search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Barn kan överklaga beslut om tvångsomhändertagande

Högsta förvaltningsdomstolen anser att barn under 15 år genom sin ställföreträdare ska kunna överklaga beslut om omhändertagande enligt LVU – även om ställföreträdaren har en annan uppfattning än barnet.

Som tidningen Advokaten berättade i nummer 4/2014 beslutade en stadsdelsnämnd i Göteborg att en 13-årig pojke mot sin vilja skulle omhändertas med stöd av lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och placeras på ett ungdomshem. Pojkens offentliga biträde och ställföreträdare godtog beslutet.

När förvaltningsrätten fastställde beslutet i november 2013 överklagade pojkens ställföreträdare och offentliga biträde beslutet och yrkade att det skulle upphävas. Som ställföreträdare för pojken tyckte han fortfarande att beslutet om placering på ungdomshem var riktigt. Samtidigt ansåg han att det vore oetiskt att inte låta pojken få sin sak prövad i kammarrätten. Kammarrätten avvisade överklagandet. Som skäl angavs att pojkens ställföreträdare inte hade yrkat att förvaltningsrättens beslut skulle ändras.

Men enligt Högsta förvaltningsdomstolen kan det förekomma fall där en ung person under 15 år ska kunna få sin sak prövad i högre instans – trots att den unges advokat i egenskap av ställföreträdare anser att det tidigare beslutet är riktigt. Om den unge har uppnått viss mognad och tydligt förklarat att han eller hon vill att ett beslut ska överklagas ska ställföreträdaren se till att så sker. En förutsättning är att beslutet kan anses ha gått den unge emot.

Eftersom den 13-åriga pojken motsatte sig ett omedelbart omhändertagande ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att beslutet hade gått honom emot. Han hade därför genom sin ställföreträdare klagorätt och kunde överklaga beslutet.

I ett yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen 2014 ansåg Advokatsamfundet också att den 13-åriga pojken genom sin ställföreträdare och offentliga biträde hade rätt att överklaga förvaltningsrättens beslut. Pojken ansågs ha uppnått en viss mognad och själv tydligt förklarat att han ville att förvaltningsrättens beslut skulle överklagas. Dessutom berördes han negativt av beslutet.

I yttrandet hänvisade Advokatsamfundet bland annat till att Sverige har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter och till att en rad bestämmelser har införts i svensk lag som tar sikte på barnets bästa och barnets rätt att komma till tals.

Annons
Annons