search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Domen kan utöka likvidatorernas ansvar

Ledande företrädare i obeståndsbranschen varnar för att kammarrättens dom kan leda till att likvidatorernas personliga ansvar utökas och att bolag sätts i konkurs alltför snabbt.

– Domen är överraskande och drakonisk. För den enskilde som berörs av domen blir konsekvenserna förödande. Generellt blir det svårt att få personer att vilja ta uppdrag som likvidator. Dessutom lär ansökan om konkurs komma mycket fort, säger Claes Zettermarck, advokat och en av Sveriges ledande affärsjurister.

– En i flera hänseenden uppseendeväckande dom från Kammarrätten som riskerar att få långtgående konsekvenser i flera hänseenden, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

Henrik Rydén, vd på försäkringsmäklaren JLT Northern Europe, ser domen som en del av en ny trend som inleddes med Prosolvia/PwC-domen 2013.

– Jag tror att den här domen, om den står sig, kan understryka det mer riskfyllda landskapet som allmänt gäller för styrelse- och professionsansvar och i synnerhet för likvidatorer och kanske även konkursförvaltare på ett liknande sätt som Prosolvia/PwC-domen enligt spekulationerna skulle göra för revisorer och andra sysslomän, säger Henrik Rydén.

Han tror att i förlängningen kan domen bidra till en annan riskbedömning hos försäkringsgivarna som tecknar försäkringar för professions- och styrelseansvar.

Bengt Ivarsson, ordförande för Advokatsamfundet, menar att den största faran är att det kan finnas domare som kommer att tolka in ännu mer i domen än vad som avses.

– Man kommer att anse att så fort det är en likvidation och det finns en skatt som förfaller till betalning blir likvidatorn personligt betalningsansvarig. Det kan få långtgående konsekvenser för dem som tar likvidationsuppdrag, säger Bengt Ivarsson.

Odd Swarting, ordförande i Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet REKON, är i likhet med de övriga tillfrågade förvånad över domen och tycker att den är väldigt sträng.

– Domen blir väldigt hård med beaktande av omständigheterna och hänsyn till det stora belopp som likvidatorn påförs. Man kunde tycka att det i vart fall borde kunna finnas grund för befrielse till stora delar av beloppet på grund av särskilda skäl, säger Odd Swarting, som tycker att en av konsekvenserna av domen borde bli att det finns fog att införa en ny jämkningsregel.

Henrik Rydén och Bengt Ivarsson tycker också att kammarrättens bedömning är väldigt sträng.

– Det är ett väldigt stort belopp och kammarrätten gör en sträng bedömning av likvidatorns handlande eller snarare brist på handlande och vilka konsekvenser detta ska föranleda för likvidatorn, säger Henrik Rydén.

– Man ställer väldigt stora krav på likvidatorn och man går för långt i en situation där likvidatorn inte har bedrivit någon verksamhet, utan bara försökt avveckla bolaget på det sätt som likvidatorn ska göra enligt aktiebolagslagen, säger Bengt Ivarsson.

Zettermarck, Rydén och Ivarsson tror att domen kan leda till att likvidatorer ansöker om konkurs för företag på obestånd i ökad utsträckning.

– Allmänt leder detta säkert till större försiktighet. En försiktighetsåtgärd kan vara att man sätter bolag i konkurs tidigare. Det kommer kanske att främja ett agerande som handlar om att inte göra fel, snarare än att göra rätt, vilket kan leda till kontraproduktiva konsekvenser, säger Henrik Rydén. 

– I det här fallet handlade det om en frivillig likvidation. Men många av likvidationerna är tvångslikvidationer, till exempel på grund av att det inte har kommit in en årsredovisning eller att det saknas en fulltalig styrelse eller revisor. Det är ofta väldigt misskötta bolag det handlar om där det är svårt att få tag på företrädare för bolaget och information. I de situationerna får man försöka ta reda om det finns tillgångar i banker och om det finns skulder. Jag tror inte att man då som likvidator vågar chansa och riskera ett personligt betalningsansvar, utan har man en indikation på att det framför allt kan finnas skatteskulder som är på väg att förfalla till betalning kommer man att vara mycket snabbare att gå in med en konkursansökan, och i vissa fall för tidigt, säger Bengt Ivarsson.

Odd Swarting tror inte att domen får denna negativa effekt.

– Den aktsamme likvidatorn ansöker redan i dagsläget om konkurs om bolaget är på obestånd, säger han.

Kommer det fler domar av det här slaget? Henrik Rydén ser en tydlig internationalisering när det gäller hur vi i Sverige betraktar ett styrelse- och rådgivaransvar.

– Det finns en trend att utkräva mer ansvar och till högre belopp oavsett om man är styrelsemedlem, likvidator, advokat, revisor eller konkursförvaltare, ja för alla typer av sysslomän och rådgivare, säger Henrik Rydén.

Bengt Ivarsson har inte sett någon liknande dom mot likvidatorer tidigare, men utesluter inte att det kan komma fler sådana domar.

– Jag tror att det finns en fara för likvidatorer som inte är snabba att sätta bolagen i konkurs om det finns fog för det. De riskerar ett personligt betalningsansvar, säger Bengt Ivarsson.

Odd Swarting tror inte att det är sannolikt att vi får se flera sådana här domar eftersom det inte är så vanligt att likvidatorer missar att ansöka om konkurs av de tillfrågade är det bara Odd Swarting som tror att domen står sig om den över­prövas.

– Ja, det är troligt, men det kan finnas utrymme för att bara bedöma agerandet som oaktsamt och inte grovt och man kan hoppas på befrielse från betalningsansvar helt eller delvis, säger han.

Henrik Rydén tror att det kan bli en jämkning med anledning av storleken på beloppet, likvidatorns förmåga att betala, hans försäkringsskydd och omständigheterna i övrigt.

Bengt Ivarsson menar att om domen överklagas finns anledning för Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att ta upp målet eftersom frågan om likvidatorns ansvar är ett område som det kan finnas anledning att belysa och få prejudikat på.

– Jag hoppas att HFD också tänker på vad likvidatorns uppdrag är och att den inte har en lika fyrkantig uppfattning som kammarrätten. Annars finns det anledning för lagstiftaren att se över den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen om man vill att likvidationer ska kunna genomföras på ett bra sätt, säger Bengt Ivarsson. 

Annons
Annons