search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Kraftiga variationer i andelen gamla mål hos tingsrätterna

Handläggningstiderna kan variera kraftigt från en domstol till en annan. Medan vissa tingsrätter inte har några eller endast ett fåtal mål som är äldre än ett år kan det i andra tingsrätter ligga flera hundra gamla mål.

Om två företag kommer ihop sig och de saknar en klausul om skiljeförfarande är det väldigt chansartat beroende på var de bor i landet när de får detta avgjort. På vissa ställen går det fort och de får en professionell handläggning. På andra ställen hamnar deras tvister i okvalificerad handläggning och drar ut på tiden. Alla domstolar arbetar inte strukturerat och genomtänkt med tvistemålen, säger Magnus Widebeck, lagman vid Nyköpings tingsrätt som ofta lyfts fram som en framgångssaga både när det gäller att hålla nere handläggningstiderna och andelen gamla mål.

Rättssäkerhetsproblem

De bedömare som Advokaten har talat med är eniga om att stora skillnader mellan hur snabbt domstolarna handlägger mål är ett rättssäkerhetsproblem.

– En del av rättssäkerheten är att alla människor ska behandlas lika. Det ska inte vara en fråga om var i landet du bor om du ska riskera att fastna i långsamma handläggningar. Det är dåligt både för rättssäkerheten och förtroendet för rättsväsendet, säger Clarence Crafoord.

– Det är i första hand domarens ansvar att att se till att målet förs framåt. Jag efterlyser aktivare och mer engagerade domare. Man kan hämta inspiration från skiljeförfarandet. Samtidigt vill jag understryka att domare i allmänhet är oerhört såväl kunniga som engagerade, säger Anne Ramberg.

Även JK anser att stora skillnader mellan hur snabbt de allmänna domstolarna handlägger mål är oacceptabelt.

– Det är mycket olyckligt om man till exempel kan få upp ett rattfyllerimål till prövning inom tre månader på en plats, medan man på ett annat ställe får vänta i åtta månader. Det är inte rättvist. För en person som står inför rätta för första gången är det naturligtvis oerhört jobbigt att vänta i flera månader.

Personalbrist, olika stor arbetsbelastning och domstolarnas arbetsformer är viktiga förklaringar till varför handläggningstiderna skiljer sig åt mellan de olika domstolarna, enligt JK Anna Skarhed.

– Min bild är inte att de är lata i domstolarna. Tvärtom har de svårt att hinna med alla mål. Om ett stort brottmål kommer in till en mindre domstol kan det ta upp så mycket resurser att man inte har möjlighet att hantera mindre mål.

Hon får medhåll av justitieombudsmannen Lars Lindström, som också ser att personalbrist kan medföra längre handläggningstider.

– Det är svårt att få domare att söka jobb på vissa ställen ute i landet, många domartjänster är därför vakanta på sina håll.

Stockholms tingsrätt

En annan anledning till att handläggningstiderna skiljer sig åt mellan olika domstolar är enligt Bengt Ivarsson att de använder sig av olika metodik.

– De domstolar som är effektiva har tänkt igenom hur de ska arbeta för att få en snabb hantering. De som är långsamma har nog inte ägnat lika mycket tid åt att tänka igenom hur de ska hantera mål överhuvudtaget.

Advokat Claes Lundblad är inte förvånad över att det är stora lokala skillnader mellan domstolarnas handläggningstider.

– Man lär även finna skillnader i handläggningstiderna på olika avdelningar på de stora domstolarna. Hur snabbt handläggningen går är i stor utsträckning kopplat till den enskilde domarens ambitioner.

Claes Lundblad anser att det inte är så vanligt att domstolarna långsamma.

– Snarare är det tvärtom. Det jag ser från Stockholms tingsrätt är en bra handläggning som är snabb och ambitiös som sköts av unga och duktiga domare, säger han.

Generellt är de minsta domstolarna bäst på att uppnå regeringens verksamhetsmål. De har en liten organisation, ganska få mål och ofta en något bättre resursfördelning än de större domstolarna.

– Men fallen där det havererar finns i hela landet – både i stora städers domstolar och små städers domstolar, säger Clarence Crafoord.

Andelen gamla dispositiva tvistemål är störst i Stockholms tingsrätt, där hela 43 procent är ett år eller äldre. Enligt Domstolsverket är den stora andelen gamla mål en följd av finanskrisen, eftersom ett stort antal personer driver talan i de så kallade Acta/Kaupthing-målen.

JO Lars Lindström tycker inte heller att det är konstigt att Stockholms tingsrätt utmärker sig med väldigt långa handläggningstider i dispositiva tvistemål.

– De allra största målen hamnar där, och de tar lång tid att avgöra.

Gotlands tingsrätt har problem

Vid Gotlands tingsrätt är 34 procent av de dispositiva tvistemålen ett år eller äldre. Det är därmed den tingsrätt i landet som efter Stockholms tingsrätt har störst andel gamla dispositiva tvistemål.

– Det ser inte bra ut att ha 34 procent gamla mål, men jag ser det inte som ett stort problem. Även om procentsiffran är hög är numerären inte så fruktansvärt hög, säger Mikael Mellqvist, lagman vid Gotlands tingsrätt.

Han tycker att det är svårt att säga något generellt om hur förutsättningarna för att få en korrekt bedömning påverkas av att målen drar ut på tiden. Men han anser att olika parter påverkas olika mycket av om ett mål blir liggande länge.

– Det är olyckligt om ett mål som gäller vem som äger en fastighet tar lång tid. Inte bara de direkt inblandade utan även omgivningen kan bli lidande om man inte vet vem den rätta ägaren är. Men om det är en ren betalningstvist mellan två bolag som båda har god ekonomi är det kanske inte lika farligt om det dröjer något längre med besked. Det är ingen som akut drabbas, även om ovissheten naturligtvis alltid är en nackdel.

Vilket ansvar har du som domstolschef för att mål blir liggande?

– Ansvaret ligger helt och hållet på mig. Jag har ansvaret dels för att jag själv arbetar effektivt och dels för att se till att mina kolleger och medarbetare jobbar effektivt. Jag skulle kunna vara aktivare i min processledning. När ombuden i ett tvistemål är försenade skulle jag kunna säga ”så här kan vi inte ha det”.

I stället för att fokusera på att minska de gamla målen har Gotlands tingsrätt prioriterat att få ned balanserna, det totala antalet mål som väntar på ett avgörande.

– Balanserna är värre än de gamla målen. Är balanserna höga får väldigt många vänta väldigt länge på att få sitt mål avgjort. Nu är det ett mindre antal människor som får vänta, men de får vänta länge. Om vi bara arbetade med att avgöra våra tio äldsta tvistemål skulle vi antagligen kunna göra det inom ett par månader. Men om jag har tio mål på mitt bord och ser att jag kan avgöra nio av dem på en vecka och att det tionde målet kommer att ta längre tid tycker jag inte att det är rimligt att lägga de nio målen åt sidan för att avgöra det tionde, säger Mikael Mellqvist.

På sikt räknar han med att de lägre balanserna kommer att bidra till att även de gamla målen blir avgjorda.

– Om man minskar det totala antalet mål är det rimligt att anta att både gamla och nya mål blir avgjorda.

Efter tidskriften Advokatens påringning har Mikael Mellqvist diskuterat med tingsrättens domare att lägga upp en strukturerad plan för att sätta tingsrättsmål som har fyllt till exempel nio månader under särskild bevakning, så att de kan bli föremål för prioriterade åtgärder.

Nyköping visar vägen

För att minska skillnaderna mellan domstolarnas handläggningstider tycker Bengt Ivarsson att det är viktigt att lyfta fram goda exempel, analysera vad de domstolar som har korta handläggningstider gör bra och sprida det.  Men han anser även att det är viktigt att undersöka om det finns några negativa konsekvenser av snabba handläggningstider, om rättssäkerheten till exempel försämras.

Som ett gott exempel lyfts ofta Nyköpings tingsrätt fram. Domstolen har i flera år hört till de effektivaste domstolarna i landet. I början av oktober hade domstolen 7 procent dispositiva tvistemål som var mer än ett år gamla.

– Vi har en verksamhetsplan som beskriver hur vi ska arbeta med dispositiva tvistemål, tvister om barn och brottmål för att hålla tiderna, säger Magnus Widebeck.

För att hålla nere handläggningstiderna på brottmål arbetar tingsrätten med rotlar, vilket alla domstolar gjorde tidigare. Det innebär att varje domare ansvarar för sina mål. I de flesta andra domstolarna är brottmålen knutna till en beredningsorganisation i stället för till en viss domare.

– Vi tycker att det är bättre om någon utses som ansvarig, att ett visst mål är knutet till en ansvarig domare och sekreterare. Deras uppgift är att målet ska vara dömt inom två månader efter stämning. Och det klarar de nästan jämt. Är du personligt ansvarig vill du sätta till alla klutar för att få målet dömt. Du är mer benägen att använda rättegångsbalkens alla möjligheter, till exempel att se till att vitten hämtas in.

I Nyköpings tingsrätt fattas alla handläggningsbeslut av en domare, som tack vare sin erfarenhet kan avgöra på vilket sätt målet handläggs mest effektivt.

Magnus Widebeck anser inte att det finns någon risk för att rättssäkerheten blir lidande om handläggningstiderna pressas.

– Nu får vi tid att verkligen ägna oss åt de mål som behöver uppmärksamhet, säger han.

Göteborgs tingsrätt

Göteborgs tingsrätt är ett exempel på en domstol som har arbetat med att få ner andelen gamla mål. Satsningen har främst gällt brottmål och andelen brottmål som är två år eller äldre har minskat från 7 till 3 procent på ett år, men handläggningstiderna för tvistemål har också kortats.

– Vi har jobbat väldigt strukturerat med gamla mål och har därför kunnat pressa siffrorna, säger Ralf G Larsson, lagman vid Göteborgs tingsrätt.

En förklaring till utvecklingen när det gäller brottmål är att domstolen har anställt två egna delgivningsmän som arbetar med att hitta folk i området som ska delges stämningar och kallelser.

– Problemet är ofta att polisen alltför ofta inte lyckas få tag i folk. Tingsrättens egna delgivningsmän raggar upp de gossar och flickor som inte vill låta sig delges, säger Ralf G Larsson.

I dag tar ett brottmål i snitt 5,8 månader att avgöra och ett tvistemål 7,7 månader jämfört med 6,5 respektive 9,2 månader för två år sedan.

När det gäller de dispositiva tvistemålen är en utmaning att se till att ingen av parterna skjuter upp en huvudförhandling.

– Ofta vill någon av parterna skjuta på det när man väl ska komma till skott, det vill säga huvudförhandling. Då måste man vara ganska tuff och säga ”ni har stämt in här, en process pågår och det är vi som bestämmer om målet ska ställas in eller inte”. Vi har tuffat till oss men vi kan bli ännu tuffare, säger Ralf G Larsson.

Snabbspår i Attunda tingsrätt

Attunda tingsrätt, i Sollentuna nordväst om Stockholm, är ett exempel på en annan tingsrätt som har haft problem med långa handläggningstider och en stor andel gamla mål på tvistemålssidan. En särskild tvistemålsgrupp tillsattes därför för att arbeta fram nya rutiner på tingsrätten. På tre år har andelen gamla tvistemål, äldre än 1 ½ år, minskat från 20 procent till 5 procent.

– Vi har jobbat hårt med att pressa de gamla målen. Nyckeln till all tvistemålshantering är att få ut målen till förhandling. Vi har jobbat med de verktyg som kom i och med den stora EMR-reformen, det vill säga tidsplaner och sammanställningar, säger Emilia Lundberg, rådman vid Attunda tingsrätt.

När medlemmarna i tvistemålsgruppen märkte att det gick att minska såväl balanserna som andelen gamla mål väcktes tanken på att starta ett snabbspår för dispositiva tvistemål. Snabbspåret är inspirerat av förenklade skiljemål och innebär att dom ska kunna meddelas inom fyra månader från det att parterna kommer överens om en föreslagen tidsplan. En förutsättning för att snabbspåret ska kunna användas är att båda parter är med på det och att de företräds av ombud.

– I en stor del av våra mål vill båda parter ha en snabb lösning på ett problem. Och då kan vi erbjuda det. Det här skulle kunna vara ett alternativ till skiljeförfarande. Vi jobbar med rättegångsbalken, vilket är bra för att driva fram snabba rättssäkra avgöranden. Det är en fördel jämfört med skiljeförfaranden.

För målen i snabbspåret kortas handläggningstiderna genom minskad skriftlig hantering, kortare frister, färre sammanträden och genom att till exempel telefonkonferenser används. Parterna får också ett huvudförhandlingsdatum redan i ett inledande skede av processen.

Målen i snabbspåret handläggs av tre domare som är särskilt intresserade av tvistemål.

Projektet inleddes i slutet av maj och hittills har cirka tio erbjudanden om att använda snabbspåret skickats ut. Parterna i tre mål har accepterat.

Ett ärende är avslutat och två är pågående.

– Vi vill ha fler mål, säger Emilia Lundberg och påminner samtidigt ombud om att det finns möjlighet att komma överens om Attunda tingsrätt som tvistlösningsforum.

Läs mer om domstolarnas handläggningstider i Domstolsverkets statistik:

Balanserade mål i tingsrätterna äldre än ett år totalt

Balanserade mål äldre än ett år i per tingsrätt

Annons
Annons