search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Palestinas svåra uppdrag

Palestinas samlingsregering har ett närmast oövervinnerligt uppdrag: att smälta samman skilda rättssystem och politiska kulturer samt att leda palestinierna till nyval. Innan dess måste ministrarna – som inte kan träffas fysiskt – lindra nöden i Gaza efter sommarens krig.

Mission impossible. Israelerna vill göra vårt liv i Gaza till ett mission impossible, säger den palestinske advokaten, människorättsaktivisten och Right Livelihood-pristagaren Raji Sourani när han tar emot i Gaza och beskriver följderna av sommarens krig.

– Här utplånades hela familjer under kriget. Sjukhus, ambulanser, fabriker, avloppssystem och vattenledningar blev måltavlor. Eftersom vi inte får föra in reservdelar, kan vi inte ens ta hand om vårt eget avlopp. Avsikten med kriget var uppenbarligen att göra det omöjligt för människor att leva kvar i Gaza. Här fanns inga säkra zoner under kriget, säger Raji Sourani, värd för en solidaritetsdelegation från Right Livelihood Award Foundation (RLA), ledd av RLA:s grundare Jakob von Uexkull.

– Men ändå stannade människor kvar under kriget, tillägger han.

RLA-delegationen, vilken jag följde som journalist, mötte efterlevande till offren, representanter för palestiniernas civila samhälle, politiker från samtliga fraktioner i Gaza, inklusive Hamas förre premiärminister Ismael Haniyeh och Mamoun Abu Shahla, arbetsmarknadsminister i den nya samlingsregering, som är sammansatt av teknokrater. Abu Shahla, som bott i London i 30 år, tillhör själv president Mahmoud Abbas Fatahrörelse och är ledamot av Bank of Palestines styrelse.

Trots att han kallar Hamas makt­övertagande i Gaza 2007 för en ”statskupp” – då bland annat den palestinska myndighetens domare kastades ut – bedyrar både han och Ismael Haniyeh att de vill att samlingsregeringen ska lyckas med sitt svåra uppdrag. De uttrycker också båda en förhoppning om att Sverige ska ge dem stöd i denna process.

Att få till stånd en blocköverskridande regering är svårt; det vet alla svenskar. Men i Palestina – en statsbildning i vardande som Sverige har erkänt – är skillnaden mellan blocken, Fatah och Hamas, så mycket större. Samlingsregeringen måste nödtorftigt klara att ge tak över huvudet åt de hundratusentals som fick sina hem ödelagda under kriget – och det i ett Gaza som är utsatt för blockad sedan sju år. Samtidigt måste tre klyftor överbryggas om palestinierna ska kunna gå till nyval 2015.

Den geografiska klyftan

Palestinierna tillåts inte ha en geografisk förbindelse mellan Gaza och de områden av Västbanken som den palestinska myndigheten, PA, administrerar. Israel låter inte heller övergångsregeringen att träffas. Regeringssammanträden hålls på video­länk. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu kallar övergångsstyret för en ”terroristregering” eftersom den har Hamas stöd.

– När FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon besökte Palestina under kriget, fick vi ministrar i Gaza inte träffa FN-chefen i Ramallah. Fram till i dag har vi vägrats tillstånd att resa till Västbanken. Tidigare, som affärsman, hade jag inga svårigheter att få tillstånd att resa till Västbanken. Men från den dag jag blev minister har Israel hindrat mig. Så vi fick tala med Ban Ki-moon på videolänk, säger Mamoun Abu Shahla.

Den politiska klyftan

I PA-administrerade områden på Västbanken (cirka 40 procent av territoriet, exklusive östra Jerusalem) har Fatah makten. I Gaza däremot fungerar Hamas som en skuggregering även om samlingsregeringen styr formellt. Misstron mellan Fatah och Hamas är djup sedan årtionden. Till det kommer krocken mellan Fatahs icke-våldslinje och det Hamas kallar för sin ”motståndskultur” (vilket Israel stämplar som terrorism). Övergångsregeringens premiärminister Rami Hamdallah, en universitetsrektor från Nablus på Västbanken som själv tillhör Fatah, besökte Gaza i oktober. Men när Fatahrörelsen i Gaza en månad senare ville högtidlighålla minnet av PLO-ledaren Yassir Arafats död, ställde Rami Hamdallah in sin resa till Gaza efter det att flera sprängladdningar detonerat där pro-Fatah-demonstrationen skulle hållas.

Den juridiska klyftan

Gaza och Västbanken har olika rättssystem. Så har det varit i årtionden, också före Osloavtalet 1993. Västbankens rättssystem är en blandning av lagar och förordningar från Osmanska riket, den brittiska mandatmakten i Palestina 1920–1947, israeliska militärorder och jordanska strafflagar, vilka liknar de syriska lagar som i sin tur infördes under påverkan av fransk lagstiftning.

Gazas rättssystem utgår i huvudsak från lagar som infördes av den brittiska mandatmakten i Palestina.

– Men de bygger varken på ett anglosaxiskt rättssystem eller romerskt rättstänkande, säger Jamil Salem, programchef på Institute of Law på Bir Zeit-universitetet, en institution på Västbanken som bildades 1993 i syfte att hjälpa till med att lägga en juridisk grund för en palestinsk stat.

2002 antog pa en form av grundlag, Basic Law. Därmed gjordes ett första försök att smälta samman olika rättskulturer. Men Basic Law berör främst civilrätten.

– Samtidigt finns det två skilda mentaliteter på Västbanken och Gaza i fråga om hur Basic Law ska tillämpas, säger Jamil Salem.

Ghassan Faramand, styrelseordförande för Institute of Law, påpekar att denna mix av rättssystem bromsar varje försök att smälta samman palestiniernas förvaltning till en enhet. Dessutom räcker det inte att ministrarna kommer överens, så länge inte tjänstemännen under dem, på respektive sida, aktivt bidrar till att smälta samman förvaltningen.

– Men vi måste klara det och lägga grund för en gemensam lagstiftning, säger Ghassan Faramand.

Den processen har dock haltat sedan 1994, när den palestinska myndigheten upprättades.

– Osloavtalet skulle ha lett fram till bildandet av en palestinsk stat inom fem år; 1999 skulle vi alltså ha grundat en stat. Men i stället befinner vi oss fortfarande i en konfliktsituation. Fatah har lämnat tanken på befrielse (med militära medel) bakom sig, medan Hamas anser att palestinierna fortfarande befinner sig i denna fas, summerar Jamil Salem, medveten om att Hamas är terrorstämplat av både Israel, USA och EU.

Olika givarländer försöker i sin tur påverka agendan genom att villkora sitt bistånd.

Sammantaget låter samlingsregeringens uppdrag som snudd på Mission impossible. Men bland palestinier över lag finns en stark önskan om rörelsefrihet och ett värdigt liv, trots att geografin skiljer dem åt.

–Men aldrig har en tvåstatslösning känts så fjärran som nu, säger Raji Sourani.

Annons
Annons
Annons