search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Offentlighetsprincipen inför nya utmaningar

Den svenska offentlighetsprincipen ställs inför nya utmaningar i takt med att rättsordningen europeiseras och samhället digitaliseras.

Offentlighetsprincipen är en grundpelare i den svenska konstitutionen. Redan 1766 fick vi tryckfrihetsförordningen där insynen i allmänna angelägenheter skrevs in. Grundtanken med offentlighetsprincipen är fortfarande att allmänheten ska ha insyn i hur förvaltningen sköter invånarnas gemensamma resurser. Syftet är att minimera slöseri och korruption inom den offentliga förvaltningen och samtidigt minimera rättsövergreppen.

Tillsammans med meddelarskyddet är offentlighetsprincipen den grund­bult som på grundlagsnivå ska garantera yttrandefriheten. Men offentlighetsprincipen är inte tillämplig på statliga bolag och har aldrig varit det. Förklaringen är, enligt moderator Nils Funcke, att de statliga bolagen är ute på en konkurrensutsatt marknad.

– Men det finns ett par hundratusen medarbetare i de här bolagen som ännu så länge inte har något meddelarskydd, sade han.

Arbetsförmedlingens chefsjurist Joanna Berlin ser ett problem med offentlighet när verksamhet läggs ut på privata bolag.

– Vi har mycket kompletterande privat arbetsförmedling, där dokumentationen hanteras av privata aktörer. Bredden för framtida grävande journalistik och forskning blir därför smalare, sade hon.

Per Hagström, jurist och journalist, lyfte fram att det ändå är positivt att det finns förslag om att meddelarskydd ska införas i offentligt finansierad verksamhet – skola, vård och omsorg – och att friskolorna ska omfattas av offentlighetsprincipen.

Det utökande internationella samarbetet och EU-medlemskapets inverkan på offentlighetsprincipen och meddelarskyddet var en annan fråga som kom upp under seminariet.

– Det riskerar att leda till minskad insyn. Sveriges linje är att vi ska hävda vår offentlighetsprincip. Men jag tycker att man ibland har lagt sig lite platt. Jag är inte säker på att det finns något genomtänkt tänk i Regeringskansliet kring de här frågorna, sade justitiekansler Anna Skarhed.

Om regeringen fattar beslut om att inte lämna ut en handling finns det ingen instans att överklaga till. Per Hagström tycker inte att det är en bra ordning.

– Man vet att regeringen gör politiska överväganden och har fått kritik, bland annat av JO, för att ha obstruerat när det gäller att lämna ut allmänna handlingar. Det är inte bra att man inte kan få en rättslig prövning av regeringens beslut, sade han.

Anna Skarhed anser att det ibland kan vara motiverat för regeringen att inte lämna ut en viss handling om det skulle få politiska implikationer. Men att reglerna givetvis måste följas.

Ett bekymmer när det gäller offentlighetsprincipen är att enskilda handläggare på myndigheterna ofta är oroliga för att av misstag lämna ut handlingar som är sekretessbelagda. Arbetsförmedlingen försöker bland annat komma till rätta med problemet genom att skriva omfattande handläggarstöd i offentlighet och sekretess som löpande uppdateras.

– Den enskilda tjänstemannen är rädd för att lämna ut för mycket. Men vid ett samordnat utlämnande hjälper vi till med juridisk rådgivning. Samlas allt ihop tror jag att mer lämnas ut än om varje enskild tjänsteman ska göra en bedömning. Experter vågar lite mer än andra, sade Joanna Berlin.

Ett problem i sammanhanget är att det förekommer att enskilda personer begär ut handlingar som sedan aldrig hämtas ut, vilket kan belasta en verksamhet hårt. En åhörare i publiken undrade om det inte vore lämpligt att ta ut en expeditionsavgift.

– Problemet är att myndigheten inte får fråga vem man är eller hur man ska använda handlingarna, svarade Per Hagström.

Annons
Annons