search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Sverige sticker ut i EU-kartläggning

EU-ländernas rättsystem har generellt sett blivit effektivare. Men situationen varierar kraftigt mellan medlemsländerna.

Det visar Europeiska kommissionens nyligen publicerade rättstavla för rättskipningen i EU. Rättstavlan, som presenteras för tredje året i rad, är en översikt över effektivitet, kvalitet och oberoende i medlemsländernas rättssystem. För att bedöma rättsystemens effektivitet har hänsyn tagits till handläggningstider, avslutandegrad och antalet pågående civilmål, handelsrättsliga mål och förvaltningsmål.

För att bedöma kvaliteten i EU-ländernas rättssystem har en kartläggning gjorts av bland annat utbildning, övervakning och utvärdering av verksamheten vid domstolarna.

Tillgången till rättshjälp är enligt kartläggningen en komponent som påverkar ett rättssystems kvalitet. Sverige är efter Nederländerna det land som allokerar mest rättshjälp per person – cirka 27 euro per person.

– Rättssäkerhet kostar och måste få kosta, säger Robert Hårdh, chef för människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

Relationerna mellan medierna och domstolarna är en annan indikator som påverkar ett rättssystems kvalitet. Även här sticker Sverige ut och tillhör de länder där kommunikationen mellan medierna och domstolarna fungerar sämst.

– Domstolarna är rätt dåliga på att förklara lagen och motivera sina domar. Det är allmänheten som förlorar på det och det leder till att förtroendet för domstolarna minskar. Minskar förtroendet kan det växa fram alternativa sätt att lösa konflikter och tvister på. Och det får inte ske, säger Robert Hårdh.

Sverige hör också till de länder som har minst antal jurister och domare per 100 000 invånare.  Kommissionen konstaterar att generellt i EU gäller att ju högre instans det rör sig om desto lägre är andelen kvinnliga domare.

– Den kvinnliga representationen i Högsta domstolen minskar enligt den här kartläggningen. Mot bakgrund av att vi har en klar majoritet av kvinnliga juridikstuderande i Sverige och att de dessutom utexamineras med avsevärt högre betyg än sina manliga kollegor är det en problematik som vi bör ta på allvar. Det är inte nödvändigtvis den kompetens som framgår av betygsättning som premieras i det svenska domstolsväsendet, Robert Hårdh.

I resultattavlan redovisas uppgifter om i vilken mån rättsväsendet i ett EU-land uppfattas som oberoende. Uppgifterna har hämtats från den årliga rapporten om global konkurrenskraft från Världsekonomiskt forum. Sverige hamnar på plats 17 bland de 144 länderna i världen.

– Givet Sveriges framträdande roll som gammal demokrati tycker jag att placeringen är relativt dålig. Sverige borde sikta på att ligga högre, säger Robert Hårdh.

Genom att tillhandahålla objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter om civil-, handels- och förvaltningsrättsliga system är tanken att resultattavlan ska fungera som ett informationsverktyg för att hjälpa medlemsländerna till effektivare rättsskipning.

– Det är i grunden en intressant kartläggning. Men det är svårt att bilda sig en konkret uppfattning utifrån statistiken. Det behövs fördjupande rapporter om vad som ligger bakom siffrorna, säger Robert Hårdh.

Annons
Annons