- Nyheter
Barnperspektivet utmanar gamla rättsprinciper
25 år efter barnkonventionens tillkomst är det hög tid att fylla det i sig revolutionerande barnperspektivet med konkret innehåll. Det menar juristen och barnrättsforskaren Pernilla Leviner.
Jur. dr Pernilla Leviner är verksam som forskare vid Barnrättscentrum. Även hon är nöjd med konferensen, som visade på en rad av de utmaningar man möter när barnkonventionens stora mål ska förverkligas, och hur de kan hanteras.
– När barnkonventionen kom för 25 år sedan var det revolutionerande att anta ett barnperspektiv. Kanske är det först nu vi kan ta steget till att realisera barns rättigheter i enlighet med konventionen, säger Pernilla Leviner och fortsätter:
– Att verkligen anta ett barnperspektiv är utmanande och ställer saker på ända. Gamla rättsprinciper utmanas och man tvingas diskutera vad rättssäkerhet betyder ur barnets perspektiv. Och inte minst måste man göra barnet delaktigt.
Om man verkligen vill förverkliga barnkonventionens principer om barns delaktighet inom den rättsliga sfären räcker det inte att bara fråga barn vad de tycker, påpekar Pernilla Leviner. Man måste också anpassa den information som ges till barnets behov och mognad, och lära sig värdera det barnet säger i förhållande till andra uppgifter. En barnvänlig rättskipning är kort sagt ett sätt att se barn som fullvärdiga medborgare med rättigheter, sammanfattar Pernilla Leviner.
Vid konferensen presenterade hon ett ”paper” om barnets rätt till en rättvis rättegång och hur denna rätt tillgodoses i förvaltningsprocessen inför ett tvångsomhändertagande av barn. Men allra mest barnvänligt är det naturligtvis om man helt lyckas undvika att barn hamnar i rättssystemet, fastslår Leviner. Just det perspektivet, behovet av att förebygga, lyste också igenom i en rad presentationer vid barnrättskonferensen.
Pernilla Leviner, som är biträdande föreståndare för Barnrättscentrum, beskriver centret som en forskningsplattform där forskare och forskning kan samlas och driva på utvecklingen inom det barnrättsliga området. Leviner betonar att forskarna har en skyldighet att lyssna till det omgivande samhället och ta upp relevanta frågor i sin forskning. Men den kunskap som genereras ska också tillbaka ut i samhället, där den kan göra nytta.
– Vi forskare har ofta mycket att bidra med, neutral kunskap med akademisk förankring, säger Pernilla Leviner.
