search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Ny lag mot tvångs- och barnäktenskap

Regeringen föreslår i en ny lagrådsremiss att från och med den 1 juli blir det inte bara straffbart att tvinga någon att gifta sig mot sin vilja, utan även press från föräldrar eller släktingar samt förberedande gärningar blir straffbara.

I lagrådsremissen föreslås också att möjligheten för barn att få dispens att gifta sig ska tas bort. Regeringen föreslår vidare att möjligheten att erkänna utländska tvångsäktenskap och barnäktenskap ska begränsas till fall där det finns synnerliga skäl.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Advokatsamfundet kritiserar straffskärpning för mord

Regeringens förslag att livstids fängelse ska utgöra normalstraffet för mord är populistiskt. Det anser Advokatsamfundet som är mycket kritiskt mot förslaget som föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Advokatsamfundet avstyrkte i sitt remissvar den 5 november förslaget med hänvisning till att den senaste straffskärpningen inte har utvärderats, skälen som anges för straffskärpningen inte är tillräckliga och möjligheten till differentiering av straffskalan för mord går förlorad.

– Det känns som om alla partier, oberoende om det är regeringen eller oppositionen, positionerar sig nu, med som vi uppfattar det, populistiska förslag. Det ligger i tiden med strängare straff, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

Internationell barnrättskonferens i Stockholm

En internationell konferens med rubriken Child-friendly justice: What it means and how it is realized äger rum på Stockholms universitet den 16–18 maj.

Arrangören Stockholms barnrättscentrum vid Stockholms universitet håller konferensen med anledning av att det är 25 år sedan FN:s barnkonvention antogs. Ett antal av världens ledande experter på området inom olika discipliner medverkar.

– Syftet är att belysa vad som menas med child-friendly justice och utvärdera vilken effekt barnkonventionen har fått när det gäller att göra rättssystem mer barnvänliga, säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, som är huvudansvarig för konferensen.

Fler frånvarande ska kunna dömas

Det ska bli lättare att genomföra brottmålsrättegångar i den tilltalades frånvaro. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Enligt förslaget ska det strängaste straffet som en tilltalad får dömas till i sin frånvaro höjas från tre till sex månader. Syftet är att minska antalet inställda huvudförhandlingar och få en enklare och effektivare hantering av stora brottmål.

Dessutom föreslår regeringen tydligare bestämmelser om sanktioner och tvångsmedel när den som kallats till en förhandling inte kommer. Lagrådsremissen innehåller också förslag om utökade möjligheter att använda förenklad delgivning. Dessutom ska det bli lättare att avgöra delar av ett mål mot en person när flera personer är åtalade.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Lagen om skiljeförfarande ses över

Johan Munck, före detta justitieråd och ordförande i Högsta domstolen, får i uppdrag av regeringen att utreda ändringar i lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Syftet är att säkerställa att skiljeförfarande i Sverige kan fortsätta att vara en modern, effektiv och attraktiv tvistlösningsform för svenska och utländska parter.

Utredaren ska bland annat överväga om det bör införas bestämmelser om hur tillämplig materiell rätt ska fastställas, om lagen bör anpassas ytterligare till förekomsten av flerpartsförfaranden och om det krävs åtgärder för att säkerställa en effektiv och rättssäker klanderprocess. Till expert i utredningen har advokat Claes Lundblad utnämnts.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2015.

Allt färre åtalas för brott

Förra året anmäldes 1,4 miljoner brott till polisen. Trots att det är ungefär lika många fall som åren dessförinnan blir allt färre personer åtalade för brott.

Det visar en datakörning som Åklagarmyndigheten har gjort på uppdrag av Dagens Nyheter. År 2010 gick 213 590 ärenden till åtal, jämfört med 180 996 ärenden år 2013. Minskningen motsvarar 15,3 procent. Under samma period ökade antalet anmälda brott med 1,8 procent.

Förändringen förklaras främst av att en allt mindre andel av polisens brottsutredningar lämnas över till åklagare. Sedan 2010 har antalet inkomna ärenden till landets åklagarkammare minskat med 12 procent – från 521 476 till 460 748.

Stort bedrägerimål tas om efter jäv

Det omfattande bedrägerimålet kring företaget 118 108 måste göras om eftersom hela rätten var jävig, beslutade lagmannen vid Malmö tingsrätt Eva Wendel Rosberg.

– Hela rätten är utjävad. Det gäller de två juristdomarna och de fyra nämndemännen, säger Lennart Strinäs, chefrådsman vid Malmö tingsrätt, till TT.

Enligt de första uppgifterna som blev kända hade rättens ordförande tipsat åklagaren om hur hon borde gå vidare och stängdes därför av som ordförande i målet. Nu gäller beslutet alltså hela rätten. Målet var inne i slutskedet efter tre månaders förhandling och det enda som återstod var pläderingarna.

Polisen ska bli bättre på att utreda IT-brott

Rikspolisstyrelsen har genomfört ett arbete med att se över utvecklingsbehovet inom internetrelaterad brottslighet där det framgår att åtgärder behövs.

Det handlar bland annat om en allmän översyn av utbildningar för att tydligare beakta IT-brottsperspektivet. Dessutom pågår ett arbete med att kartlägga förutsättningarna för ett nationellt polisiärt IT-brottscentrum för samordning och stöd.

– Det pågår just nu ett intensivt arbete inom Polisen för att förbättra möjligheterna att hantera och utreda IT-relaterad brottslighet. Utbildning och metoder behövs för att utveckla arbetet inom detta område, säger Ulrika Sundling, kriminalkommissarie vid Rikspolisstyrelsen.

Ny brottsskadelag

Stärk brottsoffrens ställning, skärp gärningsmannens ansvar och förbättra systemet med brottsskadeersättning. Det skriver regeringen i ett förslag till ny brottsskadelag som överlämnades till Lagrådet.

För att stärka det enskilda brottsoffrets rätt till brottsskadeersättning föreslås att Brottsoffermyndigheten inte längre ska kunna bestämma brottsskadeersättning för kränkning till ett lägre belopp än det en domstol har dömt ut i skadestånd. Brottsoffer föreslås vidare få en utökad rätt till brottsskadeersättning, bland annat genom att nuvarande begränsning av vad som högst kan betalas i kränkningsersättning tas bort.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Länen som litar på rättsväsendet

Förtroendet för rättsväsendet är bäst i Uppsala, Örebro och Västerbottens län. Det visar det regionala resultatet av Nationella trygghetsundersökningen (NTU). När det gäller förtroende för rättsväsendet har Stockholms, Blekinge, Skåne och Dalarnas län en mindre andel personer med stort förtroende än riket totalt sett.

Av den regionala statistiken, som publicerades av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) den 21 januari, framgår också att storstadslänen Stockholm och Skåne över tid haft en större andel brottsutsatta personer jämfört med riket totalt sett, medan Gävleborgs och Västernorrlands län haft en mindre andel utsatta.

Fler asylsökande barn ska få stanna

Utlänningslagen justeras så att barn beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. Det föreslår Justitiedepartementet i en promemoria.

Syftet är att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och säkerställa principen om barnets bästa. Förändringarna, som föreslås träda i kraft den 1 juli, syftar till att underlätta bedömningarna och möjliggöra att fler barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd.

Promemorian innehåller också ett förslag om tillägg till bestämmelsen om verkställighetshinder. I bestämmelsen föreslås att det uttryckligen anges att de nya omständigheter i ett barns ärende som innebär att det finns medicinska hinder eller annan särskild anledning till att ett beslut om avvisning eller utvisning inte bör verkställas, inte behöver vara av samma allvar och tyngd som när det gäller vuxna personer.

Skärpt straff för dataintrång

Regeringen har lämnat en remiss till Lagrådet med ett förslag om skärpt straff för dataintrång. Grovt dataintrång ska kunna ge fängelse i upp till sex år. I dag är det högsta straffet för dataintrång fängelse i högst två år, samtidigt som det finns tecken på att utvecklingen går mot allt farligare och mer storskaliga angrepp mot informationssystem.

Regeringen föreslår därför en särskild straffskala och rubricering för grovt dataintrång. Straffet ska vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Slipper tv-avgift för gammal dator

Förvaltningsrätten i Luleå har beslutat att en 27-årig jurist från Linköping slipper betala tv-avgift trots att han har en dator med internetuppkoppling. Rätten motiverar beslutet med att det krävs ett omfattande utbyte av komponenter för att mannens 14 år gamla dator ska kunna fungera som tv-mottagare.

Bakgrunden till domen är att Radiotjänst tidigare har påfört mannen radio- och tv-avgift eftersom det visade sig att han hade en dator med internetuppkoppling. Men detta beslut upphävdes efter en prövning och de betalda avgifterna återbetalades. Senare när mannen anmälde datorinnehav påfördes han avgiften igen och då ville Radiotjänst även ha betalt för den tidsperiod som myndigheten betalat tillbaka avgifter för.

Annons
Annons