Rätten till försvarare stärks

Susanne Kaevergaard, biträdande tillsynschef vid Åklagarmyndigheten, har utrett hur EU:s rätt till försvarare ska genomföras i svensk rätt. Hon bedömer att svensk rätt i stora delar uppfyller de krav som följer av direktivet, men att vissa ändringar behövs. Ändringarna innebär att rättigheterna för misstänkta personer stärks, skriver Justitiedepartementet i ett pressmeddelande.

En misstänkt person som förhörs ska, enligt förslaget, alltid ha rätt att ha sin offentliga försvarare närvarande vid förhöret. En misstänkt som i stället har en privat försvarare ska också ha rätt att ha försvararen närvarande utom i vissa undantagsfall. När försvararen är privat ska förundersökningsledaren eller åklagaren kunna besluta att försvararen inte får närvara om det är nödvändigt för att hindra att sakens utredning försvåras, eller för att avvärja fara för någons liv, fysiska hälsa eller frihet.

Utredaren föreslår vidare att en misstänkt eller tilltalad som har en privat försvarare ska ha rätt att samtala med försvararen i enrum, med vissa undantag. Förundersökningsledaren eller åklagaren ska kunna besluta att samtal inte får äga rum, om det är nödvändigt för att hindra att sakens utredning försvåras, eller för att avvärja fara för någons liv, fysiska hälsa eller frihet på förvaringsplatsen. En frihetsberövad som har en offentlig försvarare har redan en oinskränkt rätt att samtala med försvararen.

Ytterligare ett förslag är att den person som eftersöks enligt en svensk arresteringsorder för verkställighet av fängelse och som anträffas i ett annat land ska ha rätt att utse ett biträde i Sverige. Biträdet ska bistå i förfarandet i det andra landet om den eftersökte ska överlämnas hit.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.