search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Offentliga försvarare måste själva vara med vid polisförhör

Svea hovrätt slår fast att en offentlig försvarare inte får sätta en biträdande jurist i sitt ställe när klienten förhörs.

Svea hovrätt slår fast att en offentlig försvarare inte får sätta en biträdande jurist i sitt ställe när klienten förhörs.

Uppsala tingsrätt vägrade en advokat som var offentlig försvarare ersättning för arbete och tidsspillan i samband med ett polisförhör som hölls med hans klient, på grund av att advokaten hade skickat en biträdande jurist som företrädare till förhöret eftersom han själv var bortrest. Enligt tingsrätten hade rätten inte godkänt substitutionen i förväg.

Advokaten yrkade att hovrätten skulle tillerkänna honom ersättningen. Han anförde att klienten greps på nyårsafton 2014 och begärde att få honom som offentlig försvarare. Advokaten informerade tingsrätten om att han inte kunde medverka vid polisförhör under nyårshelgen eftersom han var bortrest, men kunde skicka en kollega i sitt ställe. Därefter förordnade tingsrätten honom som offentlig försvarare.

Vid polisförhöret på nyårsdagen företräddes advokaten av en biträdande jurist. Advokaten menade att det arbete som utfördes inte utgjorde substitution, och konstaterade att tingsrätten tidigare aldrig hade haft något att invända mot att kolleger bistår försvararen vid polisförhör. Därigenom hade tingsrätten lämnat generellt tillstånd för offentliga försvarare att låta sig biträdas vid polisförhör. Advokaten ansåg också att tingsrätten i det här fallet hade lämnat honom tillstånd att sätta en kollega i sitt ställe genom att förordna honom som försvarare trots att han var bortrest.

Advokatsamfundet yttrade sig i frågan. Advokatsamfundet hänvisade till rättsfallet NJA 1967 s. 385, där samfundet anförde att bestämmelsen i rättegångsbalken 21 kap. 6 § andra stycket inte innebär att en offentlig försvarare är förhindrad att anlita biträde för vissa åtgärder inom ramen för försvararens åligganden. Där­emot måste försvararen inställa sig personligen vid förhandling inför domstolen, om inte rätten medger att en ersättare sätts in. Även Justitiekanslern framhöll att bestämmelsen inte kan innebära ett krav på att försvararen ska fullfölja allt som hör till uppdraget själv, utan måste ha rätt att anlita biträde med vissa uppgifter. Samfundet hänvisade också till advokat Tomas Nilssons artikel i Advokaten nr 6 2009, där han klargör att det inte är substitution när en offentlig försvarare anlitar sin biträdande jurist som biträde vid förhör, och där han konstaterar att rätt till ersättning föreligger enligt NJA-fallet från 1967 samt enligt RH 1989:81 och NJA 1986 s. 733.

I yttrandet ansåg Advokatsamfundet därför att det måste finnas möjlighet för en offentlig försvarare att sätta annan i sitt ställe under förundersökningen, att det rimligen inte kan krävas tillstånd från domstolen för det och att ersättning ska utgå även för de kostnaderna.

Men Advokatsamfundets yttrande och hänvisningarna till rättspraxis övertygade inte Svea hovrätt. Hovrätten finner i sitt beslut att en offentlig försvarare har rätt att låta ett biträde utföra vissa uppgifter utan rättens medgivande. Men biträdets insats bör vara begränsad, och inte gälla uppgifter som typiskt sätt kräver försvararens personliga insats. Med hänsyn till uppdragets personliga natur bör rätten för försvararen att anlita biträde med vissa uppgifter inte utsträckas till att gälla närvaro vid polisförhör, eftersom biträdet då uppträder självständigt, skriver hovrätten.

Hovrätten stöder sig på ett beslut av Advokatsamfundet disciplinnämnd (TSA 1975 s. 110), där disciplinnämnden uttalade att närvaro vid polisförhör är en uppgift som inte utan tungt vägande skäl kan anförtros annan.

Hovrätten beslöt att ändå bevilja advokaten ersättning för det arbete som den biträdande juristen utförde och för tidsspillan, eftersom omständigheterna var speciella.

Svea hovrätts beslut 27/3 2015 (Ö 1268-15

Annons
Annons