search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Högtryck på Stockholmsbörsen skapar advokatarbete

Trots oron i omvärlden har Stockholmsbörsen, Nasdaq Stockholm, tickat på bra och slutat på plus tre år i rad. Förra året noterades dessutom hela 70 bolag. Inte sedan it-boomen år 2000 har så många nya bolag hittat till börsen.

Förra året präglades av rubelras, oljeprisfall och globala oroshärdar som konflikten i Ukraina och kriget i Syrien. Till följd av utvecklingen stängde börserna i London och Paris på svagt minus och Frankfurtbörsen på svagt plus. Stockholmsbörsen har däremot stigit tre år i följd. OMXSPI-index, som är en sammanvägning av samtliga aktier som är noterade på Stockholmsbörsen, klättrade 11,86 procent. OMXS30, ett smalare index som endast omfattar de 30 mest omsatta aktierna, steg 9,9 procent.

– Många talar om den geopolitiska oron, men marknaden har inte reagerat nämnvärt på den. Den svenska ekonomin har varit stabil och välskött. Även under finanskrisen har vi haft en fungerande börs med en ström av mindre bolag till vår tillväxtmarknad First North. Efter några år har bolagen flyttat upp till huvudmarknaden. Det skapar stabilitet. Dessutom har vi många välskötta bolag på börsen. De här parametrarna har gjort att vi har varit relativt skyddade mot vad som har hänt i omvärlden, säger Stockholmsbörsens vd Magnus Billing.

Efter flera år av stiltje rådde det nära på noteringsyra på börsen förra året, då totalt 70 börsintroduktioner gjordes i Norden.

– Vi är väldigt glada över att så många bolag har kommit till oss. Vi får gå tillbaka till 2000 för att hitta de här nivåerna.

Ett antal faktorer ligger, enligt Magnus Billing, bakom det nyvaknade intresset för att börsintroducera sig. En anledning är att den svaga ekonomin ledde till att Riksbanken sänkte styrräntan vid flera tillfällen 2014 och i oktober kom beslutet om att införa historisk nollränta.

– Aktier har blivit ett av få investeringsalternativ som genererar en avkastning. Kapitalet har sökt sig till aktiemarknaden. Och det har blivit attraktivt att sätta bolagen på börsen, säger han.

Eftersom kursrörelserna har varit små har bolagen dessutom kunnat förutsäga hur deras prissättning skulle stå sig i marknaden.

Att börsen under 2013 lanserade en handlingsplan som skulle göra Stockholmsbörsen mer attraktiv är en tredje förklaring till det ökade noteringsintresset, enligt Magnus Billing. Handlingsplanen togs fram tillsammans med drygt hundra aktörer på marknaden, inklusive de juridiska rådgivarna.

Som en del av handlingsplanen togs kravet på kvartalsrapportering bort och ersattes med ett krav på delårsredogörelser, vilket är i enlighet med gällande lagstiftning.

Hittills har dock samtliga noterade bolag utom fyra valt att fortsätta med kvartalsrapporterna. En anledning kan, enligt Magnus Billing, vara att de är noterade även i USA och där är kvartalsrapporter ett krav. Han tycker ändå att det är bra att det finns en möjlighet att till form och innehåll rapportera mer anpassat till verksamhetens karaktär.

– Vi har skapat förutsättningar för bolagen att vara flexibla och hitta en rapporteringsstruktur som passar deras verksamhet bättre och som överensstämmer med de förväntningar som deras aktieägare har.

Ett så kallat snabbspår har också införts för att förenkla och påskynda noteringsprocessen. Det går nu att skicka in en förfrågan om ett noteringskrav, till exempel om styrelsens sammansättning uppfyller börskraven, och få ett förhandsbesked.

– Vill man få ett besked på ett tidigt stadium kan man ställa frågan till en oberoende kommitté som ger ett bindande besked om hur det förhåller sig, säger Magnus Billing.

Ett särskilt mål med handlingsplanen är att underlätta börsintroduktioner för mindre företag.

– Vi tror att de mindre bolagen får svårare att attrahera kapital. Skälet är att det blir dyrare för bankerna att låna ut till mindre bolag i den nya regleringsvärlden. Kapital blir därför sannolikt en bristvara i mindre bolag. Börsen måste försöka hjälpa till att bidra. Det är viktigt att säkerställa att bolagen har det kapital de behöver för att de ska kunna växa och skapa jobb, säger Magnus Billing.

Det är främst de mindre företagen som skapar tillväxt och arbetstillfällen. Ett genomsnittligt företag på tillväxtmarknaden First North som har 50 anställda dag ett har nästa 250 anställda efter fem år.

– De kommer hit för att få kapital och gå in i nästa tillväxtfas. Det är förhoppningsvis här vi får se några av våra kommande storbolag. I genomsnitt flyttar fem bolag från First North till huvudmarknaden per år. Det är inte ovanligt att ett bolag flyttar upp efter fyra–fem år.

Som ett resultat av handlingsplanen stoppas handeln för de mindre företagen nu mitt på dagen för ett auktionsförfarande – på samma sätt som sker vid börsens öppning på morgonen och stängning på kvällen för samtliga bolag.

– Auktioner har en tendens att samla likviditet. Köpare och säljare söker sig till auktionen. Vi har inte sett några större effekter ännu men vi hoppas att det ska öka likviditeten, säger Magnus Billing.

Stark tillväxtfas

NP3 Fastigheter är ett av de bolag som börsintroducerades förra året. Fastighetsbolagets styrelse fattade beslutet i maj 2014, och i december var börsnoteringen ett faktum.

– Det starkaste skälet till att vi valde att notera oss var tillgången till den kapitalmarknad som börsen ger. Vi är i en stark tillväxtfas och ser att det finns mycket affärer på den norrländska marknaden som är intressanta. Det är därför vi behöver komma åt kapitalmarknaden, säger bolagets vd Andreas Nelvig.

Styrelseordförande Rickard Backlund tillägger att ett annat skäl var att via börsen ge investerarna en prissättning på sitt innehav som var marknadsmässigt korrekt.

– Vi ville skapa likviditet i deras placering – är vi på börsen kan de ligga kvar eller sälja om de vill.

Att ett bolag på börsen är mer publikt än ett privatägt bolag var också något som lockade.

– Vi blir mer kända och får lättare uppmärksamhet i marknaden för att köpa, sälja eller hyra ut fastigheter, säger Rickard Backlund.

Beslutet föregicks dock av långa diskussioner i bolagets styrelse och ledning.

– En fråga som var uppe var hur vi skulle kunna vara säkra på att uppfylla alla krav. En annan fråga var om noteringen skulle ta för mycket tid från vår affärsidé. Vi vill ju fortsätta att sköta vår affärsidé och ha tillväxt, säger Andreas Nelvig.

Och verksamheten har förändrats.

– Uppmärksamheten kring oss är större i dag. Och det var ju en av effekterna som vi ville åt. Samtidigt tar noteringen tid från den dagliga verksamheten. Framför allt kvartalsrapporteringen är mycket mer omfattande nu, säger Andreas Nelvig.

Enligt Magnus Billing finns goda möjligheter att 2015 blir ett lika bra noteringsår som 2014.

– Ungefär 40 bolag ligger i noteringsprocessen – hälften till tillväxtmarknaden och hälften till huvudmarknaden. Alla de bolagen kommer inte att gå hela vägen. Men om man jämför förutsättningarna i dag med hur det såg ut för ett år sedan är de likvärdiga, säger han.

Centralbankerna i Europa spås driva en fortsatt expansiv penningpolitik för att säkerställa att det finns god likviditet i marknaderna. Det leder i sin tur till fortsatt låga räntenivåer, vilket främjar intresset för att investera i aktier.

Men när det gäller den framtida börsutvecklingen saknas inte orosmoln. Svenska börsnoterade bolag är beroende av hur ekonomin utvecklas på viktiga exportmarknader som Europa, USA och Kina.

Magnus Billing beskriver Stockholmsbörsens verksamhet som glokal – global och lokal på samma gång. Redan på OMX-tiden var Stockholmsbörsen global när det gällde teknologiverksamheten och i dag är Stockholm centret för bolagets teknologiutveckling.

När det gäller börsverksamheten är det däremot viktigt att vara lokal, har erfarenheter från den nordiska börsen 2006–2007 visat.

– Svenskarnas intresse för att investera i exempelvis ett finskt bolag var inte så stort. Utifrån den erfarenheten har vi gått tillbaka till att vara nära det svenska bolaget, det finska bolaget och det danska bolaget. Vi utformar till exempel vårt regelverk för att tillmötesgå de lokala behoven. Och noteringsprocesserna skiljer sig åt i de olika länderna.

Internationell konkurrens

En trend som hållit i sig sedan 2008, då Stockholmsbörsen blev en del av Nasdaq Group, är att den internationella konkurrensen har ökat när det gäller handeln med aktier. Ericsson handlas i dag på till exempel 40 marknadsplatser. 2007 handlades aktien i princip bara på Stockholmsbörsen.

För att stå sig i den internationella konkurrensen har Stockholmsbörsen bland annat investerat i system som hanterar vad som händer efter att en transaktion har gjorts på börsen, så kallad clearing.

– Vi garanterar köparen av finansiella instrument att han eller hon får värdepapperet samtidigt som vi garanterar säljaren att han eller hon får pengarna som köparen betalar. Vi tar en så kallad motpartsrisk, säger Magnus Billing.

Stockholmsbörsen har lång erfarenhet av clearing och utsågs 2014 till Europas bästa clearinghus.

En annan tjänst som Stockholmsbörsen erbjuder för att stå sig i den internationella konkurrensen är att garantera att kunder som skickar in köp- och säljorder får det bästa priset. Kan inte Stockholmsbörsen erbjuda bästa priset skickas ordern till den plattform som erbjuder det bästa priset i aktien.

– Det gör vi därför att vi är ganska övertygade om att vi kan erbjuda det bästa priset i aktien under större delen av handelsdagen, säger Magnus Billing.

Nasdaq har också arbetat mycket med att diversifiera sin verksamhet de senaste åren.

Handeln med finansiella instrument står för cirka 40 procent av omsättningen, medan teknologiverksamheten svarar för ungefär en fjärdedel. Nasdaq säljer i dag börsteknologi till 70 börser i 50 länder.

– Vi är mer ett teknologibolag än ett börsbolag, säger Magnus Billing.

 Omkring 500 av de cirka 700 personer som är anställda på Nasdaq i Stockholm arbetar också med teknologiverksamhet. Övriga 200 anställda arbetar med börsverksamhet – det vill säga handel och clearing.

Men Stockholmsbörsen erbjuder även handel i räntepapper, derivat, i Stockholm, London och USA.

Magnus Billing tror att börsens grundfunktion kommer att vara densamma som den har varit i 150 år även framöver – att vara plattformen dit bolag som söker kapital för tillväxt går för att möta investerare som söker investeringsobjekt.

– Vi kommer även fortsättningsvis att möjliggöra allokering av kapital på ett effektivt sätt. Men kapitalet är globalt och marknaderna blir mer och mer globala. Jag tror att teknikutvecklingen gör att investeringarna blir mer globala. Lagstiftarna gör mycket för att ta bort nationella hinder och skapa förutsättningar för en mer global finansmarknad. Jag tror att vi har en extremt spännande period framför oss.

Nasdaq Stockholm

  • Stockholmsbörsen, eller Nasdaq Stockholm som är den korrekta benämningen, drivs sedan 2008 av Nasdaq Group, som även äger Nasdaq-börsen i New York, den finska, den isländska och den danska börsen samt börserna i Baltikum. Nasdaq Group är världens största börsföretag.
  • 272 företag är listande på Stockholmsbörsen.
  • Stockholmsbörsens marknads­andel är knappt 70 procent.
  • 65–70 procent av flödena till Stockholmsbörsen kommer från internationella aktörer.
  • Nasdaq Group har totalt 3 500 anställda. Stockholm är det näst största kontoret, efter New York. Cirka 700 personer är anställda i Stockholm. 500 av dem arbetar med teknologiverksamhet och 200 med börsverksamhet.
  • Börsen delas in i tre listor. Stora bolag med ett börsvärde på över en miljard euro, mellanstora bolag med ett börsvärde på mellan 150 miljoner och en miljard euro och små bolag med ett börsvärde under 150 miljoner euro.
  • Tillväxtmarknaden First North hör också till Nasdaq Stockholm. Det är en lista för nya bolag, där kraven för notering inte är lika hårda. 149 bolag är listade på First North.
Annons
Annons