Notiser

HQ-målet fortsätter i tingsrätten

I HQ-målet gör Svea hovrätt samma bedömning som Stockholms tingsrätt och ogillar svarandesidans yrkande om att HQ AB:s talan ska avvisas i den del den gäller HQ Banks skadeståndsanspråk som HQ AB har förvärvat från HQ Bank. Därmed kan rättegången i den delen fortsätta i tingsrätten.

Svarandena har hävdat att bolagsstämman i HQ Bank inte har fattat beslut om att väcka skadeståndstalan, att processförutsättningarna i aktiebolagslagen därmed inte var uppfyllda och att talan därför ska avvisas. Men tingsrätten fann att bolagsstämman hade fattat beslut i behörig ordning och ogillade avvisningsyrkandet. Hovrätten kommer i sitt beslut fram till samma slutsats som tingsrätten.

Svea hovrätts beslut den 13 mars 2015 i mål nr Ö 1217-14

 

Brott utreds snabbare

Utredningstiden för brott har minskat, särskilt för misshandel. Däremot har tiden från åtalsbeslut till tingsrättsdom från åtal till dom (tingsrättstiden) ökat för alla brott, med undantag för stöld. Utredningstiden för ungdomsbrott har minskat under perioden och är för första gången kortare än för vuxna. Det framgår av Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport Handläggningstider i rättskedjan. Mellan 2009 och 2013 blev utredningstiden för samtliga brottsmisstankar kortare – från 68 till 61 dagar i mediantid. Särskilt för misshandel har utredningstiden minskat kontinuerligt under perioden, från 83 till 57 dagar.

Livstidsstraff ökade till mitten av 00-talet

Antalet livstidsdomar ökade kraftigt fram till mitten av 00-talet. Strafftiden har blivit längre för dem som har fått sitt livstidsstraff omvandlat till ett tidsbestämt straff de senaste 20 åren. Det visar en kortanalys från Brottsförebyggande rådet (Brå). Totalt 326 personer dömdes till livstids fängelse åren 1975–2013. Fram till mitten av förra decenniet ökade antalet livstidsdomar per år kraftigt, men därefter minskade antalet. Enligt Brå kan ökningen av antalet inte förklaras av att brotten blev grövre eller av att antalet mord ökade.

 

Traditionsprincipen ersätts i framtiden?

Lösörekommittén bedömer att det finns samhällsekonomiska fördelar med att ersätta traditionsprincipen med en avtalsprincip vid köp av lösöre. På konsumentområdet gäller sedan 2002 att köparen får skydd mot säljarens borgenärer redan i samband med att avtal ingås – det vill säga en avtalsprincip. Lösörekommittén föreslår en lagstiftning som ger alla köpare av lösöre skydd mot säljarens borgenärer redan när avtalet om köp av lösöre har ingåtts. En reform skulle enligt kommitténs betänkande förenkla handeln med lösöre. Ett stärkt skydd för köpare skulle även, enligt kommittén, minska transaktionskostnaderna, komplicerade avtalslösningar skulle undvikas och tillverkningsavtal underlättas. För exportföretagen bedömer kommittén att en övergång till avtalsprincipen skulle leda till stärkt konkurrenskraft.

 

Rätt till ersättning för utskrifter?

Högsta domstolen prövar om en offentlig försvarare har rätt till ersättning för utskrifter av förundersökningsprotokoll. En advokat i Umeå begärde ersättning för utlägg avseende utskrifter av förundersökningsprotokoll. Hovrätten nekade advokaten ersättning för utskrifterna.

I november 2013 skickade tingsrätten förundersökningen till den berörda advokaten med e-post. Advokaten skrev då ut ett exemplar till sig och ett till sin klient. Enligt advokaten var det mest praktiskt att han själv skrev ut protokollet i två exemplar för att sedan få ersättning för detta, i stället för att han efter att fått förundersökningen i digital form skulle begära att få skriftliga kopior av förundersökningen skickade till sig.

Enligt advokaten sänder tingsrätten i allt större utsträckning ut förundersökningen per e-post. Han konstaterar också att alla misstänkta inte har tillgång till dator och internet.

Hovrätten skriver i sin dom att advokaten inte erhöll det slutliga förundersökningsprotokollet från åklagare eller polis innan åtal väcktes, vilket normalt sker. Hovrätten skriver vidare att försvararen redan var förordnad när åtal väcktes och att tingsrätten därför kan utgå från att försvararen via polis eller åklagare har fått ta del av förundersökningsprotokollet. I ett sådant läge finns det inte skäl för tingsrätten att skicka en papperskopia till försvararen utan att en särskild begäran om detta framställs.

Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd i frågan om hur ersättning för utskrifter av förundersökningsmaterial ska beräknas.

 

Resning i ne bis in idem-mål

Högsta domstolen meddelar resning i två skattebrottmål. De tilltalade hade innan åtal väckts redan meddelats skattetillägg för samma gärningar. Domarna strider därmed mot rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott.

En man dömdes av hovrätten för bokföringsbrott, försvårande av skattekontroll och grovt skattebrott. Skattebrottet avsåg att mannen hade redovisat inkomst av näringsverksamhet med för lågt belopp och ingående mervärdeskatt med för högt belopp. Åtal väcktes i december 2009. Men Skatteverket hade redan två år tidigare beslutat att ta ut skattetillägg av mannen för att han hade lämnat oriktiga uppgifter. HD skriver att mannen har påförts skattetillägg för samma oriktiga uppgifter som domen för grovt skattebrott avser. Rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott har därmed blivit åsidosatt.

En annan man dömdes också för grovt skattebrott av hovrätten. Han dömdes för att inte ha redovisat all inkomst av tjänst för inkomståren 2002–2004. Åtal väcktes i december 2007. Men Skatteverket hade redan 2005 och 2006 fattat beslut om att ta ut skattetillägg av mannen för att han hade lämnat oriktiga uppgifter i sin inkomstdeklaration. Även i detta fall konstaterar HD att rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott har blivit åsidosatt och resningsansökan bifalles.

Mål nr Ö 435-14

Mål nr Ö 4046-13

 

Rättelse

I artikeln Nyväckt intresse för psykologi från rättsväsendet i Advokaten nr 2 2015 uppgavs att professor Pär-Anders Granhag vid 1990-talets mitt hade svårt att få sina artiklar publicerade. Detta är felaktigt. Korrekt är att Granhag möttes med skepsis från kollegor då han ville att psykologstudenter skulle få ta del av litteratur som ifrågasatte fenomenet ”bortträngda minnen”.

Mari Andersson och Leif Gäverth har utnämnts till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen

 

Mari Andersson har de senaste två åren varit tf. kammarrättspresident i Kammarrätten i Stockholm. Dessförinnan var hon lagman i Förvaltningsrätten i Stockholm i drygt åtta år. Under åren 2001–2004 var hon chefsrådman vid samma domstol. Hon har även arbetat i Statsrådsberedningen och Finansdepartementet och var under åren 1991–1997 sekreterare i Skattelagskommittén. Vidare har hon haft uppdrag som särskild utredare och expert i flera statliga utredningar.

 

Leif Gäverth är sedan 2010 lagman i Förvaltningsrätten i Uppsala och var innan dess lagman vid Länsrätten i Västmanlands län. Dessförinnan var han kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning i Kammarrätten i Stockholm i fyra år. Under åren 1993–2002 hade han olika chefsbefattningar i Skatteverket. Han är sedan 2005 ledamot i Skatterättsnämnden och har också haft uppdrag som särskild utredare och även varit expert och sekreterare i statliga utredningar.

 

Ny omgång av Justitia

UR-programmet Justitia blev en succé och fick höga tittarsiffror samt internationellt pris och det ses fortfarande av många trots att det sändes 2012. Med start den 18 mars sänds fyra nya avsnitt av Justitia. På samma sätt som tidigare får tittarna följa autentiska rättsfall från brott till rättegång och dom.

 

Högsta domstolen söker ny ordförande

Högsta domstolen söker en ny ordförande. Den nya ordföranden ska efterträda domstolens nuvarande ordförande, justitierådet Marianne Lundius. Marianne Lundius blev justitieråd 1998 och förordnades till ordförande i Högsta domstolen. Innan hon blev justitieråd i HD var hon advokat på Lagerlöf & Leman Advokatbyrå. Marianne Lundius är den första kvinna som blev ordförande i Högsta domstolen. Ansökningstiden för tjänsten som justitieråd och ny ordförande i HD går ut den 19 april.

 

JK utsedd till särskild utredare

Regeringen har utsett justitiekanslern Anna Skarhed till särskild utredare av hur skyddet för den enskildas integritet kan stärkas. Ansvaret för tillsyn på integritetsområdet ligger i dag på flera olika myndigheter. Utredaren ska lämna förslag på hur tillsynen över personuppgiftsbehandling kan stärkas genom att samlas hos en myndighet. I uppdraget ingår även att lämna förslag på hur myndigheten kan förbereda sig för att fullgöra de uppgifter som Integritetskommittén kan komma att förslå att ett integritetsskyddsråd ska ha. Utredaren ska även lämna förslag som gör att myndigheten kan fullgöra de uppgifter som kan bli resultatet av reformeringen av EU:s dataskyddsreglering.

Senast den 31 januari 2016 ska utredningen redovisa sitt uppdrag.

Det viktiga uppdraget att våga ifrågasätta

Den 18 mars medverkade Advokatsamfundets ordförande Bengt Ivarsson i tidningen Metro där han underströk att det är advokatens jobb att ifrågasätta. Att det i samband med misstanke om våldtäkt är viktigt att både målsägande och frihetsberövad misstänkt får tillgång till juridiskt biträde så fort det är möjligt. Det är också viktigt att sprida kunskap om de olika aktörernas roller i en rättegång, inte minst vad gäller försvarens uppdrag att på bästa sätt företräda sin klient.

 

Vad skulle Eva Andén ha sagt?

Vad skulle Sveriges första kvinnliga advokat Eva Andén ha sagt efter att läst denna utgåva som handlar om kvinnor i advokatyrket? Skulle hon ha varit nöjd, missnöjd, förvånad eller jublande glad över de framsteg som kvinnor har åstadkommit sedan Eva Andén år 1918 accepterades som ledamot av Advokatsamfundet.

Inte någon lär veta svaret. Men det vi kan göra är att själva bestämma oss för vad vi vill tro och tycka om trenden och tendensen med allt fler kvinnor i advokatyrket. Fokus i denna utgåva handlar i första hand om kvinnor som vågat, satsat och visat att de vill och kan bli de bästa av de bästa. Gemensamt för dem är att de gillar sitt understundom tuffa yrkesval och kan rekommendera det till unga kvinnor och män. De är vidare övertygade om att andelen kvinnor lär fortsätta att stärka sin ställning på landets advokatbyråer. Inte för att det skulle handla om att byråerna vill visa sig som moderna arbetsplatser i första hand.

Nej, det handlar om att attrahera de bästa juristerna för att säkra advokatbyråernas konkurrensförmåga. Det är en överlevnadsfråga kort sagt. Och det är en drivkraft att räkna med.

 

Tom Knutson

Chefredaktör