Balans i arbetslivet handlar mest om stresshantering

Katinka Nicou gick igenom vad stress är och vad som skapar stress, och vilka konsekvenser stress har på ett fysiskt, mentalt och emotionellt plan. Hon gav också seminariedeltagarna kunskap och praktiska verktyg för att hantera stress, och ville att de skulle gå från seminariet med ett nytt förhållningssätt.

– Det handlar inte nödvändigtvis om att jobba mindre, men att jobba smartare, mera medvetet, och att stärka med­vetandet om de faktorer som påverkar det egna välbefinnandet och bemöta dem konstruktivt, sa hon.

Katinka inledde med att sätta in biträdande juristers arbetssituation i dag i ett sammanhang. Hon påminde om att de som är delägare på advokatbyråer i dag började sin byråkarriär i en tid med andra förutsättningar.

– Det fanns inget internet. Marknaden var inte global på samma sätt som i dag, sa hon.

För 15, 20 år sedan skedde samarbeten i advokatbranschen på andra sätt än i dag, liksom marknadsföringen. Förr var det i snitt en biträdande jurist per delägare. Men nu är det 5–6 biträdande jurister per delägare på de stora byråerna. Tidigare exponerades de biträdande juristerna mer för klienterna. De kunde få följa med på klientmöten oftare, arbetade med samma delägare varje dag och satt ofta i samma kontorsrum. Deras inlärning var långsam, successiv och konsekvent.

I dag behöver delägarna ägna sig åt marknadsföring, ledning av byrån, beslutsfattande och projektledning, som vart och ett skulle kunna vara ett heltidsjobb. Med så många biträdande jurister och så komplexa ärenden som i dag sker inlärningen annorlunda, och de biträdande juristerna får inte samma exponering för klienterna.

– För att kunna göra ett bra jobb måste ni tänka på hur ni ska ta vara på de möjligheter som dagens situation ger, men sätta en gräns när det leder till ineffektivitet eller stress, sa Katinka.

Katinka förklarade att balans i livet handlar mycket om hur man hanterar stress. Stress i dagens samhälle handlar mest om perception. De stressymptom som våra kroppar känner är baserade på ”fight or flight”-reaktionen. Kroppen känner ingen skillnad mellan tankar och verklig livsfara, eller mental, emotionell eller fysisk stress. Om man utsätts för kraftiga utmaningar, ger kroppen samma respons som om man står inför en verkligt livsfarlig situation. I dag är det kanske datorn, e-posten eller arbetsuppgifterna som stressar oss, och vi kan inte pusta ut efter stressreaktionerna.

– De moderna stressfaktorerna kommer inte att försvinna, och det måste vi hantera, konstaterade Katinka.

Hon förklarade att kortvarig, positiv stress kan höja koncentrationsförmågan och motivationen. Men när den utvecklas till långvarig stress, som inte avtar kan den bli farlig. Då kan den leda till sömnproblem, depression, sjukdomar och utbrändhet.

Katinka gick igenom ett antal övningar för att hantera stress. Hon betonade att det är viktigt att pröva olika tekniker, och hitta det som fungerar för en själv. Det är grundläggande att lära sig att identifiera sina stressignaler och att bygga upp sin stresstolerans till exempel genom att skaffa kunskap och öka sin självkännedom, acceptera sig själv och motionera, sova och äta hälsosamt. På arbetet kan man bygga upp sin stresstolerans genom att skapa strukturer för hur man hanterar information och möten, begränsa avbrott och e-postläsning och exempelvis avsätta en fast tid då man går igenom nyhetsbrev och annan information.

 Magnus Andersson