search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Mänskliga rättigheter – ny gemensam väg för palestinier och israeler?

B'Tselems företrädare Jessica Montell och Hagai El-Ad anser att de mänskliga rättigheterna är ett verktyg för att skapa en ny gemensam väg för palestinier och israeler.

Jessica Montell och Hagai El-Ad anländer till Advokatsamfundet på morgonen samma dag som prisceremonin hålls. På förmiddagen möter de flera inbokade journalister. De visar sig vara vana vid att möta journalister och de turas om att besvara frågorna på ett effektivt och professionellt sätt och är tydliga med vad de vill betona.

När de fick veta att B'Tselem utsetts till årets mottagare av Stockholm Human Rights Award hade det redan beslutats att Hagai El-Ad skulle ta över ledningen för B'Tselem efter Jessica Montell. Därför tycker hon att priset blev en fin summering av hennes arbete för organisationen.

– Eftersom vårt arbete inte sällan kritiseras hårt fungerar priset även som ett offentligt stöd för vårt arbete. Det är mycket viktigt för oss och för hela personalen som arbetar under mycket svåra omständigheter, tillägger hon.

Hagai menar att priset fungerar som ett erkännande.

– Det i sin tur gör vår organisation starkare och mer respekterad, oavsett vad man tycker om oss, kommenterar han.

Det rapporterades att B'Tselem tilldelats SHRA i israeliska medier men det har inte förekommit några negativa reaktioner, enligt Jessica som betonar att priser som SHRA bidrar till att öka medvetenheten om de mänskliga rättigheterna.

Arbetssättet

B'Tselem grundades som ett informationscentrum och kärnan i arbetet utförs av fältarbetsgrupper som dokumenterar övergrepp på de mänskliga rättigheterna. Numer har organisationen utvecklat olika strategier för att vidareförmedla de övergrepp som dokumenterats så att informationen når rätt mottagare för att informationen på bästa sätt ska kunna bidra till en förändring.

Relationerna till de lokala israeliska och palestinska myndigheterna och politikerna beskriver Jessica som ”professionella”.

– B'Tselem har skapat ett rykte om sig att vara en pålitlig, professionell och inflytelserik organisation, säger hon och berättar att man regelbundet möter representanter för den israeliska militären. Men det betyder inte att de är nöjda med gensvaret.

– Vi är inte tillfredsställda med svaret på vår kritik. Det behöver göras betydligt mer för att respektera de mänskliga rättigheterna, säger Jessica som dock betonar att den israeliska militären som kontrollerar Västbanken förstår vikten av att lyssna och ta till sig av B'Tselems kritik.

Som exempel på viktiga insatser berättar Jessica att B'Tselem var den första MR-organisationen som kunde avslöja Israels planer på att bygga en barriär på Västbanken, dess planerade sträckning, samt att den i sig innebar en kränkning av de mänskliga rättigheterna. B'Tselem larmade omvärlden om att barriären inte i första hand handlade om säkerhet utan om att möjliggöra nya bosättningar. Och man lyckades åstadkomma förändringar i byggandet av den.

– Barriären är fortfarande kvar och orsakar mycket lidande. Men det blev bättre än den ursprungliga sträckningen. Den orsakar mindre skada för den palestinska befolkningen än om den som ursprungligen planerades hade byggts, kommenterar Jessica.

Det finns fler exempel på viktiga framgångar för B'Tselem men Jessica vill även lyfta fram de dagliga insatserna som görs. Det kan handla om att få en minderårig person att släppas ur häktet eller om en jordbrukare som kan få tillgång till sitt land.

Tillbakablick

Trots framgångar är arbetet inte sällan frustrerande. Hagai konstaterar att den övergripande bilden är att människor i realiteten lever under en militärockupation där de mänskliga rättigheterna kränks hos nästan alla dem som lever i Gaza och på Västbanken. Konflikten har pågått under många år och än mer befästs och förstelnat.

– Situationen har förvandlats till ett normaltillstånd, glömts bort eller blivit en del av vardagen för många människor i Israel, säger Hagai bekymrat och tillägger:

– Jag var visserligen inte med för 25 år sedan när organisationen grundades men jag tvivlar på att B'Tselems grundare då tänkte sig att organisationen skulle existera 25 år senare.

Jessica började arbeta för B'Tselem 1995; då var Osloprocessen aktuell och det fanns många olika förväntningar, från hoppfulla till mer avvaktande.

– Fast det rådde en utbredd uppfattning att det fanns ett verkligt tillfälle att få ett slut på ockupationen och att kunna åstadkomma en verklig förbättring både politiskt och för de mänskliga rättigheterna, säger Jessica som dock konstaterar att förhoppningarna inte har infriats. Tvärtom har det skett en försämring inom de flesta områdena för de mänskliga rättigheterna.

Framtiden

När det gäller förväntningarna inför morgondagen så konstaterar Hagai att framtiden används ofta som en ursäkt för att inte något ska behöva göras.

– Om situationen är fredlig så sägs det att inget behöver göras eftersom det råder fred. Råder det å andra sidan en spänd stämning då sägs det att det är för farligt för att något ska kunna förändras. Efter att ha hört den här retoriken under många år börjar man tvivla på uppriktigheten bakom den. Det spelar inte någon roll hur det är ställt. Det finns alltid argument för att fortsätta på samma sätt som tidigare enligt den här retoriken, säger han hårt.

I praktiken har fredsprocessen ofta använts som kamouflage till den fortsatta ockupationen och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, anser de. Men kanske finns det nu i avsaknad av en formell process en möjlighet att sätta de mänskliga rättigheterna i fokus. De är inte beroende av att det finns en uppriktig fredsprocess.

– Mänskliga rättigheter är betydelsefulla eftersom de kan bidra till en verklig förändring i livet för palestinierna som lever under ockupation under tiden som varar till dess att ockupationen upphör, säger Hagai som trots allt är optimist eftersom man måste vara det om man ska orka arbeta för de mänskliga rättigheterna.

– Att förändra situationen på Västbanken och i Gaza och få ett slut för ockupationen är en enorm uppgift. Det kommer inte att hända på ett enkelt sätt, säger han och konstaterar att det krävs ett stort åtagande för att nå målet.

Begrepp urholkas?

Efter sommarens våldsamheter har det uppstått en slags uppfattning i Israel att detta är det nya normala tillståndet; en slags fatalism som går ut på att våld kommer att upprepas cykliskt, menar Hagai.

Jessica hoppas att mänskliga rättigheter ska kunna skänka en strimma hopp till både israeler och palestinier på grund av den moraliska, legala och politiska basen som de härstammar från.

Samtidigt varnar hon för att en cynism riskerar att breda ut sig bland palestinierna angående de mänskliga rättigheterna. Palestiniernas lidande är uppenbart både i Gaza och på Västbanken. Begreppet mänskliga rättigheter är välkänt såväl bland palestinier och israeler. Men faran är att trovärdigheten för begreppet förloras bland palestinierna eftersom ”mänskligarättighetsdiskursen” hittills har åstadkommit lite för palestinierna.

Sveriges roll

De två väljer att inte direkt kommentera Sveriges erkännande av Palestina med hänvisning till att B'Tselem inte är en politisk organisation. Jessica säger dock att som hon ser det är mänskliga rättigheter centrala för den svenska utrikespolitiken, inte minst visavi Israel och Palestina.

– Det är glädjande och vi är tacksamma för det finansiella stödet vi får från Sverige. Men lika viktigt är det moraliska stödet och det uttalade stödet för mänskliga rättigheter. Både den bilaterala relationen och den roll som Sverige spelar i EU för att främja mänskliga rättigheter är central i den diplomatiska dialogen, säger Jessica men tillägger att hon dock är bekymrad över den tendens som finns i Sverige och andra länder nämligen att det sker en uppdelning i två läger där man ser sig antingen som propalestinier eller proisraelisk.

– Det är två ömsesidiga uteslutande kategorier. I B'Tselem betonas att man inte är antiisraelisk eller antipalestinsk. Utan vi är förenade i den gemensamma uppgiften att kämpa för de mänskliga rättigheterna som är till nytta för alla. Det är ett sätt att bryta ner de här paralyserande strukturerna som innebär att man antingen vill värna endast den ena eller den andra gruppen. Vilket i sin tur leder till att den ena eller den andra gruppen kommer att lida.

Annons
Annons
Annons