search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Hur ska näthatet stoppas?

Krävs ny lagstiftning och mer resurser för att komma åt näthatet? Åsikterna går isär bland politiker och jurister.

– Det spelar ingen roll hur många brott jag anmäler från den anonyma häcklaren eller den som jagat mig med antisemitiska uttalanden. Det läggs ändå bara ner. Det är det allmänna intrycket – att rättssamhället har kapitulerat när det gäller kränkningar på internet, sa professor Mårten Schultz som var moderator på debatten om näthat vid Svensk juriststämma den 12–13 februari.

Riksåklagaren Anders Perklev berättade att anmälningarna har ökat 20 procent de senaste tre åren, men att bara 200 av 5 800 anmälningar ledde till åtal 2013. Oftast skrivs de av direkt eftersom åklagaren bara ska väcka åtal om det är särskilt påkallat ur allmän synpunkt. Normalt får inte husrannsakan göras och bristen på kompetens när det gäller IT-brottslighet är också ett problem.

– Även om alla brott ska bekämpas så måste prioriteringar göras. Det är ganska rimligt att samhället lägger större resurser på den allvarligare brottsligheten. Vi måste även i framtiden ha den sorteringsmekanism som åtalsprövningsregeln innebär, sa Anders Perklev.

För att komma åt näthatet föreslog Anders Perklev och Lars Hallberg, chef på Länskriminalpolisen i Stockholm, att det satsas mer på utbildning, metodstöd, internationellt samarbete, samtidigt som polisen och åklagarna får ökade resurser.

Lars Hallberg konstaterade att näthatet inte är ett prioriterat område för polisen, men att det ändå görs en hel del. Bland annat planeras ett nationellt IT-brottscentrum som ska förebygga brott.

Lagman Charlotte Brokelind krävde ny lagstiftning och fick applåder från publiken.

– Vi måste gå på operatörerna som tillhandahåller tjänsterna med ekonomiska sanktionsmöjligheter. Ytterst måste det finnas en myndighet som har rätt att dra ut sladden när det går för långt och vi har redan den myndigheten, Datainspektionen, sa Charlotte Brokelind.

Att hon kräver ny lagstiftning innebär enligt henne att hon riskerar att trakasseras på nätet, vilket hon ser som ett bevis för att yttrandefriheten har blivit ett hot mot sig själv.

– Politikerna måste ta ansvar och våga stå upp mot journalister och andra som hävdar att man inte kan göra något för att yttrandefriheten skulle inskränkas. Jag menar att det är bara trams. Yttrandefriheten ska visst vara intakt, men det är vi som värnar den verkliga yttrandefriheten, det demokratiska och jämställda samhället, som måste få bestämma nu.

Justitieminister Beatrice Ask (M) tycker inte att rättsväsendet har kapitulerat. Hon sa nej till ökade resurser, ny lagstiftning och mer granskning av operatörerna. I stället förespråkar hon ändringar i nuvarande lagstiftning, vettiga regler för operatörerna och effektivare arbetsmetoder. Exempel på ändringar i lagstiftningen är att ”särskilda skäl” ska tas bort för att få väcka åtal vid förtal och att lagstiftningen om olaga hot och ofredande moderniseras.

Beatrice Ask tycker inte att problemet alltid är att integritet står mot yttrandefrihet.

– Däremot måste man sortera vilket som är vad för att kunna göra en riktig avdömning. På grund av den snabba utvecklingen befinner vi oss i en sits där vi inte riktigt har sorterat allt.

Ordföranden i justitieutskottet Morgan Johansson (S) instämde i att det bästa vore att förstärka den nuvarande lagen utan att skada de publicistiska principerna. Han kunde inte heller lova mer resurser, men var öppen för att pröva de flesta vägar för att komma åt näthatet.

Annons
Annons