- Nyheter
Riksdagen slut som civilrättslig lagstiftare
Domstolarnas makt i normbildningen är inget nytt. Rätten, inte bara domstolar utan även juridisk argumentation generellt sett, har fått allt större inflytande på olika nivåer i samhället sedan mitten på 1980-talet.
Det sa advokaten och docenten Ola Wiklund när han talade vid ett seminarium om domstolarnas växande makt och hur det påverkar riksdagens roll som lagstiftare vid Svensk juriststämma den 12–13 februari.
Till exempel kan det röra sig om advokater i transaktioner och processer i ett internationaliserat näringsliv, tjänstemän på EU-kommissionen, FN eller jurister som i allt större utsträckning yttrar sig i media.
– Internationella forskare på området, både rätts- och statsvetenskapliga, är ganska eniga om att hela västvärlden har gått igenom den här utvecklingen de senaste 30 åren, sa Ola Wiklund.
Enligt Ola Wiklund fick Sverige rättsligt sett i och med EU-medlemskapet marknadsekonomi med fri konkurrens som en konstitutionell norm för statsskicket. Han menar att den stora frågan nu är rättens autonomisering.
– Juristerna i de överstatliga institutionerna och domstolarna i Luxemburg och Strasbourg tillsammans med de nationella domstolarna och jurister i regeringskanslier i medlemsstaterna har startat ett normbildningssystem som är som en evighetsmaskin där politiker i de nationella parlamenten i allt mindre utsträckning kommer in och kan förändra, sa han.I
i debatten deltog även kammarrättsrådet och docenten i Europarätt Mona Aldestam, konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson (MP), Andreas Norlén (M) och Lena Sommestad (S). Samtalsledare var före detta justitierådet Sten Heckscher.