search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Barnkonventionen måste bli svensk lag

Fördelarna med att barnkonventionen görs till lag är att barnkonventionen skulle bli direkt tillämpbar i svenska domstolar och vid andra myndigheter.

Det skulle också ställa högre krav på kompetens hos beslutsfattare om barns behov och rättigheter. Det anser Odd Swarting, advokat och ordförande för UNICEF Sverige, och Christina Heilborn, barnrättsjurist och programchef på UNICEF Sverige.

En av årets första nyheter angående barns rättigheter handlade om att Högsta domstolen faktiskt hänvisat till FN:s konvention om barnets rättigheter. Beslutet innebar att en barnfamilj fick bo kvar i sitt hus och slippa bli vräkt trots pappans skulder.

Högsta domstolen bedömde att en avvägning mellan olika intressen måste göras och att det i detta fall ledde till att det inte fanns tillräckliga skäl för tvångsförsäljning av huset då det skulle innebära betydande olägenheter för familjen. När intresseavvägningen gjordes tog Högsta domstolen hänsyn till barnets bästa i enlighet med barnkonventionen. Detta till skillnad från hovrätten som menade att det inte fanns något tolkningsutrymme inom vilket barnkonventionen skulle kunna beaktas. Inte heller tingsrätten ansåg att barnkonventionen hade någon större betydelse eftersom den inte gäller som lag här i landet.

Det är glädjande att Högsta domstolen hänvisar till barnkonventionen men samtidigt anmärkningsvärt att detta ses som en nyhet med tanke på att det är 25 år sedan i år som konventionen antogs. Sverige har varit bunden av konventionen sedan 1990 men så länge den inte gäller som svensk lag kommer den att behandlas styvmoderligt inom rättsväsendet. UNICEF Sverige har tillsammans med andra organisationer, myndigheter och experter länge arbetat för att barnkonventionen ska bli svensk lag.

Anledningen är att det inte räcker att den åberopas och tillämpas i undantagsfall, utan det ska naturligtvis vara huvudregeln. Några personer gör nu säkert gällande att beslutet från Högsta domstolen visar att barnkonventionen inte alls behöver inkorporeras och därmed göras till svensk lag, utan den kan ju redan nu användas när beslut tas där barn berörs. Andra hävdar att barnkonventionen medför alltför långtgående konsekvenser där barns intressen ges orimligt stort utrymme. Vissa ser kanske beslutet från Högsta domstolen som bevis för sin tes att barnkonventionen är för krånglig att tolka och tillämpa för en svenskt skolad jurist.

Vi anser att nuvarande sätt att förhålla sig till konventionen genom den så kallade transformeringsmetoden, som innebär att lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser, inte räcker för att garantera barn deras rättigheter. Så länge barnkonventionen inte har status som svensk lag kommer den att ignoreras av myndigheter och domstolar. Transformeringsmetoden behöver kombineras med en inkorporering som gör hela konventionen till svensk lag. På så sätt skulle konventionen tas på större allvar.

Sverige har kritiserats av FN:s barnrättskommitté, vars uppgift är att granska hur länderna lever upp till barnkonventionen. FN-kommittén rekommenderar Sverige att stärka barnkonventionens ställning genom att göra den till lag.

FN-kommittén betonar att barnkonventionen klart och tydligt ska återspeglas i nationella lagar och praxis, att rättigheterna ska kunna åberopas i domstol och att bestämmelserna tillämpas av myndigheterna. Det gäller framför allt de fyra grundläggande principerna, som handlar om skydd mot diskriminering, barnets bästa, rätt till utveckling samt respekt för barnets åsikter.

Dessutom anser FN-kommittén att internationella åtaganden bör prioriteras framför den nationella rätten när de två rättssystemen står i konflikt med varandra. FN-kommittén säger också att det är viktigt att se till att all relevant nationell lagstiftning överensstämmer med konventionen. Syftet med dessa åtgärder är helt enkelt att ge barnkonventionen en så stark ställning som möjligt. I år är det återigen dags för Sverige att granskas av FN-kommittén, och då blir frågan aktuell på nytt.

En invändning som ofta hörs mot att göra barnkonventionen till lag handlar om att den inte är skriven som en lag, det vill säga att den inte är tillräckligt detaljerad och därmed svår att tillämpa. De flesta bestämmelserna i konventionen är dock konkreta och tydliga. Vår uppfattning är dessutom att rättstillämpande myndigheter redan i dag är vana att hantera lagstiftning som inte är så detaljerad, till exempel socialtjänstlagen.

En annan invändning handlar om att det skulle vara främmande för vårt rättssystem att göra en internationell konvention till svensk lag. Men det har vi gjort med den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna redan år 1995.

De fördelar vi ser med att barnkonventionen görs till lag är att barnkonventionen skulle bli direkt tillämpbar i svenska domstolar och vid andra myndigheter. Det skulle också ställa högre krav på kompetens hos beslutsfattare om barns behov och rättigheter samt att barnkonventionens innehåll och syn på barn skulle tas på större allvar och få större genomslag i praktiken.

Våra slutsatser av Högsta domstolens beslut är att:

• Inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt behövs så att den blir svensk lag och därmed obligatorisk för samtliga domstolar och myndigheter att använda sig av.

• När barnkonventionen tolkas och tillmäts vikt får barns rättigheter starkare ställning än annars.

• Barnkonventionen kan mycket väl tillämpas i beslutsfattandet i en domstol trots att det är just en konvention.

Vi uppmanar därför Barnrättighetsutredningen som har regeringens uppdrag att utreda frågan om barnkonventionens juridiska status att se detta rättsfall som exempel på att barnkonventionen helst inte används av tingsrätten och hovrätten, men att det är fullt möjligt att göra det. Det krävs dock att den får ställning som svensk lag för att det ska bli en självklarhet och inte ett udda inslag när beslut fattas som rör barn.

Odd Swarting är advokat och delägare i Setterwalls Advokatbyrå i Stockholm. Han är även ordförande för UNICEF Sverige.

Christina Heilborn är programchef på UNICEF Sverige och barnrättsjurist med inriktning på folkrätt, migration och människohandel.

Annons
Annons