search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Sverige måste bli bättre på arbete mot hatbrott

Minoritetsrättigheter, etnisk diskriminering och hatbrott stod i fokus vid Civil Rights Defenders seminarium.

MR-juristen Johanna Westeson ledde seminariet i riksdagshusets fullsatta förstakammarsal, där representanter från civilsamhället diskuterade frågor som har kommit upp under granskningen av Sverige. Deltagarna fick se videoupptagningar från sessionen i Genève den 26 januari, där kabinettssekreterare Annika Söder svarade på MR-rådets synpunkter i granskningsrapporten.

Yasri Khan, Svenska muslimer för fred och rättvisa, kommenterade den nya polisorganisationen och underströk att det är viktigt att ha specialutbildade poliser och åklagare för att kunna hantera hatbrott.

– Om systemet inte kan processa hatbrott och komma fram till utredningar och fällande domar, leder det också till att det finns ett svagt förtroende för systemet från minoriteter, samtidigt som det anses vara ganska riskfritt att utföra hatbrott, sa Yasri Khan.

Johanna Westeson konstaterade att av de hatbrott som anmäls, är det de som riktas mot romer som har den lägsta uppklarandegraden. Rosario Taikon, Sensus studieförbund, förklarade att majoriteten av den romska befolkningen över huvud taget inte känner till att det är hatbrott man utsätts för, vilket innebär att det är få som anmäler brotten. När anmälningarna inte leder till någon påföljd minskar förtroendet för rättssystemet drastiskt, och får till följd att man inte gör någon anmälan nästa gång.

Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet och diskrimineringsexpert, bekräftade att de hatbrott som kommer till polisens kännedom är en minimal del av det som händer dagligen, och menade att en förklaring är att många av de utsatta inte har förtroende för myndigheterna.

– Det är en stor fråga som vi måste ta på största allvar, sa hon.

Även Daniel Jonas, Judiska församlingen i Göteborg, instämde:

– När man utreder så få hatbrott och ännu färre lagförs minskar förtroendet och även anmälningsgraden. Vi har jobbat hårt på att få judarna i Sverige att anmäla så många som möjligt av de hatbrott de har varit utsatta för. Ändå finns det stora mörkertal, sa han.

Annons
Annons