search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Replik från stiftelsen AllBright

Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen AllBright, skriver en replik med anledning av Anne Rambergs ledare i Advokaten nr 9, 2014.

I sin text lägger generalsekreteraren Anne Ramberg stor möda på att förminska ”dokumentet” (rapporten) och förlöjligar ”upphovskvinnornas” (rapportförfattarnas) slutsatser. Om generalsekreteraren bemästrade jämställdhetsintegrering på samma sätt som hon bemästrar härskartekniker skulle juristkåren förmodligen vara en kår i framkant.

Det är glädjande att höra att svenska advokatbyråer i dag anställer närmare 60 procent kvinnor. Syftet med rapporten är dock att belysa den struktur som visar att kvinnor inte når den högsta ledningen, trots att många byråer har över 60 procent kvinnor på ingångsnivå. Vi hoppas att delägare ska bli bättre på att befordra kvinnor och även lyfta fram kvinnor i organisationen då förebildseffekten visar att det går och är möjligt.

Under processen har vi varit i kontakt med flertalet delägare och högt uppsatta jurister, för att få en så rättvis bild som möjligt. Att utgå ifrån att ”de hemliga ljusblå citaten” kommer från ”biträdande jurister som kanske inte blivit delägare” är ett tydligt tecken på att inte ha viljan eller önskan att ta till sig av den riktade kritiken, utan istället avfärda det som missnöjda personers vittnesmål.

Om Ramberg menar att det sedan många år har bedrivits flera projekt med syfte att öka andelen kvinnor på delägarnivå, är det dags att inse att resurser läggs på fel saker. Arbetet tycks ge föga effekt. Andelen kvinnor på delägarnivå på landets stora advokatbyråer år 2014 är endast 14 procent. Trots att kvinnor har varit i majoritet på juristutbildningen vartenda år de senaste 20 åren.

Generalsekreteraren skriver i sin text att hon har varit med och grundat nätverk som syftar till att stödja kvinnor i deras professionella utveckling. Det här fenomenet känner vi även igen från näringslivet. Arbetsplatser lägger resurser på att kvinnor ska lära sig att bli tuffare, kvinnor ska skaffa skinn på näsan och kvinnor ska bli bättre på att ta för sig. Signalvärdet till kvinnor, och även män, är att det är kvinnorna det är fel på. Kvinnorna behöver ”fixas” och det är upp till dem om det ska bli någon förändring.

Kvinnorna är inte problemet, det handlar om makt, strukturer och normer. Om att män som är i majoritet utvecklar kulturer där män ofta premierar andra män. Vi delar således inte analysen att det är RUT-avdrag och kvinnors anpassning till kulturen på byråerna som män skapat som är den avgörande lösningen. Om generalsekreteraren på riktigt vill bana vägen för en modernare kår, är det dags att lyssna på de modiga advokater som inte sitter i knäet på Advokatsamfundet och som nu har höjt sina röster i det offentliga. På Dagens Juridik skriver två advokater följande:

”Det är således med fascination som vi har deltagit i Advokatsamfundets olika kvinnosatsningar […]Gemensamt för dessa är i huvudsak att det är kvinnornas eget fel att vi inte blir delägare på de största affärsjuridiska byråerna i Sverige.”

På AllBright hade vi gärna sett att generalsekreteraren mottagit rapporten på samma konstruktiva sätt som vd:arna på advokatbyråerna. Vd:arna tycks ha accepterat rapportens vittnesmål och har konstaterat att det behöver tas krafttag om det ska bli förändring. Att ägna sig åt aktiv okunskap och bortförklaringar är högst opassande för den som sitter på makt och är ansvarig. Generalsekreteraren bör istället främja ett medvetet och normkritiskt jämställdhetsarbete som låter bli att cementera idén om jämställdhet som ett specialintresse för kvinnor. Generalsekreteraren har största makten att påverka för förändring. Men också största makten att agera bromskloss. 

 

vd stiftelsen AllBright

Annons
Annons