search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Förslag för att stärka målsägandes ställning

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem (brottsofferdirektivet) innebär att brottsoffers rättigheter i EU stärks ytterligare. I en lagrådsremiss lämnar regeringen förslag till lagändringar som krävs för att genomföra brottsofferdirektivet. För att direktivet ska uppfyllas ändras reglerna om tolkning och översättning åt målsägande i brottmål. Om en målsägande inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid sammanträden inför rätten. Domstolen ska också på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning är av väsentlig betydelse för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt.

Kontaktförbud kan följa med

Genom en EU-förordning om civilrättsliga skyddsåtgärder ska skyddsbehövande kunna ta med sig kontaktförbud vid flytt mellan EU:s medlemsstater. Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till kompletterande bestämmelser till EU-förordningen. Förordningen kompletterar EU-direktivet om den europeiska skyddsordern som reglerar ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i straffrättsliga frågor. EU-direktivet och EU-förordningen bildar tillsammans ett system för ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder inom EU. Skyddsbehövande som vill ta med sig en svensk skyddsåtgärd till en annan medlemsstat kommer i framtiden att kunna använda sig av det straffrättsliga EU-direktivet.

Fri kvot ger inte yngre nämndemän

Nämndemannautredningens förslag om en så kallad fri kvot föryngrar inte nämndemannakåren, visar en rapport från Statskontoret. Myndigheten kommer i sin analys fram till att andra åtgärder än en fri kvot krävs för att föryngra nämndemannakåren. Av rapporten framgår att en föryngring kan åstadkommas genom en höjning av nämndemännens arvoden och genom en begränsning av antalet tillåtna sammanhängande mandatperioder.

Enligt nämndemannaförslaget ska kommuner och landsting ansvara för lämplighetsbedömningar av sökande och nominerade. Statskontoret ifrågasätter om det är lämpligt och bedömer att det kan leda till att fler olämpliga personer utses till nämndemän. De kandidater som i dag nomineras av partierna är ofta kända genom att de har haft olika politiska uppdrag. Statskontoret konstaterar att den personkännedom som den nuvarande rekryteringen bygger på är svår att ersätta.

Hanteringen av it-brott granskas

It-brottsligheten är ett växande problem. Riksrevisionen ska därför granska hur rättsväsendet hanterar it-brott och it-relaterad brottslighet.

Brott i it-miljö håller, enligt Riksrevisionen, på att utvecklas till en ny typ av mängdbrott. Men trots att polis och åklagare i Sverige har tillförts ökade resurser under senare år har inte uppklaringen av denna typ av brottslighet förbättrats. Syftet med granskningen, som ska presenteras i november 2015, är att undersöka om Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens arbete med att handlägga och utreda it-brott och it-relaterad brottslighet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Fler anmälda brott förra året

Förra året ökade antalet anmälningar om brott med 3 procent jämfört med 2013. Mest ökade anmälningarna om datorbedrägerier – med hela 25 procent. Totalt anmäldes drygt 1,44 miljoner brott i Sverige år 2014, visar färsk preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). I antal var det brott mot person, skadegörelse, bedrägeribrott, tillgreppsbrott samt trafikbrott som ökade mest. Under 2014 anmäldes 258 000 brott mot person, vilket är 4 procent fler än 2013. Förklaringen till ökningen är att både misshandeln och våldtäkterna ökade under perioden – med 4 respektive 13 procent.

Begränsade effekter av stalkningsregler

Lagbestämmelsen om olaga förföljelse och kontaktförbudslagen har inte haft någon större effekt, konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i två rapporter. Den 1 oktober 2011 trädde reformen om förbättrat skydd mot stalkning i kraft. Reformen innebar att en ny straffbestämmelse om olaga förföljelse infördes i brottsbalken. Samtidigt ersattes besöksförbudslagen med lagen om kontaktförbud. År 2012 registrerades drygt 900 anmälningar om olaga förföljelse och knappt 800 året därpå. Under perioden 2011–2013 ledde endast 265 anmälningar till åtal. Hälften av åtalen resulterade i en fällande dom. Möjligheten att besluta om fotboja för dem som fysiskt överträder ett utvidgat kontaktförbud har heller inte utnyttjats i någon större utsträckning. Fotboja har bara använts två gånger fram till och med 2014.

Annons
Annons