search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Tydligare beslut ett steg för ökad rättssäkerhet

Migrationsverket arbetar på flera plan för att göra trovärdighetsbedömningarna mer rättssäkra och besluten lättare att följa. Bland annat handlar det om att ta till sig aktuell forskning och om att få beslutsfattarna att tydligt redovisa hur de gjort sina bedömningar. Det berättar Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson.

Forskare som vi talat med betonar att det just i trovärdighetsbedömningar är omöjligt att komma ifrån ett subjektivt inslag, där bedömarens egna erfarenheter och föreställningar kommer att spela in. Håller du med om detta?

– Det ligger i bedömningars natur – till skillnad från beräkningar – att det är en värdering som ska göras, i detta fall av sökandens utsaga. På så sätt finns där ett subjektivt inslag i denna bedömning. Det viktiga är hur vi hanterar detta i asylprövningen.

– Redan genom att vi, sedan en tid, gör åtskillnad mellan bedömningen av berättelsen och personen anser jag att vi har kommit en bit på väg att kunna hantera dessa bedömningar utifrån objektiva kriterier.

– När det sedan gäller själva bedömningen av utsagan finns det naturligtvis risk att gå fel.

– Jag tror var och en kan se att det ligger en större risk i att subjektiva element får betydelse i bedömningen av vad som är ”rimliga” uppgifter än vad som är uppgifter som strider ”mot allmänt kända fakta”. Det kan också vara ett av skälen till att man inte heller i större utsträckning ser en hänvisning till att en uppgift inte är ”rimlig” i Migrationsöverdomstolens domar. Det rättsliga stödet till vår prövningspersonal uppmärksammar detta.

– Det sätt vi på Migrationsverket vill omhänderta en uppgift som utredaren ställer sig frågande till är att låta sökanden bemöta frågor från tjänstemannen. Det är i utredningssituationen som utredarens individuella kunskaper och erfarenheter kan leda till att olika frågor kan komma att ställas.

– Vid bedömningen av tillförlitligheten är det emellertid omständigheter av objektiv karaktär som ska bedömas. Det ska inte enbart anges att berättelsen är osammanhängande, utan detta ska också exemplifieras. Om berättelsen är vag och detaljfattig ska beslutsfattaren också ange vad i berättelsen som är vagt och detaljfattigt. Samma krav på konkretion uppställs rörande om berättelsen innehåller motstridigheter eller uppgifter som strider mot allmänt kända fakta.

Hur kan man minska spelrummet för sådana mer eller mindre medvetna föreställningar i besluten?

– Som jag sa tidigare är tillförlitlighetsbedömningar centrala i den del av asylprövningen som handlar om att fastställa fakta. Det är också därför som Migrationsverket ständigt arbetar med att utveckla verktyg och metoder för att säkerställa att vi fattar objektiva och tydliga beslut som sökanden förstår.

– En del i detta arbete som är särskilt intressant och viktigt är det tvärvetenskapliga perspektiv som får större betydelse i tillförlitlighetsbedömningarna. Kunskapen om hur vår hjärna och vårt minne fungerar är inte statisk. Här kan ny forskning inom minnespsykologin påverka våra bedömningar av vilka krav man kan ställa på den sökandes uppgifter, till exempel att dessa är sammanhängande och detaljrika.

– Migrationsverket är en kunskapsorganisation som genom kontakter med universitet och högskolor strävar efter att tillgodogöra sig nya forskningsrön inom relevanta områden. Genom en sådan organisation tror jag att vi skapar förutsättningar för att hantera vanföreställningar och i stället utveckla vårt arbetssätt, baserat på kunskap.

Vilka trovärdighetsbedömningar är svårast att göra?

– I stödet till vår handläggande personal, när det gäller metoden för tillförlitlighetsbedömningar, trycker vi särskilt på att bedömningarna ska vila på en objektiv grund, att det inte handlar om att ”få fram sanningen” samt att tillämpa principen om tvivelsmålets fördel. Även om man förhåller sig till dessa delar finns det utmaningar av olika karaktär i alla situationer där man ska ta ställning till om man kan godta de uppgifter sökanden gör gällande.

– Till exempel finns det en rad svårigheter att hantera när det rör sig om en asylsökande som berättar att han eller hon i sitt hemland riskerar förföljelse eller någon annan kränkande behandling på grund av sin sexuella läggning. Här gäller det att vi inte hamnar i ett heteronormativt tankesätt där vi ställer andra krav på en homosexuell asylsökande – att till exempel ge uttryck för sin sexuella läggning – än vi gör på en heterosexuell asylsökande.

– Mot bakgrund av de särskilda utmaningar som finns i bedömningen av asylskäl hänförliga till könsidentitet och sexuell läggning har vi gett ut särskilda riktlinjer för utredning och bedömning av denna typ av ärenden.

– Även i ärenden där religion åberopas som asylskäl, till exempel asylsökande som i Sverige konverterar, finns dimensionen offentligt–privat med. Hur den asylsökande vill eller inte vill ”manifestera sin tro” kan se väldigt olika ut och påverkar handläggarens arbete. Det är viktigt att vi har förmågan att anpassa utredningen och bedömningen av sökandens uppgifter utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet.

– Ytterligare exempel på svårigheter i tillförlitlighetsbedömningar är personer som utsatts för traumatiska händelser i hemlandet. I sådana situationer är det viktigt att vi inte uppställer samma krav på att utsagan är detaljrik och sammanhängande som i andra ärenden.

Hur arbetar ni inom Migrationsverket för att förbättra kvaliteten på de svåra trovärdighetsbedömningar?

– Det är viktigt med ett tydligt sökandeperspektiv i handläggningen av alla migrationsärenden; även om sökanden får ett avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd ska han eller hon förstå hur vi som myndighet har kommit fram till den bedömningen. Detta gäller inte minst i asylbesluten och tillförlitlighetsbedömningarna.

– Den så kallade Migrationsspråksutredningen från 2013 konstaterade också att det fanns en del att förbättra när det gäller hur beslutsformuleringarna i Migrationsverkets beslut kan anpassas efter mottagaren. Migrationsverket har därför, i enlighet med utredningens slutsatser, utvecklat ett handläggningsstöd för beslutsskrivning med syftet att bättre anpassa besluten efter mottagaren genom att höja begripligheten och underlätta för sökanden att följa de juridiska resonemang som ligger till grund för verkets beslut.

– Genom att vara tydlig mot sökanden i besluten, till exempel i tillförlitlighetsbedömningarna, tvingas beslutsfattaren att i text formulera de resonemang som ligger till grund för bedömningen och som, ibland, tidigare enbart fanns i tjänstemannens huvud. Härigenom kan också eventuella otydligheter i övervägandena i ärendet undanröjas.

Professor Gregor Noll har i ett par artiklar starkt ifrågasatt användandet av radiologiska undersökningar som ett verktyg för att bestämma asylsökandes ålder. Hur viktiga är de radiologiska undersökningarna i era bedömningar?

– Inledningsvis är det viktigt att komma ihåg att det är den asylsökande som ska göra sin identitet, bland annat åldern, sannolik. Det är först om den sökande inte uppfyller sin bevisbörda som frågan om medicinsk åldersutredning kan bli aktuell. Migrationsverket saknar medicinsk kompetens. I stället följer vi de anvisningar som Socialstyrelsen lämnar i dessa frågor. 2012 gav Socialstyrelsen ut ett ställningstagande angående medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren. Socialstyrelsen har funnit att medicinska metoder, det vill säga läkarundersökning och röntgen, är de lämpligaste metoderna för att göra åldersbedömningar.

– Utifrån Migrationsverkets förvaltningsrättsliga utredningsskyldighet har Migrationsverket under 2014 inlett en upphandling med medicinska utförare för att få ett underlag i åldersfrågan i enlighet med den metod Socialstyrelsen anger.

– Innebörden av detta arbetssätt är att inte enbart röntgen ska ligga till grund för åldersbedömningen. Den fria bevisprövningen gäller även i dessa ärenden och det kan ofta vara en rad faktorer som ligger till grund för bedömningen om sökanden har gjort sannolikt den uppgivna åldern.

Har Gregor Nolls kritik lett till några förändringar i hur ni på Migrationsverket ser på röntgenundersökningar?

– Nej. Vi är medvetna om den stora osäkerhet som finns i medicinska åldersbedömningar. Frågan Migrationsverket har att ta ställning till är om uppgifterna i ärendet, bland annat resultatet av en röntgenundersökning, innebär att sökanden har gjort sannolikt den uppgivna åldern.

– På det sätt som beskrivits ovan strävar Migrationsverket efter att arbeta med åldersbedömningar enligt den metod som Socialstyrelsen anger. Den naturliga utgångspunkten är därför att om det vetenskapliga stödet för detta ställningstagande saknas bör Socialstyrelsens riktlinjer ändras.

Språkanalys är ett viktigt redskap när man ska bedöma om en asylsökande talar sanning om sitt ursprung. Samtidigt har de analyser som utförs fått stark kritik för att kvaliteten på undersökningarna och kompetensen hos dem som genomför dem många gånger är för låg. Vad säger du om denna kritik?

– Språkanalysen kan ha betydelse när Migrationsverket ska ta ställning till verkställighetsland. Migrationsöverdomstolen har i ett vägledande avgörande hänvisat till en statlig utredning och uttalat att språkanalyser kan ha ett betydande bevisvärde.

– När Migrationsverket använder sig av språkanalyser sker detta i enlighet med villkoren i den upphandling verket har genomfört. Språkanalyser genomförs med hjälp av en språkanalytiker och en lingvist. Språkanalytikerns huvudsakliga kompetens utgörs av kunskapen i det aktuella språket. Lingvisten har däremot en akademisk utbildning. Språkanalysen görs av analytikern och lingvisten i nära samarbete. För att kunna svara på frågan om kompetensen är för låg hos dem som genomför språkanalyserna måste man därför specificera om kritiken avser analytikern, lingvisten eller båda två.

– Den kritik som nyligen framförts i media avser huvudsakligen en särskild språkanalytiker. Av de uppgifter Migrationsverket tagit del av finns där inga sådana uppgifter som innebär att analytikerns språkliga kompetens är ifrågasatt.

Har kritiken lett till några förändringar?

– Både lagstiftaren och praxis är tydliga med att Migrationsverket kan använda sig av språkanalyser i asylprocessen. Det är dock myndigheten som ska säkerställa hur vi använder oss av detta verktyg.

– På Migrationsverket har vi tidigare följt upp hur vi använder oss av språkanalyser i asylärenden. Den uppföljningen visade att vi huvudsakligen följer den metod för användning av språkanalyser som finns, det vill säga att inte enbart resultatet av språkanalysen har legat till grund för bedömningen av identitet och hemvist. Ytterligare en granskning fokuserade på kvaliteten i språkanalyserna genom att en motsvarande språkanalys fick ske av ett annat företag. Granskningen visade att de båda språk­analysföretagen gjorde i princip samma bedömning av den språkliga hemvisten av de inspelningar de fick del av.

– Den kritik som nu framförts mot Migrationsverkets användning av språkanalyser gör att vi nu väljer en annan metod för att följa upp Migrationsverkets användning av språkanalyser. Vi kommer nu att låta en extern utredare, före detta ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen Sten Heckscher, titta närmare på hur myndigheten arbetar med språkanalyser. Det uppdraget innefattar en analys om hur Migrationsverket använder sig av språk­analyser men också en utredning om de olika metoder av språkanalyser som finns tillgängliga på marknaden.

– Resultatet av den utredningen kommer att ligga till grund för hur vi ska arbeta vidare med dessa frågor.

Annons
Annons