search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Allt fler svenskar strider för Islamiska staten

Mer än åttio svenskar har rest till Irak och Syrien för att slåss för Islamiska statens räkning. Säkerhetspolisen ser allvarligt på dagens situation. Den oroväckande trenden visar inte några tecken på att avta.

Det har tidigare funnits ”resandevågor” från Sverige med jihadister eller personer från så kallade al-Qaidainspirerade miljöer. Men dagens resandevåg med personer som reser från Sverige för att slåss för den sunnimuslimska terroriströrelsen Islamiska staten, IS, i Irak och Syrien skiljer sig från de tidigare.

Det konstaterar Matilda Broman, chef för analysenheten på Säkerhetspolisen (Säpo), som medverkade på ett seminarium arrangerat av Folk och Försvar i Stockholm i oktober.

– Det är oroande att fler personer än tidigare reser från Sverige för att delta. Det är en större omfattning på resandeverksamheten, säger Matilda Broman som ser allvarligt på att så många har valt att resa för att delta i inbördeskrigen.

Cirka 85 personer har enligt Säpo rest från Sverige till regionen för att delta i konflikten för IS:s räkning. Av dem har 20-tal dödats. Cirka 40 personer har återvänt.

– Vi ser att bilden förändras hela tiden. En del åker ner flera gånger och det tillkommer grupper. Det kan till exempel vara ett kompisgäng som åker ner för att delta, som ser sin kallelse och som känner en spänning i att delta.

De svenska jihadisterna, som främst är män i 20-årsåldern, kommer från olika platser i hela Sverige. Deras bakgrund varierar. Somliga kommer från ordnade förhållanden i Sverige, andra känner ett utanförskap i den svenska kontexten.

– Vi är säkra på att det finns kulturella och religiösa delar som samverkar. Men det handlar också om personliga egenskaper. Ofta känner man kanske att man inte riktigt hör hemma här. Det finns också en spänning i att åka och känna att man är del i något större som man tror på.

Enligt Matilda Broman tyder de flesta kända fall på att personerna har blivit rekryterade genom sociala medier, som Facebook och Twitter. Det är något nytt jämfört med tidigare resandevågor. Det kan handla om att de som är i regionen uppmanar andra att komma ner.

– Vi ser att enskilda personer som har deltagit i striderna är tunga röster i den internationella debatten, och de är ett slags förebilder som kan locka med sig individer.

Matilda Broman kan inte bekräfta att kvinnor deltar i striderna. De kvinnor som reser dit gör det i stor utsträckning för att stödja IS på olika sätt. Hon avvisar att det skulle ske en rekrytering genom muslimska församlingar eller på platser nära moskéer.

När det gäller hotbilden mot Sverige så ser Säpo ganska få fall som är direkt uttalade mot enskilda personer, vid något tillfälle har Sverige nämnts.

– Vi ser inte ett uttalat hot mot Sverige utan många al-Qaidagrupper är fokuserade på Syrien men det kopplar vidare till omvärlden, till Europa och till Sverige, kommenterar Broman.

Majoriteten av jihadisterna som återvänder har inte för avsikt att begå terrorattentat i Sverige. Men myntets baksida, konstaterar Matilda Broman, är att det räcker om en eller två personer har det för att situationen ska vara allvarlig.

– Det är det som gör vårt arbete svårt, säger hon och tillägger:

– Bland dem som återvänder finns de som anser att det är legitimt att identifiera mål i Sverige, Europa eller någon annanstans i världen.

Matilda Broman beskriver Säpos arbete ”som att lägga ett pussel som aldrig blir färdigt”. Säpo samarbetar med andra svenska aktörer och deltar i internationella sammanhang för att få reda på mer om enskilda individer som har avsikt och förmåga att begå ett terrorbrott. Det kan handla om en enskild individ eller om en större organisation som planerar ett attentat.

När personerna återvänder vill Säpo samtala med dem för att ta reda på vad det är som har hänt. I vissa fall är det tragiska historier och personerna är desillusionerade efter att ha upplevt krigets fasor.

– Det är inte självklart att man har radikaliserats och är beredd att begå ett terrorattentat på svensk mark. Men det kan vara så. Och därför är det en viktig fråga att följa för oss.

Säpos bedömning är att återvändarna har ett fortsatt engagemang eller åtminstone solidaritet med de grupper som de har vistats tillsammans med.

– Vi tror inte att de kommer att utveckla en attentatsförmåga eller en attentatsavsikt. Men det vi ser är att man har blivit van att använda våld. Man har blivit van att använda skjutvapen och kanske har man en lägre tröskel för att använda våld. Det är för tidigt att säga var det här kommer att sluta. Men vi ser tendenser till att man vill åka ner igen i vissa fall.

Utvecklingen i Syrien och Irak gör att Säpo befarar att dagens resande med jihadister från Sverige kommer att fortsätta. Ur ett europeiskt perspektiv kan man se hur jihadister från hela världen har knutit kontakter med varandra i Syrien och fortsätter med det. Det kan vara så att ett tänkbart framtida terrordåd kan planeras av IS-anhängare i Sverige och flera andra europeiska länder. På olika sätt understryker det här värdet av internationellt samarbete, betonar Broman.

För närvarande saknas det stöd i lagstiftningen för att hindra en person från att resa iväg för att delta strider. FN antog dock i augusti en resolution som syftar till att försvaga de militanta islamisterna i Syrien och Irak. Resolutionen ska bidra till att de militanta islamisternas finansiering och rekrytering av stridande från andra länder försvåras. För närvarande ser Justitiedepartementet över hur den svenska lagstiftningen ska kunna anpassas till den.

Ett förbud mot deltagande i krig utomlands riskerar enligt många kritiker att stjälpa snarare än hjälpa de rättsstater de är tänkta att skydda. En central och svår fråga är även att reda ut vad som frihetskamp eller terrorism? Totalitära länder terrorstämplar ofta prodemokratiska organisationer. Flera kritiker anser att en genomarbetad lagstiftning är svår att åstadkomma. Terroristlagarna kan även användas av diktaturer för att inskränka pressfrihet eller grupper som använder civil olydnad.

– Det är för tidigt att säga hur det kommer att påverka vårt arbete, kommenterar Matilda Broman som betonar att förebyggande åtgärder är den allra viktigaste pusselbiten för Säpo i dag. Säpo är en av flera aktörer som kan göra en insats i det arbetet för att hjälpa många unga som reser ner.

– Vårt främsta medel om vi får veta att någon är på väg att åka är att ta kontakt med personen och se om det finns någon möjlighet att få personen att ändra sig. Men när det väl har gått så långt är det så att man många gånger reser i alla fall. Det är inte alltid samtalet med säkerhetspolisen gör att man låter bli att åka.

Det har tidigare funnits andra resandevågor med jihadister från Sverige till krigsområden. Det förekom till Afghanistan på 1990-talet och 2000-talet, berättar Matilda Broman. I Irakkriget började en ny våg från 2003 och framåt. Till Somalia reste terroristgrupper från olika länder med kopplingar till al-Qaida och till dem anslöt ett antal svenskar. Säpo vet även att svenskar har rest till Jemen 2011 för att delta i inbördeskriget.

Annons
Annons