search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Flera viktiga nyheter väntar i nya internationella arvslagen

Advokaterna Ulf Bergquist och Mia Reich-Sjögren beskriver här flera av de viktiga nyheterna som väntar i den nya internationella arvslagen (IAL).

EU har 2012 antagit en förordning med gemensamma IP-regler för medlemsländerna (Storbritannien, Irland och Danmark har dock ställt sig utanför). Förordningen träder i kraft 17/8 2015. Detta kommer för svensk del att innebära att vår nuvarande internationella dödsbolag (IDL) och våra nordiska dödsbolagar (NDL I och II) till stor del kommer att ersättas av den nya EU-förordningen. Vår svenska IP-lagstiftning behöver dock på några punkter komplettera EU-förordningen. Regeringen har därför tillsatt förre generaldirektören Anders Eriksson för att utreda arvsfrågor i internationella situationer. Eriksson har till stöd för sitt arbete haft en expertgrupp. Eriksson har 25/4 2014 presenterat sitt förslag i en SOU. Förslaget innebär att vi kommer att få en ny svensk internationell arvslag (IAL). Förslaget kommer att sändas på remiss under sommaren 2014. Proposition planeras till våren 2015. Avsikten är att IAL skall kunna antas av riksdagen i maj 2015 och träda i kraft samma dag som EU:s arvsförordning.

Förslaget till IAL innehåller bland annat kompletterande bestämmelser till EU:s arvsförordning, bestämmelser rörande internordiska förhållanden, samt bestämmelser om erkännande och verkställighet i förhållande till stater som inte är bundna av EU:s arvsförordning eller den nordiska arvskonventionen.

Förslaget innehåller också vissa följdändringar i jordabalken, ärvdabalken och lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden (LIMF).

IDL har i realiteten inneburit att arvsdomar från länder utanför Norden ej erkänts i Sverige. Arvsdomar från de andra nordiska länderna har däremot erkänts.

EU:s arvsförordning innebär att vi i Sverige kommer att erkänna arvsdomar från andra EU-länder (utom Storbritannien och Irland; Danmark är specialfall).

Den utan jämförelse viktigaste nyheten i IAL är att det införs reella möjligheter till erkännande av arvsdomar från länder som står utanför EU:s arvsförordning (till exempel Storbritannien, Schweiz och USA).

Huvudregeln i IAL innebär att ett lagakraftvunnet avgörande som avser arv eller testamente av en utländsk domstol eller skiftesman skall erkännas i Sverige, om det meddelats i en stat där den avlidne vid sin död hade hemvist.

En annan viktig nyhet i Erikssons förslag är att det i ärvdabalken 19:3 införs en ny institution – särskild boutredningsman. Enligt nu gällande regler är det möjligt (men i praktiken ovanligt) att en delägare förordnas till boutredningsman. I EU:s arvsförordning likställes en boutredningsmans tvångsskifte med domstols dom och erkänns därför i andra medlemsstater. Dock krävs att boutredningsmannen varit opartisk och att hans/hennes beslut kunnat överklagas till domstol. Om boutredningsmannen är en av dödsbodelägarna uppfylls naturligtvis inte kravet på opartiskhet. Därför införs nu möjligheten att utse en särskild boutredningsman. En dödsbodelägare kan ej utses till särskild boutredningsman. I dödsbon, där ett erkännande av ett svenskt tvångsskifte kan bli aktuellt, kan det finnas skäl för domstolarna att förordna en särskild boutredningsman istället för en ”vanlig” boutredningsman.

Advokaterna Ulf Bergquist och Mia Reich-Sjögren har varit Advokatsamfundets representanter i den statliga utredningens expertgrupp.

Bergquist kommer i januari 2015 tillsammans med professorer och advokater från Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien och Nederländerna att utge en lagkommentar till EU:s arvsförordning på engelska, tyska och franska.

Bergquist kommer i augusti 2015 tillsammans med advokat Lina Melén att utge en lagkommentar till IAL.

Annons
Annons