search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Skattemål kan få specialiserade domare

Utredningen om fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen har lämnat sitt betänkande Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Utredningen föreslår att alla förvaltningsrätter och kammarrätter ska ha en domstolsintern specialisering för skattemål och att reglerna om muntlig förhandling och förberedande sammanträden i förvaltningsdomstolarna ska göras tydligare. Utredningen föreslår även att förvaltningsrätten ska bestå av två lagfarna domare när den prövar skatte- och tullmål, i stället för en lagfaren domare enligt gällande regler.

SOU 2014:76

Lättare att avtjäna straff i andra EU-länder

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen som innebär att det ska skapas ett mer effektivt och rättssäkert system för överförande av fängelsestraff och andra påföljder inom EU. I propositionen föreslås att dömda personer med hemvist eller närmare anknytning till en annan medlemsstat inom EU i större utsträckning än i dag ska avtjäna straffet i den staten. Syftet med den nya regleringen är att dömda personer ska avtjäna en frihetsberövande påföljd i det land inom EU där det finns bäst förutsättningar för social återanpassning. Enligt lagförslaget ska Kriminalvården pröva om en utländsk dom ska erkännas och verkställas i Sverige eller om en svensk dom ska skickas till en annan medlemsstat och verkställas i den staten.

Ökat förtroende för rättsväsendet

Alltfler uppger att de har stort förtroende för rättsväsendet. Det gäller särskilt unga människor. Samtidigt minskar människors oro för att de ska utsättas för brott.

Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2014 som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade nyligen.

I Sveriges befolkning i åldrarna 16–79 år är det 60 procent som uppger att de har stort förtroende för rättsväsendet. Det innebär en ökning med 6 procentenheter sedan 2006.

Lika stor andel, 60 procent, uppger att de har stort förtroende för polisen.

På längre sikt är det förtroendet för kriminalvården som har ökat mest, från 29 till 42 procent. Ändå har kriminalvården fortfarande lägst förtroende av alla rättsväsendets myndigheter. Störst förtroende för rättsväsendet har ungdomar i åldern 16–19 år.

Den andel som oroar sig för att bli utsatt för överfall eller misshandel har minskat med en tredjedel, från 15 procent år 2006 till 10 procent år 2014.

Under samma period har oron för att utsättas för fordonsrelaterade brott minskat från 22 procent till 12 procent. Oron för bostadsinbrott har legat kvar på ungefär samma nivå, cirka 16 procent.

SIN-kritik mot personuppgiftsbehandling

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) riktar allvarlig kritik mot behandling av känsliga personuppgifter i underrättelseverksamheten hos Polismyndigheten i Västra Götaland. I ett flertal dokument som nämnden har granskat har uppgifter om personers etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa övertygelse eller hälsa behandlats utan att det varit absolut nödvändigt. Uppgifterna i ett av dokumenten har, enligt nämndens bedömning, behandlats enbart på grund av en persons religiösa övertygelse. Personen hade konverterat till islam.

Eftersom den olagliga behandlingen kan utgöra brott, anmäler SIN den till Åklagarmyndigheten. Det pågår redan en förundersökning om ett annat av de dokument hos Polismyndigheten i Västra Götaland som SIN har granskat.

DI ska granska kvinnoregister

Datainspektionen ska granska det register över misshandlade och hotade kvinnor som Söder­törnspolisen enligt Sveriges Radio har upprättat. Enligt Ekot i Sveriges Radio har Södertörnspolisen i Stockholm fört ett register över misshandlade och hotade kvinnor, som innehåller mycket känsliga uppgifter om kvinnorna och deras anhöriga. Datainspektionens granskning görs för att ta reda på om registret är lagligt eller inte. Polisens möjligheter att registrera personuppgifter är noggrant reglerade i lag. Datainspektionen ska nu begära in information från Polismyndigheten i Stockholm och planerar att följa upp med en på-platsen-inspektion i början av 2015.

Proposition presenteras om strafflindring

Regeringen föreslår att den som medverkar till utredning av sin egen brottslighet ska få strafflindring. I propositionen som lades fram den 17 december skriver regeringen att medverkan till utredning av egen brottslighet typiskt sett ger uttryck för ansvarstagande och markerar en vilja att ställa till rätta efter sig, liksom ett avståndstagande från den brottsliga gärningen. Enligt propositionen skapar en sådan ordning förutsättningar för effektivare brottsutredningar och snabbare lagföring. Förslaget innebär att en tilltalad. som har lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet, ska kunna få ett kortare straff än det som annars skulle ha dömts ut. Förslaget omfattar bara uppgifter som avser det egna brottet.

Prop. 2014/15:37

Kriminalisering av terrorresor utreds

Lars Werkström, rättschef vid Åklagarmyndigheten, har av regeringen fått uppgiften att som särskild utredare analysera om det behövs lagändringar för att Sverige ska leva upp till de krav på straffrättslig reglering för att förhindra och bekämpa terrorism som ställs i FN:s säkerhetsråds resolution 2178 (2014). Om utredaren bedömer att det krävs lagändringar, ska han lämna förslag till sådana. Utredaren ska även ta ställning till om Sveriges straffrättsliga reglering för att förhindra och bekämpa finansiering av terrorism uppfyller de krav som Financial Action Task Force (FATF) ställer, och vid behov föreslå nödvändiga lagändringar.

HD om konkursförvaltararvode

Det finns inte lagstöd för att sätta ned arvodet till en konkursförvaltare bara på grund av att han missade att anmäla möjligt jäv till tillsynsmyndigheten, om han har skött konkursförvaltningen väl i övrigt. Det kommer Högsta domstolen fram till i ett beslut.

En advokat hade varit rekonstruktör i ett bolag. Två och ett halvt år senare utsågs han till konkursförvaltare i bolagets konkurs. Han underrättade inte tillsynsmyndigheten om att han möjligen kunde vara jävig på grund av sitt tidigare uppdrag som rekonstruktör – trots att han var skyldig att omedelbart göra det. Tingsrätten och hovrätten satte ned konkursförvaltarens arvode på grund av att han brast i omsorg och skicklighet genom att han underlät att underrätta om det möjliga jävet.

HD finner att omständigheterna i ärendet talar för att förvaltaren inte var jävig att åta sig uppdraget och för att hans bedömning av den frågan var riktigt. Men han var ändå skyldig att underrätta om sitt tidigare uppdrag. När det gäller arvodet noterar HD att underlåtenheten att underrätta inte kan hänföras till något visst arbetsmoment, där arvodet skulle kunna påverkas. HD finner att det inte finns lagstöd för att minska arvodet på grund av att konkursförvaltaren har åsidosatt sin underrättelseskyldighet när det gäller jävsgrundande omständigheter, när konkursförvaltningen i övrigt har skötts utan anmärkning, och fastställer arvodet till det belopp förvaltaren hade begärt.

Högsta domstolens beslut 3/12 2014, mål nr Ö 5505-13

Annons
Annons