Den tveeggade kommersialiseringen av idrottsvärlden

Stefan Alvén är en svensk före detta fotbollsspelare, som efter en framgångsrik fotbollskarriär och uppdrag som bland annat sportchef för Djurgården, inriktat sig på att förena sina kunskaper om två världar: idrottens och juridikens.

– Det svåra men också det fina i idrotten är att å ena sidan är idrotten väldigt kommersiell och å andra sidan är den väldigt ideell. Att förena de här två aspekterna och försöka hitta en balans är spännande. Och det gör att min vardag skiljer sig mycket åt från den ena dagen till den andra, säger Stefan som driver den egna advokatbyrån Sportlex i Nacka utanför Stockholm.

Stefan konstaterar att idrottsjuridiken utvecklats kraftigt efter Bosmandomen från EG-domstolen 1995. Till utvecklingen hör även internationaliseringen och den ökade medialiseringen.

Bosmandomen innebär att en spelare vars kontrakt gått ut med en klubb är fri att gå till en annan klubb utan den tidigare föreningen erhåller någon ersättning.

– Bosmandomen har gjort att spelarna får mer pengar i egen ficka, säger Stefan och tillägger att han medverkat till att flera svenska spelare kommit ut till europeiska klubbar. Ömsom hjälper han klubbarna, ömsom spelarna eller spelarnas agenter.

– Nästan varenda spelare på elitnivå  i dag har en agent. De är oftast duktiga och har breda kontaktnät men har inte alla gånger så bra kunskaper om juridiken, säger han.

Som en följd av Bosmandomen har den internationella fotbollsorganisationen FIFA tillsammans med EU-kommissionen skapat ett system som ger de klubbar som utbildar fotbollsspelare i deras ungdom rätt till ersättningar, så kallad utbildnings- och solidaritetsersättning.

– Idrottsjuridiken är egentligen ett slags M&A. Fast i stället för bolag så handlar det om spelarrättigheter här. Det är spelarnas ekonomiska rättigheter man förhandlar om, säger Stefan som tycker att han ofta kommer idrottsklienterna lite närmare än andra klienter. Han beskriver det som att han är lite av klientens ”husjurist” som bistår med rådgivning i allt som rör till exempel skatter och samboavtal; eller så använder han sig av sitt omfattande kontaktnät, exempelvis när klienterna vill ha hjälp med kapitalförvaltning. Runt idrottsutövaren skapas ofta team med olika specialister där advokaten får rollen som spindeln i nätet som håller samman nätverket.

– Om man är elitidrottare och ska ha fullt fokus på det man är bra på då kan det finnas en fördel att ha en advokat kopplad till sig som kan branschen och juridiken.

Att förhandla tycker Stefan är det allra mest stimulerande inom idrottsjuridiken eftersom det rymmer så många olika parametrar.

– Man har en ung idrottsutövare med drömmar som kan komma att förverkligas. I bakgrunden finns föräldrar och andra nära anhöriga som trycker på. Den säljande klubben som vill få något för sin insats. Den köpande klubben som ser framtiden an med den kommande talangen. Och agenten som spelar ut olika kort. Det kan ibland vara väldigt frustrerande men det är samtidigt väldigt roligt, berättar Stefan med stor inlevelse.

Förutom att företräda spelare och klubbar, skriva sponsoravtal, spelaravtal och transfer­avtal så är förhandlingar om sändningsrättigheter för olika media något som Stefan ägnar sig åt och som är viktiga inom idrottsjuridiken. Dessutom hjälper han ideella idrottsföreningar på olika sätt i deras arbete. Just dessa är inte så vana köpare av advokattjänster och därför kan det vara svårare att ta betalt av dem på samma sätt som av andra klienter.

Som Stefan bedömer kommer efterfrågan på juridiska tjänster att fortsätta öka inom idrottsvärlden.

Det faktum att det strömmar in stora mängder kapital till idrottsvärlden ger olika effekter.

– Ju mer pengar det kommer in i idrottsbranschen, desto viktigare blir det att ha kunskap om sponsoravtal, spelaravtal, rätten till utbildnings- samt solidaritetersättning. Kort sagt ju mer pengar som kommer in i branschen, desto viktigare är det att ha bra kunskaper om branschen och de regelverk som styr den, säger Stefan och tillägger att en fördel med kommersialiseringen är att det blir lättare för idrottsutövare att ha sin sport som yrke.

Men kommersialiseringen har även negativa effekter eftersom tjusningen runt idrotten riskerar att försvinna om det bara handlar om pengar. Det kan uppstå problem med korruption och uppgjorda matcher. Stefan menar att ju mer pengar som kommer in i idrotten desto fler oseriösa aktörer söker sig till idrotten.

– Det är ett hot mot hela idrottstanken, mot idén om fair play som är grundbulten inom idrotten. Att två personer eller lag möts så ser man vem som vinner. Men den sätts helt ur spel om det är uppgjort i förväg. Matchfixing är ett större hot än doping. Därför är det viktigt att göra allt vad man kan för att komma åt problemet, säger Stefan som konstaterar att idrotten är en stor del av vårt samhälle och av människors liv. Av det skälet är det viktigt att den hålls ren och att det görs insatser och att de som anklagas för att ha gjort upp matcher lagförs.

Enligt stefan så blir mediernas beskrivningar av idrottsvärlden inte sällan skev eftersom de oftast handlar om fantasilöner, negativa nyheter och skandaler av allehanda slag.

– Fast vi som är aktiva ser en annan verklighet också som handlar om glädje, gemenskap, fostran, samt att lära sig att ta förluster och vinster. Det är viktigt att värna allt det goda som finns i idrottsvärlden, säger Stefan som anser att arbetet med att utveckla den svenska idrotten måste ske på olika nivåer. På den första nivån handlar det om att bistå spelare och klubbar med rådgivning. På den andra handlar det om att utveckla idrottsrörelsen på nationell nivå. Det handlar om förändringar på förbundsnivå och ytterst om Riksidrottsförbundets stadgar. Stefan har olika idéer om hur det arbetet skulle kunna utvecklas. På den allra högsta politiska nivån tycker Stefan att det behövs en utpräglad idrottsminister för att betona hur viktig idrotten är för såväl folkhälsa som samhällsutveckling.

Tom Knutson