search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Penningtvättsbrott föreslås få egen lag

Regeringen föreslår i en proposition att bestämmelserna om straff för penningtvätt placeras i en särskild lag tillsammans med bestämmelser om penningbeslag och förverkande av egendom som har varit föremål för penningtvätt.

Några nyheter i förslaget:

Nytt brott: penningtvättsbrott. Den nya brottsrubriceringen avser att göra det tydligt att penningtvätt är ett brott.

”Självtvätt” blir brottslig. Även den som tvättar vinster från sin egen brottslighet (till exempel vinning från knarkhandel eller rån) ska kunna dömas för penningtvättsbrott – till skillnad från i dag.

Nytt straffansvar för penningtvättsbrott i näringsverksamhet. Bestämmelsen avser att träffa affärsmän som låter sin verksamhet användas för åtgärder som kan misstänkas vara penningtvätt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

En polismyndighet från nästa årsskifte

Många polismyndigheter blir till en enda myndighet från årsskiftet. I regeringens nyligen avlämnade proposition föreslås omfattande förändringar av polisens organisation. De 21 polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium ska ombildas till en myndighet, Polismyndigheten, den 1 januari 2015. Säkerhetspolisen ska samtidigt inrättas som en fristående myndighet.

Proposition om högre krav på nämndemän

I en nyligen lämnad proposition ger regeringen förslag som är avsedda att säkerställa nämndemännens lämplighet och kompetens för uppdraget och göra det tydligt att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag.

Kravet på lämplighet skärps. Det ska vara en uppgift för domstolen att, när det gäller laglydnad, kontrollera lämpligheten hos den som valts till nämndeman. Domstolarna bör därför ha möjlighet att begära utdrag ur belastningsregistret i fråga om nämndemän.

Kunde inte föreläggas att publicera förtalsdom

En förenings nyhetswebbplats och redaktör kunde inte förpliktas att publicera förtalsdomen mot dem på webbplatsen, som inte faller under tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Det kommer Högsta domstolen fram till i en dom. Tingsrätten dömde föreningen och webbplatsens redaktör att bland annat betala skadestånd till den förtalade och att publicera domen på webbplatsen under minst 30 dagar.

Enligt HD finns det inga förutsättningar för ett föreläggande att publicera domarna på webbplatsen enligt 5 kap. 6 § skadeståndslagen. HD finner också att webbplatsen inte omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, och att det är uteslutet att tillämpa bestämmelserna om publiceringsföreläggande i de grundlagarna analogt.

Högsta domstolens dom i mål nr T 1427-12

Misshandelsbrott utreds snabbare

Utredningstiden för misshandelsbrott har minskat de senaste åren. Men utredningstiderna för andra brottstyper har samtidigt blivit längre. Trots att det finns krav på skyndsam handläggning vid ungdomsbrott tar de längre tid att utreda än vuxnas brottslighet. För misshandel, våldtäkt och stöld har däremot den totala tiden från anmälan till dom minskat något. Det är några av resultaten i en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Mellan 2009 och 2012 har medianutredningstiden för misshandelsbrott minskat från 83 till 65 dagar. Men utredningstiden har ökat för våldtäkt, från 54 till 62 dagar, och för utpressning, från 58 till 68 dagar.

Handläggningstider i rättskedjan 2009–2012 (Brå 2014:7)

Lättare att döma tilltalade i deras frånvaro

Regeringen har lämnat en proposition med förslag till åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda förhandlingar. Regeringen föreslår att det strängaste straff som en tilltalad får dömas till i sin frånvaro höjs från tre till sex månaders fängelse. Propositionen innehåller också förslag om utökade möjligheter att använda förenklad delgivning med den tilltalade. Det föreslås även tydligare bestämmelser om sanktioner och tvångsmedel när den som kallats till en förhandling inte kommer. Regeringen föreslår dessutom att det ska finnas större möjligheter att avgöra delar av ett brottmål mot en person. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Prop. 2013/14:170 Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda förhandlingar

Nya former av människohandel

Rikskriminalpolisen har utrett sitt första fall av människohandel med syfte att utnyttja någon för krigstjänst. Det handlar om en ung svensk pojke som greps utomlands. Våren 2012 kom information om misstänkt människohandel för krigstjänst till Rikskriminalpolisen. Enligt informationen hade en 16-årig svensk pojke gripits utomlands i september 2011 efter att han hade rest in illegalt i ett land i Mellanöstern, skriver Rikspolisstyrelsen på Polisens hemsida.

– Man misstänkte att pojken och sällskapet han reste med sannolikt var på väg till ett grannland för att delta i en väpnad konflikt, säger kriminalkommissarie Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen.

Enligt Säkerhetspolisen händer det att personer reser eller fås att resa från Sverige till Afghanistan, Pakistan, Somalia, Irak, Jemen och Syrien för att ansluta sig till våldsfrämjande islamistiska nätverk och där tränas för att delta i olagliga våldshandlingar eller i väpnade konflikter.

Ungdomar är allt mindre brottsliga

Män födda 1985 har varit mindre brottsliga som unga än de män som föddes 20 år tidigare. Det visar en stor studie från Stockholms universitet. Studien analyserar vilken betydelse förändringar i samhällsstrukturen har för ungdomsbrottsligheten och omfattar alla människor födda 1965, 1975 och 1985 som bodde i Sverige när de var 16 år. Andelen unga män som lagförs för brott minskar sedan början av 1990-talet, men bland unga kvinnor ökar i stället kriminaliteten. Nedgången i ungdomsbrottslighet har skett samtidigt som ungdomars livsvillkor har blivit svårare och präglade av större ojämlikhet. Den tydligaste riskfaktorn för kriminalitet är dåliga skolresultat.

”The Life Course of Young Male and Female Offenders. Stability or Change between Different Birth Cohorts?”

Allt fler poliser anmäls för brott

Anmälningarna mot poliser fortsätter att öka även om de allvarligaste ärendena har minskat något. Det framgår av årsrapporten 2013 från Riksenheten för polismål. De anmälda brotten till enheten har ökat med cirka 15 procent 2011–2013. Av de nästan 11 500 brott som anmäldes under året avser 94 procent polisanställda. Därutöver handlägger enheten också misstankar om brott av åklagare, domare och vissa andra tjänstemän.

Riksenhetens åklagare har utfärdat 42 strafförelägganden under år 2013. Många av dem avser dataintrång – att polisanställda slagit på sig själva i polisens register vilket inte är tillåtet. Andra exempel på de vanligaste brottstyperna är tjänstefel, rattfylleri och stöld.

Årsrapporten från Riksenheten för polismål

Vanligt med hot och våld inom rättsväsendet

Var fjärde medlem i fackförbundet Jusek har blivit utsatt för våld, hot eller trakasserier de senaste två åren. Det visar en enkätundersökning som Jusek har gjort bland åklagare, domare, polisanställda och kronofogdar.

Medlemmar inom Åklagarmyndigheten och Kronofogdemyndigheten är mest utsatta. Inom Kronofogdemyndigheten har nästan 60 procent utsatts för någon form av hot, våld eller trakasserier det senaste två åren. Bland åklagarna är det 33 procent.

Annons
Annons