search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
Nr 6 2015 årgång 81
Nr 6 2015 årgång 81

Fokus

Avtalslagen firar 100 år

I år fyller den svenska avtalslagen 100 år. De övriga nordiska avtalslagarna kom också till i början av seklet. Men trots att samhället ser helt annorlunda ut i dag har inga omfattande förändringar gjorts i de nordiska avtalslagarna, som i allt väsentligt liknar varandra. Frågan är om avtalslagen behöver reformeras nu? Uppfattningen hos nordiska forskare inom rättsvetenskapen och praktiker går isär. Några menar att lagen är obsolet och bör upphävas, andra att den är fullt användbar och att det inte finns något behov av att ändra den, och ytter­ligare andra att det finns skäl och utrymme för reformer.

Läs mer

Ledare

Vad ska vi med Advokatsamfundet till?

Uttalandet beskriver mycket väl några av advokatsamfundens mest centrala uppgifter i en demokratisk rättsstat. Och som... Läs mer

Gästkrönika

Polisen gick till maximal motoffensiv

Att Advokatsamfundet uppmärksammar DN:s arbete med sitt journalistpris känns därför hedrande och förpliktande.... Läs mer

Annons
Annons Annons
Nyheter
Visa fler nyheter
Annons
Annons Annons
Annons
Annons Annons
Annons
Annons Annons

Fokus

Debatt

Girjas i tankarna

Vi lever lyckligtvis i ett land där diskriminering av befolkningen och andra kränkningar av mänskliga rättigheter är... Läs mer

P.S. Chefredaktören har ordet

En jubilar som visar tidens obevekliga gång

Innebörden av skandinavismen var en samhörighetskänsla och en önskan om utökat kulturutbyte, med i förlängningen även ett politiskt och rättsligt samarbete.

Frågan om avtalslagen är en högst levande hundraåring eller en ruin delar forskarkåren. Spännvidden är också stor när det gäller på vilket sätt avtalsrätten ska föras in i framtiden. Fast det finns en enighet om värdet av den stora gemensamma kunskapsbank som har byggts upp. Få tror dock att den nordiska avtalslagen lär fira sin 200-årsdag. Men oavsett det så är avtalslagen, enligt professor Kjell Åke Modéer: ”En i hög grad levande ruin, på samma sätt som Caspar David Friedrich målade sina romantiska ruinlandskap i början av 1800-talet. Friedrich gav traditionen och kontinuiteten ett viktigt uttryck.”

Det går att en smula vemodigt konstatera ”den nordiska tanken” tycks slumra in och i stället ersättas av Europarätten och andra internationella överenskommelser.

Tom  Knutson
Tom Knutson
E-post