search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Uppmanas sluta göra åldersbedömningar

 

Svenska barnläkarföreningen uppmanar sina medlemmar att sluta göra åldersbedömningar åt Migrationsverket med hjälp av röntgen.

Läkarna litar inte på Migrationsverkets värdering av röntgenplåtarna, rapporterar SVT. Den första juli förra året ändrades utlänningslagen så att barn kan få uppehållstillstånd på grund av ”särskilt ömmande omständigheter” i stället för som tidigare ”synnerligen ömmande omständigheter”.

Men många asylsökande kommer från länder som inte har någon fungerande folkbokföring och saknar därför identitetshandlingar. I vissa länder är det dessutom ovanligt att fira födelsedagar.

Om en person inte kan visa hur gammal han eller hon är och Migrationsverket inte tycker att den uppgivna åldern verkar stämma kan verket göra en me­dicinsk åldersbestämning – en läkare gör då en handleds- och tandröntgen och bedömer utifrån röntgenbilderna personens ålder.

Men svenska barnläkare anser att röntgen är en ovetenskaplig metod för att avgöra hur gammal en person är. Ungdomar mognar i olika åldrar. De jämförelsetabeller som finns är dessutom baserade på västerlänningar, inte exempelvis personer från Somalia, ett land som många ensamkommande flyktingbarn kommer ifrån.

Tidskriften Advokaten skrev om trovärdighetsbedömningar i nr 1 2015.

 

Så ska färre häktas och isoleras

I syfte att minska användningen av häktning och motverka isolering av häktade har regeringen beslutat om tre utrednings- och kartläggningsuppdrag. En särskild utredare ska lämna förslag som syftar till att minska användningen av häktning och restriktioner. Utredaren ska bland annat överväga nya former av straffprocessuella tvångsmedel som alternativ till häktning, överväga tidsfrister för användningen av häktning och restriktioner, identifiera åtgärder för att begränsa restriktionsanvändningen och motverka isoleringen av häktade.

Brottsförebyggande rådet (Brå) ska kartlägga situationen i häkte. Syftet är att ge ökad kunskap om hur häktning och restriktioner används och hur isoleringsbrytande åtgärder tillämpas. I uppdraget ingår att utifrån kartläggningen redovisa eventuella identifierade hinder för en human, säker och effektiv häktesverksamhet samt vid behov ge förslag på hur verksamheten kan utvecklas.

Statskontoret har fått i uppdrag att utreda om hanteringen av forensiska undersökningar behöver göras effektivare för att bidra till kortare häktningstider. I uppdraget ingår att granska beställningarna av forensiska undersökningar och att kartlägga handläggningstiderna för undersökningarna i förundersökningar där den misstänkte är häktad, att analysera vilka faktorer som påverkar handläggningstiderna, samt att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till kortare handläggningstider för forensiska undersökningar i ärenden med häktade personer.

Tillfället gör tjuven visar prisade Den fysiska miljön påverkar sannolikheten för om brott begås. forskare

 

De brittiska kriminologerna Ronald V. Clarke och Patricia Mayhew, som tilldelats Stockholmspriset i kriminologi, har med sin forskning bidragit till insikten om att det inte bara är sociala och psykologiska faktorer som får människor att begå eller avstå från att begå brott, den fysiska utformningen av miljön har också betydelse. Karaktären på gatumiljön och byggnader, eller tillgängligheten till värdefulla föremål, kan till exempel påverka sannolikheten för att ett brott begås.

Clarkes och Mayhews arbete har bidragit till utvecklingen och tillämpningen av så kallad situationell brottsprevention inom både offentlig och privat sektor. De båda kriminologerna har visat att enkla brottsförebyggande åtgärder ofta kan vara mycket effektiva. Deras arbete har medfört att brott som inbrott, bilstölder och rån har minskat kraftigt på flera håll i världen – inte minst i Sverige.

Clarke och Mayhew tog emot Stockholmspriset i kriminologi den 9 juni i samband med The Stockholm Criminology Symposium, som årligen arrangeras av Brottsförebyggande rådet (Brå). Stockholmspriset är ett internationellt pris som har instiftats med stöd av Justitiedepartementet och Torsten Söderbergs stiftelse. Prissumman är en miljon kronor.

Samfundet kritiskt till avgiftssystem

Advokatsamfundet är kritiskt till det avgiftssystem som föreslås för den enhetliga europeiska patentdomstolen.

Domstolens budget ska finansieras med domstolens egna finansiella intäkter. Domstolens förbredande kommitté har nu lämnat förslag till domstolsavgifter samt vissa takbelopp för ersättning för rättegångskostnader. De fasta utgifterna utgörs av en grundavgift på 11 000 euro och en tilläggsavgift, som baseras på tvistens värde. Tilläggsavgiften ligger på mellan 0 och 220 000 euro.

I ett remissyttrande konstaterar Advokatsamfundet att de föreslagna avgifterna är betydande för inledande av talan. Samfundet skriver att det är svårt att överblicka hur systemet kommer att fungera och att det torde föreligga en stor risk för att systemet kan missgynna små och medelstora företag. Advokatsamfundet ser en fara i att de fasta avgifterna i många fall kommer att få en avskräckande effekt eller ses som ett hinder för mindre företag att vidta rättsliga åtgärder i fall där de objektivt sett har grundad anledning att göra det.

Sammantaget anser Advokatsamfundet att den ringa förutsebarhet som förslaget innebär utgör starka betänkligheter utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv.

Annons
Annons