search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Politisk tillhörighet påverkar hur nämndemännen dömer

Två studier visar på ett samband mellan politisk tillhörighet och utfallet i olika domar. Det har på nytt skapat debatt om nämndemannasystemet.

Två olika studier som presenterats nyligen visar ett tydligt samband mellan nämndemännens partitillhörighet och hur de dömer.

Den ena studien från Uppsala universitet visar att asylsökandes chans att få stanna i Sverige påverkas av den politiska sammansättningen i nämndemannagruppen. Till exempel beviljar nämndemän som nominerats av Sverigedemokraterna i mindre utsträckning asyl till flyktingar och de med kristdemokratisk bakgrund i större utsträckning än andra partier.

Den andra studien från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att sannolikheten för en fällande dom ökar med 17 procent om den tilltalade har ett arabisk-klingande namn och det ingår en sverigedemokratisk nämndeman i rätten. Om målsäganden är en kvinna och det ingår en vänsterpartist i nämndemannatrion ökar i stället sannolikheten för att det blir en fällande dom med 14 procent.

– Integriteten i alla rättssystem vilar på löftet om en rättvis rättegång, där domen avgörs av bevisningens kvalitet och inte juryns egenskaper, såsom etnicitet, ålder, kön eller politisk tillhörighet. Men vår studie visar att sådan särbehandling förekommer i nämndemannasystemet, åtminstone vad gäller politisk tillhörighet, säger Randi Hjalmarsson, en av Göteborgsstudiens författare och professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Enligt studien påverkas domen främst av den enskilda nämndemannens faktiska röst, men det finns också starka belägg för att nämndemän från Sverigedemokraterna respektive Vänsterpartiet påverkar röstningsbeteendet hos nämndemännen från andra partier.

Efter att studierna presenterats har debatten om dagens nämndemannasystem på nytt tagit fart och det har kritiserats hårt av bland andra Anne Ramberg och Mårten Schultz. Justitieminister Morgan Johansson har uttryckt sin oro men samtidigt håller han fast vid att nämndemännen fyller en viktig funktion i rätten.

Tre domare kommenterar

1. Hur vill du kommentera de två studierna, som visar på ett samband mellan politisk tillhörighet och utfallet i olika domar?  

2. Hur påverkar dagens nämndemannasystem rättssäkerheten?

3. Vilken vore den viktigaste insatsen i arbetet med att förändra nämndemannasystemet för att stärka rättssäkerheten?  

4. Hur bedömer du möjligheterna att förändra nämndemannasystemet?

 

Gudrun Antemar. Lagman, Förvaltningsrätten i Stockholm. 

1.I de förvaltningsrätter som har migrationsmål har vi naturligtvis läst den forskningsrapport som handlar om nämndemän i migrationsmål och vi tänker bjuda in rapportförfattaren till ett gemensamt seminarium med domare från de olika migrationsdomstolarna för att höra mer om både forskningen och resultaten.

2.Jag kan inte dra några slutsatser av de två rapporter som det refereras till men läser dem med intresse. Rättssäkerheten i våra domstolar bygger på kvalificerade domare som avgör målen med kvalitet och inom rimlig tid. Vissa mål avgörs tillsammans med nämndemän men långt ifrån alla. Varje nämndeman har ett förtroende att förvalta när han eller hon utför sitt domaruppdrag.  Vi domstolschefer lägger ned mycket tid på att utbilda nämndemännen vid våra domstolar. De domare som är ordförande i våra domstolar när mål handläggs tillsammans med nämndemän arbetar för att ge nämndemännen goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag.

3.Den nya regleringen om nämndemän har just börjat tillämpas i domstolarna. Jag tror att mer utbildning om vad uppdraget innebär och något vidgade möjligheter att entlediga nämndemän när det finns skäl till det är viktiga komponenter för god rättssäkerhet.

4.Förändringar i nämndemannasystemet är en fråga för våra folkvalda.

 

Fredrik Wersäll. Hovrättspresident, Svea hovrätt.

1.Det är svårt att bedöma vetenskapligheten i undersökningarna. Erfarenheten från hovrätten stöder inte att nämndemännens uppfattning i målen följer någon partilinje. Men studiernas slutsatser påverkar ändå förtroendet för domstolarna på ett negativt sätt.

2.Vi har mycket få nämndemannadomar. Det tyder på att juristdomarna i praktiken har ett avgörande inflytande över domarna. Min bedömning är att domstolarna lever upp till kraven på rättssäkerhet, även med dagens nämndemannasystem.

3.Rekryteringen av nämndemän bör breddas. Partierna måste förstå att det inte är ett partiuppdrag att vara nämndeman. På längre sikt bör övervägas om det är motiverat med nämndemän i överrätt.

4.Jag har uppfattat att samtliga politiska partier värnar nämndemannasystemet i huvudsak i sin nuvarande utformning. Det måste vi i domstolarna självfallet acceptera. Våra insatser bör därför koncentreras till att göra nuvarande system så bra som möjligt.

 

Hjalmar Forsberg. Hovrättslagman i Hovrätten för Västra Sverige, expert i Nämndemannautredningen.

1.Undersökningarna tycks visa att det blir ett stort antal felaktiga domar, fällande domar där det borde bli frikännande domar, och detta är inte acceptabelt. Det är inte tänkt att fungera så i en rättsstat. Resultatet visar att det leder till orättvisor när man har en politiskt sammansatt nämnd.

2.Jag tycker inte att det är rättssäkert om det finns sådana olikheter i dömandet som den här undersökningen visar och som är betingade av nämndemännens politiska hemvist.

3.Jag gillar nämndemän! Men just nomineringssystemet eller urvalssystemet fungerar inte. Jag tycker inte att man skulle rekrytera nämndemän från den politiska bas som sker i dag. Det tycks ju som att vissa politiskt intresserade personer på något sätt låter sina uppfattningar få genomslag i dömandet på ett sätt som inte borde ske. Jag satt med i Nämndemannautredningen som expert och en fri nomineringsrätt vore nog bättre. Men även om man helt ändrade rekryteringssystemet, så skulle en sverigedemokrat eller vänsterpartist kunna komma med i nämnden och påverka på motsvarande sätt.

4.Beskedet från politikerna såvitt jag förstår är att det inte ska ske några förändringar. Men jag förstår inte hur man kan ta till sig resultaten från de här studierna och samtidigt säga att det inte ska ske en förändring.

Annons
Annons