search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Utvidgad användning av hemliga tvångsmedel?

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att bestämmelserna i tre tidsbegränsade lagar om hemliga tvångsmedel görs permanenta med vissa justeringar. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Socialdemokraterna. Regeringens förslag innebär bland annat att tillstånd till hemlig rumsavlyssning ska kunna meddelas för att utreda spioneri och så kallat statsstyrt företagsspioneri, under förutsättning att det kan antas att straffet inte blir endast böter. Förutsättningarna för att hemliga tvångsmedel ska få användas för att förhindra brott ska ändras utifrån behoven att förhindra allvarliga brott som sabotage, spioneri och terroristbrott. Advokatsamfundet har under behandlingen av förslagen motsatt sig flera av förslagen utifrån integritetsskydds- och rättssäkerhetsperspektiv. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, som medverkade i utredningen som expert, var kritisk till många av förslagen och utvecklade sin kritik i ett särskilt yttrande.

Läs mer

Ombildningen av polisen ska utvärderas

Regeringen har givit Statskontoret i uppdrag att utvärdera den stora ombildningen av Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och de 21 polismyndigheterna i landet till en enda sammanhållen myndighet. Utvärderingen ska göras i förhållande till de mål regeringen haft med reformen: att skapa bättre förutsättningar för ett förbättrat verksamhetsresultat och en högre kvalitet i polisens arbete.

Nytt nationellt bedrägericentrum har invigts

Polisen har invigt det nationella bedrägericentret NBC och flera bedrägerirotlar slås samman. Syftet är att bli bättre på att hantera bedrägeribrotten som ökar snabbt. De senaste tio åren har antalet anmälda bedrägeribrott i Sverige trefaldigats och blivit mer avancerade och därmed svårutredda för polisen. Den 8 april invigdes det nationella bedrägericentret (NBC) och sammanslagningen av flera bedrägerirotlar i Stockholm.

Syftet med NBC är att nationellt förbättra brottssamordningen av bedrägerier, samt att göra brottsbekämpningen mer effektiv och strukturerad.

Spaningsregister får kritik av Datainspektionen

Datainspektionens granskning av polisens allmänna spaningsregister mynnar ut i sex förelägganden som Rikspolisstyrelsen måste åtgärda och tre rekommendationer. Inspektionerna visar att Rikspolisstyrelsen brister i sitt sätt att hantera personuppgifter i registret. Bland annat måste man införa rutiner som säkerställer att bara uppgifter som är av särskild betydelse för polisens spaningsverksamhet registreras i ASP. Vidare föreläggs Rikspolisstyrelsen att ta bort uppgifter som rör personer som blivit frikända i domstol eller där åtal har lagts ned. Rikspolisstyrelsen måste även se till att skyddade personuppgifter i ASP inte direkt visas i klartext när man söker på en person i registret. IT-systemet måste ändras så att en användare som behöver se de skyddade uppgifterna måste göra en aktiv åtgärd innan uppgifterna visas.

Lättare väcka åtal för förtal

Privatpersoner får en starkare ställning i domstolsmål som handlar om ärekränkning. Kravet på särskilda skäl för att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning tas bort. Det betyder att åklagare och justitiekansler i högre grad ska kunna hjälpa personer som till exempel har utsatts för förtal på internet. En person som har förlorat ett tryck- eller yttrandefrihetsmål ska också kunna slippa att betala motpartens rättegångskostnader när det finns särskilda skäl för att få sin sak prövad i domstol. Ändringarna i grundlagarna börjar gälla den 1 januari 2015. De andra lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2014.

HD-beslut om kränkande kommentar på webben

Högsta domstolen har prövat frågan om ifall möjligheten till omodererade kommentarer på en webbplats med så kallade automatiskt grundlagsskydd medför att skyddet förloras. Högsta domstolen anser att så inte behöver vara fallet. Frågan har betydelse till exempel för vem som har ett straffrättsligt ansvar för förtal på en grundlagsskyddad webbplats.

Högsta domstolen anser i sitt beslut att det är möjligt att betrakta information som tillförs av en utomstående användare i anslutning till en grundlagsskyddad databas som en egen databas i yttrandefrihetsgrundlagens mening. Förutsättningen för det är att det tydligt framgår för användarna dels att utgivaren tillåter att utomstående utan föregående åtgärd kan tillföra information till webbplatsen, dels vilken information det är som i så fall inte omfattas av utgivarens ansvar. Grundlagsskyddet för den databas över vilken utgivaren ensam råder består då.

Mål nr Ö 5306-13

Skärpta straff föreslås för allvarliga våldsbrott

Utredningen om skärpta straff för allvarliga våldsbrott föreslår att minimistraffen för flera av de allvarligaste våldsbrotten höjs. Utredningen föreslår att fängelsestraffen förlängs med mellan tre månader och två år. De nya minimistraffen ska vara som följer: Grovt olaga hot respektive grovt olaga tvång: fängelse i nio månader (för närvarande sex månader). Grov misshandel respektive grov utpressning: fängelse i ett år och sex månader (för närvarande ett år). Grovt rån respektive synnerligen grov misshandel: fängelse i fem år (för närvarande fyra år). Dråp: fängelse i åtta år (för närvarande sex år).

Straffskalorna för allvarliga våldsbrott (SOU 2014:18)

Antalet dödsskjutningar ökade under 2013

Antalet dödsskjutningar ökade från 17 till 26 i Sverige 2012–2013. Det visar Brottsförebyggande rådets (Brå) slutliga statistik för 2013 gällande anmälda brott, misstänkta personer och uppklarade brott. Brå publicerar dessutom en specialstudie över dödligt våld.

Av specialstudien framgår att antalet män som dödades med skjutvapen ökade från 14 personer 2012 till 21 personer 2013. För kvinnor ökade antalet från 3 till 5 personer. I 30 procent av de konstaterade fallen av dödligt våld 2013 användes skjutvapen, vilket är en något högre andel jämfört med 2012 då den var 25 procent.

Läs mer på Brås webbplats

Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare

I en proposition föreslår regeringen åtgärder för att säkerställa att det finns tillgång till kvalificerade och lämpliga ställföreträdare. Regeringen framhåller att det är viktigt att säkerställa att alla gode män och förvaltare som utses är lämpliga och kompetenta och föreslår därför en skärpt kontroll av dem som utses till ställföreträdare, bland annat genom ökad kontroll av belastningsregistret. Överförmyndaren ska bistå tingsrätten med att inhämta underlag i ställföreträdarskapsärenden. En god man eller förvaltare ska inte utses för fler uppdrag än personen klarar av.

Prop. 2013/14:225 Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare

Skattetillägg hindrar inte åtal för bokföringsbrott

Tidigare beslut om skattetillägg hindrar inte åtal för moms- och bokföringsbrott enligt ne bis in idem. Den slutsatsen kommer Högsta domstolen till i två nya domar.

När det gäller momsbrottet hänvisar HD till rättsfallet NJA 2013 s. 1076 där HD utgick från att ett åtal för skattebrott avseende mervärdesskatt grundar sig på andra faktiska omständigheter än ett beslut om skattetillägg avseende inkomstskatt.

I frågan om bokföringsbrott anser inte HD att de konkreta fakta som ligger till grund för de grova bokföringsbrotten kan anses vara oupplösligt förbundna i tid och rum med fakta som ligger till grund för skattetilläggen.

Mål nr B 4533-12 och B 5191-13

Datalagringsdirektivet debatterades

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg kommenterade EU-domstolens ogiltigförklarande av datalagringsdirektivet i rad olika medier.

– Jag tycker man ska ta det på stort allvar. Man ska komma ihåg att datalagringsdirektivet var ett svenskt initiativ, sa Anne Ramberg i en SVT-intervju som visades den 8 april.

Annons
Annons