search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Bodelning av minoritetsposter i fåmansbolag

Med anledning av Skatteverkets agerande i frågan om värdering av minoritetsaktier i konsultbolag konstaterar advokaterna Johan Wiklund och Per Nerle att frågan är intressant, inte bara ur ett skatteperspektiv utan också från en familjerättslig synpunkt.

Under senare tid har Skatteverket drivit frågan om värdering av minoritetsaktier i konsultbolag och gjort gällande att varken förvärvspriset eller aktieägaravtals prismekanism har avgörande betydelse vid värdering av aktierna. Skatteverket hävdar att aktierna skall värderas till marknadsvärde varvid substansvärdet och aktieutdelningen är viktiga komponenter i värdebedömningen. Om Skatteverket vinner framgång med sin uppfattning kommer delägaren att beskattas för löneförmån och fåmansbolaget tvingas betala sociala avgifter.

Frågan är intressant, inte bara ur ett skatteperspektiv utan också från en familjerättslig synpunkt.

Vid bodelningar i samband med äktenskapsskillnader är det en grundläggande princip att makarnas tillgångar skall delas lika sedan vardera maken fått täckning för sina skulder ur sitt giftorättsgods.

Utdelningars inverkan på aktievärderingen och på bodelningen i övrigt

De flesta värderingsmetoder för aktier bygger på en diskontering av framtida intäktsströmmar från bolagets rörelse. Om vi antar att vi sätter kalkylräntan till fem procent och att vi kan se fram emot tio års utdelning om 10 tkr per år så blir värdet på aktierna drygt 77 tkr. Utgångspunkten är att aktierna åsätts detta värde i bodelningen.

Ofta har den aktieägande maken uppfattningen att utdelningen endast är ett sätt att få ut lågbeskattad lön och att själva lönen har satts utifrån detta förhållande. Fordran på framtida marknadsmässig lön ingår inte i bodelningen, än mindre kan den läggas till grund för värderingen av aktierna. Resonemanget har visst fog i de allra minsta bolagen. I sådana fall blir värdet oftast baserat på bolagets substansvärde.

I bolag med stort antal delägare, exempelvis konsultbolag, är den enskilde delägarens arbetsinsats oftast av mera underordnad betydelse. I dessa bolag kan delägarens arbetsinsats också utföras av annan yrkeskunnig person utan att vinstgenereringsförmågan nödvändigtvis blir sämre.  Utdelning sker efter beslut av bolagsstämma. Beloppet överförs till delägarna under rubriken ”utdelning” och beskattas som sådan. Skämtsamt brukar man säga att det som ser ut som en fisk och luktar som en fisk i regel är en fisk. Rätten till framtida utdelning i dessa bolag, skall enligt vår uppfattning, ingå i värderingsunderlaget för aktierna.

I konsekvens härav skall också den utdelning som arbetats upp per brytdagen ingå bland de tillgångar som skall ingå i bodelningen.

Aktieägaravtals inverkan på aktievärderingen

Aktieägaravtal innehåller ofta att anställning är en förutsättning för att man skall vara aktieägare i fåmansbolaget. Om aktieägaren slutar sin anställning så skall aktierna säljas. Detsamma gäller om delägaren blir sjuk eller avlider. Aktiernas verkliga värde kan väl då inte rimligen vara annat än vad som kan erhållas vid försäljning enligt aktieägaravtalet?

Men binder aktieägaravtalet även andra maken? Obligationsrättsliga

avtal binder endast i undantagsfall tredje man. Ett sådant fall är om avtalet innebär en fördel för denne vilket inte är fallet i denna situation. Skulle andra maken tillskiftas aktierna utan att vara bunden av aktieägaravtalets värderingsregler kan denne komma att få bättre position än den ursprungliga ägaren. Denna fördel är dock oftast försumbar eftersom det sällan finns något marknadsvärde på minoritetsposter i fåmansbolag.

Marknadsvärde på minoritetsposter i fåmansbolag

Även om andra maken kanske inte är bunden av aktieägaravtalet finns det sällan någon fungerande extern marknad för minoritetsposter i fåmansbolag. Det är osannolikt att någon extern köpare är intresserad av att förvärva en minoritetspost i exempelvis ett konsultbolag till ett pris som motsvarar det verkliga värdet för den säljare som är verksam i bolaget. Eftersom det inte finns någon fungerande marknad finns inget egentligt marknadsvärde. Priset som avtalats i ett eventuellt aktieägaravtal är inte något marknadspris – det är ett avtalat pris.

Konflikt mellan marknadsvärde och bodelningsvärde

Eftersom man svårligen kan bedöma marknadsvärdet för minoritetsposter i fåmansbolag bör bodelningsvärdet fastställas med andra metoder. Det diskonterade nuvärdet av framtida utdelningar är ett reellt värde för den som redan äger aktierna och tillskiftas dem vid bodelningen. Om minoritetsposten tillskiftas den redan aktieägande maken till lägre värde, exempelvis aktieägaravtalets värde, medför detta ett otillbörligt gynnande av den maken på andra makens bekostnad.

Hur skall man då åstadkomma rätt balans i bodelningen?

Aktiers ”bruksvärde”

Frågan om åsättande av minoritetspostens bodelningsvärde kan eventuellt redan ha lösts av doktrinen. I doktrinen (Teleman: Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa, 5 uppl. s. 117) föreslås att tillgångar ibland kan åsättas ett ”bruksvärde i parternas hand”. Ett exempel på detta är den nyinköpta soffgruppen som skall bodelas. Skall den åsättas ett värde som motsvarar anskaffningspriset eller vad den kan antas inbringa på begagnatmarknaden? Principen om bruksvärde ger att värdet bör ligga närmare anskaffningsvärdet eftersom den part som tillskiftas egendomen, kort tid före bodelningen, uppenbarligen ansett att priset motsvarade vad tillgången var värd.

Värdet på aktierna i ”brukarens hand” skall alltså fullt ut motsvara aktiernas ekonomiska värde eftersom denne kan tillgodogöra sig framtida utdelningar och få del av aktiernas substansvärde.  Frågan om tillämpning av bruksvärdesprincipen vid värdering av aktier i fåmansbolag är ännu inte löst och några tillämpliga svenska rättsfall har inte stått att finna. Detta är förvånande eftersom aktier i fåmansbolag ofta förekommer i bodelningar i anledning av äktenskapsskillnad. Vi emotser ett klargörande rättsfall i frågan.

Advokaterna Johan Wiklund och Per Nerle, verksamma på Advokatbolaget Wiklund Gustavii i Helsingborg, arbetar med kommersiell familjerätt.

Annons
Annons