search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Ålderdomligt språk minskar förståelsen

Domare, advokater och näringslivsrepresentanter tycker överlag att avtalslagen fungerar bra. Men det ålderdomliga språket upplevs som ett problem.

 

Magnus Widebeck, lagman i Nyköpings tingsrätt, beskriver avtalslagen som en fantastisk lagstiftningsprodukt som har en otroligt hög juridisk nivå.

– Det fanns en juridisk kompetens i början av 1900-talet som saknar motstycke. De lyckades fånga många juridiska principer på ett förnuftigt och framsynt sätt. Utredningarna fick ta lång tid. Det har gjort att lagen har kunnat bibehållas utan några större ändringar. Lagar som skrivs i dag har kortare livslängd, säger han.

Hur är det att arbeta med lagen?

– Det är ett nöje. Det finns en harmoni i lagstiftningen. Det är en lagstiftningsprodukt där man har gjort allt för att reda ut alla oklarheter. Dessutom finns det hundra års rättspraxis, säger Magnus Widebeck och tillägger:

– Sammantaget ger lagen och rättspraxis en väldigt bra stabilitet. Det gör att lagen kan ligga till grund för förlikningsförhandlingar.  Det går att förutse hur det kommer att gå i en avtalsrättslig tvist – då finns det inte så mycket att processa om. Så ska en bra lag fungera.

Används inte i det praktiska arbetet

Erica Wiking Häger, partner på Mannheimer Swartling Advokatbyrå, berättar att de principer som avtalslagen ger uttryck för alltid utgör grunden i en advokats arbete, men att hon inte använder avtalslagen i det praktiska arbetet.

– När vi skriver och förhandlar avtal använder vi inte avtalslagen, säger hon.

Karin Berggren, jurist hos organisationen Företagarna, har samma bild – näringsidkare tillämpar lagen utan att vara medvetna om det.

En fördel med lagen är, enligt de praktiker som tidskriften Advokaten har varit i kontakt med, att den är kortfattad och bygger på principer. Det gör att lagen, efter hundra år, fortfarande fungerar och går att tillämpa även när samhället förändras radikalt.

– Eftersom avtalslagen är på en så hög principiell nivå är den flexibel och går att använda i de flesta sammanhang, säger Erica Wiking Häger.

Organisationen Företagarna är också positiv till att lagen är allmänt hållen.

– Avtalslagen tillämpas ju på många olika slags avtal – från små muntliga avtal till omfattande långa kontrakt som rör mångmiljardbelopp. Det är bra att mycket lämnas över till branschpraxis, att avtalsparterna själva tar ansvar för att villkoren klart och tydligt framgår av avtalet. Då anpassas avtalet efter parternas behov, säger Karin Berggren.

Brist på rättspraxis

Men eftersom lagen är så pass kortfattad ställs advokater och näringsidkare ofta inför frågor som inte regleras i lagen. Saknas både information i lagen och vägledande praxis gäller det att vara kreativ, säger Erica Wiking Häger.

– Då blir doktrinen – professorernas och rättsvetenskapsmännens böcker och uttalanden – en viktig ledning. Den är inte bindande, men är ett stöd i hur man kan tänka i olika frågor.

Hon anser att det dessutom saknas rättspraxis på många områden, vilket kan leda till fler rättsliga processer.

– Om praxis är tydlig får den en handlingsdirigerande effekt för parterna. Om praxis däremot är mångtydig är det vanligare att parterna vill se om de har rätt och väljer att pröva frågan i domstol. Det finns processekonomiska aspekter på det, säger Erica Wiking Häger som gärna skulle se att det fanns mer rättspraxis exempelvis vad gäller påföljder – såsom vilka möjligheter som finns till skadestånd om ett avtal ogiltigförklaras.

Ålderdomlig språkdräkt

Lagens ålderdomliga språkdräkt är också något som många praktiker upplever som ett problem.

– För en jurist är språket nog ingen större utmaning, men det är inte självklart att vem som helst kan läsa och begripa det som står. Och det är klart att man ska sträva efter att ha ett enkelt, begripligt, modernt språk, säger Erica Wiking Häger.

Företagarna tycker att lagen i grunden fungerar bra, men organisationen skulle också gärna se att språket i lagen moderniserades.

Trots att Magnus Widebeck ifrågasätter om nya juristgenerationer kan ta till sig vokabulären i lagen är han inte säker på att en modernisering av språket är rätt väg att gå.

– Ändras språket finns risk för att det tas som intäkt för att det har skett en förändring i lagen och att det börjar processas om frågor som i dag är klarlagda. Dessutom är det inte säkert att gammal rättspraxis kan öva inflytande om lagen ändras. Jag är väldigt tveksam till att man har mycket att vinna på att modernisera språket.

Han tycker att lagstiftaren överhuvudtaget ska vara försiktig när det gäller att göra några radikala förändringar i lagen.

– Avtalslagen är en bra lag som inte skapar några problem, i alla fall inte för mig. Jag tycker att man kan ägna lagstiftningskrafterna åt annat och låta avtalslagen fylla 200 år, säger Magnus Widebeck.

Svenskt Näringslivs koncernjurist Anders Thorstensson tycker också att avtalslagen fungerar bra.

– Vår ståndpunkt är att avtalslagen i princip bör bevaras som den är, med frihet för parterna att både välja sätt att ingå avtal och själva bestämma avtalets innehåll. Jag kan inte se något omedelbart behov av att lagstiftaren ska materiellt justera i lagen, säger han.

Anders Thorstenssons erfarenhet är också att behovet av att utveckla avtalslagen minskar i takt med globaliseringen och branschernas specialisering.

– Givet de principer som finns i avtalslagen är det upp till branscherna och de olika aktörerna att hitta sina specialformer för avtals ingående och avtals innehåll. Den friheten är det som ytterst ger utveckling både för företag och för samhällsekonomin. Parterna själva är mest lämpade att hitta de villkor som passar bäst för dem.

Mild översyn av lagen

Erica Wiking Häger förespråkar dock en mild översyn av lagen. Som exempel anger hon att det första kapitlet som handlar om hur avtal ingås skulle kunna moderniseras.

– Det är skrivet i en traditionell kontext när man skickade ut ett skriftligt anbud och fick en skriftlig accept per post. Avtal ingås sällan på det sättet nu för tiden.

I dag ingås avtal ofta på nätet, villkor skickas fram och tillbaka och det är inte alltid givet vad som är anbudet och vad som är accepten. Man skulle kunna se över kapitlet och anpassa det utifrån hur avtal i dagsläget oftast ingås, säger hon.

Annons
Annons