search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Pressetik och Europakonventionen

Sverige har en unikt stark press- och yttrandefrihet. Skyddet för den personliga integriteten är dock inte lika starkt.

Under rubriken Den pressetiska regleringen – mer tillåtande än Europakonventionen? diskuterade Axel Calissendorff, advokat, och Mårten Schultz, professor i civilrätt, det mycket olika ut­formade skyddet enligt europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättig­heterna, EKMR, och det pressetiska systemet.

En central frågeställning rör avvägningen mellan skyddet för press- och yttrandefriheten och skyddet för den personliga integriteten.

Calissendorff konstaterade att en del av problemet är att Sverige har en unikt stark press- och yttrandefrihet. Det finns inget annat EU-land som har ett så starkt skydd för pressen och yttrandefriheten och så detaljerade och komplicerade regler i grundlagen.

– Det saknar helt motstycke. Där är vi starka och det har tjänat vår demokrati väl. Och om jag nu säger att jag ser ett behov av förändringar så rubbar inte det den föreställningen att vår yttrandefrihet är bra och ska bevaras och vårdas, sa Calissendorff och fortsatte:

– Men sedan kan det finnas behov i den andra vågskålen, nämligen i integritetsskyddet. Där är vi inte bäst i klassen utan ungefär sämst i EU. Där finns det stora svarta hål. En del har man försökt täppa till sedan 1974 men ännu inte lyckats.

Axel Calissendorff sa att när Sverige gick med i Europakonventionen anade få vilken kraftfullt verkande kraft som Europadomstolens praxis skulle bli.

– När vi senare blev medlemmar i Europeiska unionen och senare anslöt oss till rättighetsstadgan så såg man kanske inte det som ännu inte har timat men som många tror kommer att tima, nämligen ett ökat kraftfullt genomslag för Europarätten på detta område.

Calissendorff anser att avgöranden från Europadomstolen och praxis numer visar att ett integritetsintrång inte kan försvaras med att det skett för att tillfredsställa allmänhetens nyfikenhetsintresse. Och inte heller att det skett för att en tidning ska kunna sälja fler lösnummer eller få ökad uppmärksamhet.

– Däremot kan ett integritetskränkande foto under vissa omständigheter försvaras, så kan fallet vara om det bidrar till ”a public debate of general interest”, alltså ett allmänintresse för en debatt, sa Calissendorff som menade att normalt sett är detta inte något hot mot morgontidningar och nästan aldrig något hot mot kvällstidningarna. Men däremot innebär det lite att tänka på för skvallerpressen, framför allt den internationella skvallerpressen.

På seminariet berördes även olika avgöranden och dessutom diskuterades olika skadeståndsaspekter. Mårten Schultz menade att Europakonventionen inneburit en fullständigt revolutionerande rättsutveckling på skadeståndsområdet.

– Nu står det klart att alla Europakonventionens artiklar är skadeståndsrättsligt skyddade, men bara mot det allmänna, mot stat, kommun eller landstingskommun. Däremot inte mot enskilda som det ser ut i dag. Frågan är dock inte helt löst.

Han bedömde att artikel 8 i Europakonventionen är den som har mest sprängkraft när det gäller rättsutvecklingen för integritetsskyddet de kommande åren. Konventionen som har haft stor betydelse för enskildas rättigheter mot staten har hittills inte haft någon verkan mellan enskilda, konstaterade Schultz och Calissendorff.

Konventionen kan ändå få betydelse mellan enskilda menade Clarence Crafoord från Centrum för rättvisa. Detta visar flera avgöranden som i grund och botten rör relationer mellan enskilda. Där finns en kommande intressant utveckling som rör Europakonventionen och skadestånd.

– Även om en person inte har en direkt konventionsrätt mot en annan enskild person så kan staten ha en förpliktelse att skydda en enskild från övergrepp från en annan enskild person. Det har visat sig i avgöranden på arbetsmarknadsområdet och det borde gå att tänka så även på tryckfrihetens område. Det tror jag är nyckeln för att komma vidare, sa Clarence Crafoord.

Annons
Annons