistå konsortiets medlemsorganisationer med professionella utvärderingar av länders rättssystem efter krig och konflikt. I rapporter rekommenderade vi vad som borde göras på kort och på längre sikt för att ett rättssystem skulle börja fungera igen. Därefter tog våra medlemmar över. I dag är vi involverade längre fram i processen – vi både utvecklar specifika projekt och program och hjälper till att söka medel för dessa projekt.

Vad är det viktigaste som ILAC hittills har åstadkommit?

– Vi har gjort mycket bra genom åren. Men under perioden 2008–2011 stöttade vi rättshjälps­kontor på Haiti. Det påverkade många enskilda individer direkt. Ett stort problem var att många människor hade suttit inlåsta i avvaktan på rättegång i flera år. Vi hade 250 haitiska jurister och advokater som uppvaktade domstolarna och ifrågasatte varför deras klienter satt häktade. De lyckades få ut över 4 000 individer ur fängelserna. 

Vilken är er viktigaste uppgift just nu?

– Ett viktigt projekt är vårt stöd till syriska domare och advokater. Vi hjälper dem att hålla igång så kallade dokumentationscenter inne i Syrien, där befolkningen bland annat kan registrera födslar, äktenskap, dödsfall och försäljning av egendom.

– Förutom projektet i Syrien är det fortsatta stödet till Tunisien, som är ett av få länder i Mellanöstern där utvecklingen går åt rätt håll, viktigt. I stort sett alla domare i landet har genomgått vår utbildning om domares roll i ett demokratiskt samhälle. Nästa steg blir att förstärka och förbättra administrationen i domstolarna.

Vilken är ILAC:s största utmaning inför framtiden?

– Ett inbördeskrig medför alltid många och allvarliga brott mot mänskliga rättigheter. När konflikten är över är kraven och förväntningarna oändliga på att rättssystemet ska ge upprättelse, kompensation och bestraffa förbrytare. Samtidigt är systemet mer eller mindre raserat och mindre än någonsin redo för uppgiften. När alla kräver snabba beslut är det en stor utmaning för alla, inte bara för ILAC, att låta institutionsbyggandet ta tid.

Kamilla Kvarntorp