search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Advokatdagarna den 5–6 november

Den 5-6 november är det dags för Advokatdagarna för femte gången. Förra årets upplaga samlade hela 700 entusiastiska deltagare från Sverige och andra länder. Bland huvudtalarna under Advokatdagarna 2015 finns de amerikanska brottmålsadvokaterna Nancy Hollander och Linda Moreno, som bland annat försvarar två fångar på Guantánamobasen. De talar om Guantánamo, nationell säkerhet och förhållandet mellan advokat och klient. Bland talarna märks även Hans Corell, jurist, före detta ambassadör och FN:s undergeneralsekreterare, inrikesminister Anders Ygeman och civilminister Ardalan Shekarabi.

Torsdagen den 5 november blir en helafton med bankett, dans och underhållning med Petra Marklund.

DI kritiserar polisens postgång

Datainspektionen (DI) är kritisk till att polisen skickar brottsregisterutdrag som innehåller mycket känslig information med vanlig B-post. Som huvudregel bör mycket känsliga uppgifter, enligt DI:s allmänna råd, skickas med rekommenderat brev. Ett alternativ är att sökanden personligen, mot uppvisande av legitimation, hämtar ut begärda utdrag på närmaste polisstation. DI förelägger nu Polismyndigheten att upphöra med att skicka ut utdrag ur belastningsregistret som innehåller mycket känslig information med B-post till den sökandes folkbokföringsadress.

Ensamdomare får döma i fler tvistemål?

Regeringen föreslår att tingsrätten ska vara domför med en lagfaren domare vid huvudförhandling i tvistemål, om det är tillräckligt med hänsyn till målets omfattning och svårighetsgrad. Förslaget innebär att parternas bestämmande inflytande över domförhetsfrågan tas bort. Advokatsamfundet avstyrkte förslaget i sitt remissyttrande eftersom man befarade att förslaget kommer att försämra rättssäkerheten.

Samfundet skrev att lagförslaget innebär att ”rättssäkerheten offras på effektivitetens altare”, och konstaterade att förslaget inte syftar till att förbättra kvaliteten på dömandet, utan bara till att få snabbare avgöranden. Enligt samfundet är förslaget svårförenligt med strävan efter att tyngdpunkten för prövning av tvistemål ska ligga i tingsrätten.

Kontaktförbud kan tas med utomlands?

Skyddsbehövande ska kunna ta med sig kontaktförbud vid flytt till eller vid längre vistelse i ett annat EU-land, enligt ett nytt lagförslag. Regeringen har beslutat att inhämta ett yttrande från Lagrådet över en ny lag om europeisk skyddsorder, kontaktförbud. Lagförslaget är ett led i att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv om den europeiska skyddsordern.

I lagrådsremissen föreslås att kontaktförbudsliknande skyddsåtgärder som har meddelats i ett EU-land ska erkännas och verkställas i en annan av EU:s medlemsstater, om den skyddsbehövande reser till den staten.

Förstärkt minoritetsskydd föreslås

I en departementspromemoria föreslår Justitiedepartementet lagändringar med syfte att stärka minoritetsskyddet i aktiebolagslagen. Ett förslag är att det ska bli lättare för minoriteten i ett aktiebolag att få misstänkta oegentligheter utredda av en utomstående särskild granskare. Enligt förslaget ska minoriteten kunna vända sig direkt till Bolagsverket för att få en särskild granskare utsedd. Granskarens rätt till insyn i bolaget förstärks också, bland annat genom att granskningen utvidgas till att gälla också dotterbolag.

Allt färre i fängelse

Två rapporter visar att allt färre sitter i svenska fängelser. Förra året registrerades knappt 9 000 nyintagna i landets fängelser. Det är en minskning med 42 procent sedan 1989. Inte sedan 1950-talet har så få börjat avtjäna ett fängelsestraff, visar statistik från Kriminalvården.

Enligt siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå) dömdes knappt 10 900 personer till fängelse 2014. Det är en minskning med 3 procent på ett år. Jämfört med 2005 är det en minskning med hela 29 procent. Rapporterna är inte helt jämförbara men båda visar på samma trend: att det finns allt färre intagna i landets fängelser. En förklaring är att strafftiden för narkotikabrott har halverats under den senaste tioårsperioden.

– De som döms till narkotikabrott döms till kortare påföljder. Det har också skett en förskjutning så att fler får andra påföljder i stället för fängelse, till exempel böter, säger Charlotta Lindström, statistiker och utredare på Brå.

Förslag om förbud mot dubbla förfaranden

Med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna föreslås i en lagrådsremiss att reglerna om skatte­tillägg och skattebrott ändras. Det föreslås att åklagaren inte får inleda en skattebrottsprocess mot en person om

Skatteverket redan har beslutat

om skatte­tillägg avseende samma felaktighet eller passivitet och person. Omvänt får inte Skatte­verket besluta om skattetillägg om åklagaren har inlett en skattebrottsprocess. Syftet är att stärka rättssäkerheten i skatte­förfarandet genom att reglerna blir tydligare och mer förutsägbara såväl för enskilda som för tillämpande myndigheter.

Var fjärde rättegång ställs in

En ny lag som skulle minska problemen med inställda rättegångar har haft liten effekt. Var fjärde tingsrättsförhandling ställs fortfarande in, rapporterar Dagens Nyheter.

– Det är ett stort problem. Det är en kostnad för samhället som är oacceptabel. Det är också alarmerande eftersom det trycker undan andra rättegångar som borde behandlas tidigare. Det är oerhört svårt för domstolarna att planera sin verksamhet, säger Anne Ramberg i en intervju med tidningen.

Varje vecka ställs ungefär 300 rättegångar in, visar statistik som Domstolsverket har tagit fram. Under årets första tre månader ställdes 23 procent av huvudförhandlingarna in, jämfört med 24 procent under samma period 2014.

Annons
Annons