search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Samfundsfrågor

Disciplinärende

Beslut 2014

4. Syftet med förbudet att yppa motpartens förlikningserbjudande är att underlätta förlikningsförhandlingar och det bör därför inte vara begränsat till förlikningserbjudandet i sig. Advokat har vid tingsrätten inte ägt yppa uppgifter som rörde grunden för tvisten och därmed den sak som förlikningsdiskussionerna gällde. Erinran. Skiljaktig mening.

 

Bakgrund

X är verkställande direktör för bolaget Y. Y har tidigare varit klient hos advokatfirman som numera företräder Y:s motpart i en tvist.

Bakgrund

Advokat A var, tillsammans med jur. kand. B, ombud för Bolaget i tvist mot Bolagets före detta revisor, R. X och Y var ombud för R. I målet gjorde Bolaget gällande att det drabbats av skada på grund av att R hade varit vårdslös i utförandet av sitt revisionsuppdrag och att R var ersättningsskyldig för denna skada.

Den 21 juni 2011, innan Bolaget hade väckt talan inför domstol, ägde ett möte rum för förlikningsdiskussioner.

Anmälan

X har i anmälan, som kom in till Advokatsamfundet den 27 maj 2013, riktat anmärkningar mot A och B och anfört i huvudsak följande.

Vid mötet den 21 juni 2011 närvarade A, en representant Z för Bolaget, X och Y. Mötet avslutades med att han lämnade ett förlikningsbud för R:s räkning, vilket avvisades av Bolaget. Efter mötet förekom ytterligare korrespondens angående en möjlig förlikning, dock utan att parterna kunde nå en överenskommelse.

Den 12 oktober 2011 väckte Bolaget talan mot R vid tingsrätten. I inlaga den 3 december 2012 gjorde Bolaget, genom sina ombud, under rubriken Särskilt yrkande angående rättegångskostnad följande åberopande:

Den 21 juni 2011 ägde ett möte rum mellan parterna. Närvarande var undertecknad A och Z, som företrädare för Bolaget, samt advokaterna X och Y, som ombud för R. Under mötet förklarade advokat X att det är klart att R har varit vårdslös, men att han aldrig kommer att tillstå det inför domstol.

Enligt Bolaget visar detta påstådda uttalande att R, när han i rättegången bestritt att han varit vårdslös, gör en invändning som han inser eller bör inse saknar fog. Detta kommer enligt Bolaget föranleda ett särskilt yrkande avseende rättegångskostnader. Något sådant yrkande har emellertid ännu inte framställts. Bolaget har åberopat vittnesförhör med A och Z till styrkande av påståendet om vad som förekommit vid förlikningsmötet. Åberopandena har vidhållits trots att han påpekat att de enligt hans uppfattning står i strid mot god advokatsed.

Han har ingen minnesbild av att han uttalat sig på det sätt som påstås. I vart fall har hans bedömning av läget i processen varit nyanserad, kvalificerad på flera sätt och gjord under reservationer. Dessutom har uttalandena inte varit generella på det sätt som Bolaget synes mena.

A och B har inför rätten åberopat uttalanden som gjorts inom ramen för förlikningsförhandlingar och som utgjort led i och motivering av ett förlikningsbud och har därmed gjort sig skyldiga till överträdelse av bestämmelsen 5.7 i de vägledande reglerna om god advokatsed. Enligt bestämmelsen får en advokat inte utan motpartens samtycke i ett rättsligt förfarande yppa av motparten framfört förlikningserbjudande. Enligt Holger Wiklund är grunden till det stadgade förbudet det självklara intresset att förlikningsförslag ska kunna framläggas och förlikningsförhandlingar föras, utan att någon av parterna ska behöva riskera att hans position i rättegången försvagas därigenom att hans motpart för rätten avslöjar att han varit beredd att delvis frånfalla vad han yrkat i rättegången. Yppandeförbudet omfattar enligt Holger Wiklunds framställning inte endast framförda förlikningserbjudanden som sådana, utan även innehållet i övrigt i förda förlikningsförhandlingar. Yppandeförbudet måste omfatta allt som förekommit under förlikningsförhandlingarna, i vart fall den motiverande delen av förlikningsbudet. I annat fall uppfyller förbudet inte alls sitt uttalade syfte.

Slutligen måste advokat A:s bevekelsegrunder för det gjorda åberopandet ifrågasättas. Ett ombuds bedömning i en sammansatt fråga som den om huruvida vårdslöshet förekommit eller inte vid utförandet av ett revisionsuppdrag kan naturligtvis inte medföra att ombudets huvudman skulle vara betagen rätten att få denna fråga prövad av domstol. Detta gäller särskilt om bedömningen gjorts i ett tidigt skede av en tvist och på ett icke fullständigt underlag. Det påstådda uttalandet kan således inte ha någon betydelse i fråga om fördelningen av rättegångskostnaderna i målet. Anledningen till åberopandet måste således vara en annan än den som angivits i samband med att det gjordes. Han misstänker att A:s egentliga syften med åberopandet varit dels att skaffa sig fördelar vid prövningen av sakfrågan och dels att så split mellan honom och hans huvudman. Ett sådant agerande är otillbörligt. Åberopandet kan således även av denna anledning ifrågasättas.

Advokatens yttrande

A har i yttrande, som kom in till Advokatsamfundet den 5 juni 2013, tillbakavisat anmärkningarna och anfört i huvudsak följande.

Det stämmer att ombuden vid mötet den 21 juni 2011 utvecklade sin respektive huvudmans syn på läget i tvisten och att X då lämnade ett förlikningserbjudande, vilket förkastades av Bolaget. X:s omstridda uttalande gjordes dock inte inom ramen för den förlikningsdiskussion som förekom vid mötet. Att en advokat medger att huvudmannen varit vårdslös är typiskt sett inte vad som förekommer i sådana diskussioner, tvärtom. Han har inte yppat det framförda förlikningserbjudandet i den pågående rättegången och har inte ens nämnt att frågan om förlikning har diskuterats mellan parterna.

X:s tolkning av bestämmelsen 5.7 i de vägledande reglerna om god advokatsed är alltför extensiv och den saknar stöd i bestämmelsens ordalydelse och, såvitt han vet, tidigare tillämpning. Det var inte hans avsikt att så split mellan X och hans huvudman. Hans enda avsikt har varit att tillgodose sin huvudmans intressen och nu i frågan om ansvaret för rättegångskostnaderna. Han har svårt att se att han som advokat hade kunnat avstå från att redogöra för det yttrande som X fällde och som han och Z med förvåning åhörde vid mötet.

Genmäle från anmälaren

X har i genmäle, som kom in till Advokatsamfundet den 19 juni 2013, tillagt följande.

A:s påstående att X:s påstådda uttalande inte gjordes inom ramen för den förlikningsdiskussion som förekom vid mötet, är oriktigt. Mötets enda syfte var att parterna skulle föra förlikningsdiskussioner och mötet ägnades också helt åt sådana diskussioner. Han förstår inte vilka andra diskussioner, inom vilka han skulle ha haft anledning att uttala sig om processläget.

Tvärtemot vad A anför beträffande vad som normalt förekommer under förlikningsförhandlingar, är det hans erfarenhet att det är mer regel än undantag att ombuden under sådana förhandlingar på ett öppet sätt redovisar sina bedömningar av processläget. Det är inte ovanligt att ett ombud i sådana förhandlingar vidgår att huvudmannens positioner i vissa avseenden är svaga, medan de i andra avseenden är starka. En sådan öppen diskussion av processrisker är ofta en förutsättning för konstruktiva förlikningsförhandlingar och används regelmässigt i medlingsförfaranden.

Den aktuella tvisten är omfattande. Det uttalande han påstås ha gjort är alldeles för generellt för att ha någon som helst inverkan på frågan om rättegångskostnaderna i processen. Det innefattar ingen som helst kvalificering av i vilket avseende vårdlöshet förekommit eller ens om den vårdslösheten är rättsligt relevant i det aktuella fallet. Sedan nu A:s huvudman i rättegången kvalificerat sitt påstående om vårdslöshet och försökt förklara på vilket sätt varje påstått vårdslöst förhållande är relevant i förhållande till den påstådda skadan, är ett tidigare generellt och okvalificerat uttalande om att vårdlöshet förekommit, alldeles irrelevant. Det är uppenbart att det påstådda uttalandet inte kan ha någon som helst betydelse i rättegångskostnadshänseende, varför det måste ha skett i annat syfte.

 

Nämndens bedömning och beslut

Nämnden konstaterar inledningsvis att det påtalade uttalandet har gjorts i en skrivelse till tingsrätten som undertecknats av A.

Syftet med förbudet att yppa motpartens förlikningserbjudande är att underlätta förlikningsförhandlingar och det bör därför inte vara begränsat till förlikningserbjudandet i sig. Eftersom de aktuella uppgifterna rörde grunden för tvisten och därmed den sak förlikningsdiskussionerna gällde har A inte ägt yppa dem vid tingsrätten. Genom att ändå göra det har han åsidosatt sina plikter som advokat.

Nämnden tilldelar därför A erinran enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.

I övrigt visar inte utredningen att A har åsidosatt god advokatsed.

— — —

Två ledamöter var av skiljaktig mening enligt följande.

Enligt punkt 5.7 i de vägledande reglerna om god advokatsed får inte en advokat utan motpartens samtycke yppa ett av motparten framfört förlikningserbjudande i ett rättsligt förfarande. Av kommentarerna till bestämmelsen framgår att det bara är själva förlikningserbjudandet som sådant som omfattas av förbudet. Anmälan ska därför inte föranleda någon åtgärd.

Annons
Annons