search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Krav på skärpt kontroll av familje- och jourhem

Statens tillsyn över familjehemsvården måste stärkas. Den slutsatsen drar utredningen om tvångsvård för barn och unga i ett delbetänkande med flera förslag på åtgärder.

Övergrepp som ännu förekommer i familjehemsvård är oacceptabla. Därför måste statens tillsyn över vården stärkas, och de tilltänkta föräldrarna måste såväl kontrolleras i polisens belastningsregister som genomgå grundläggande utbildning för ändamålet, skriver statens utredare Håkan Ceder på DN Debatt den 11 februari.

Delbetänkandet ”Boende utanför det egna hemmet – placeringsformer för barn och unga” (SOU 2014:03) innehåller flera förslag för en trygg och säker vård i familjehem och jourhem.

Ett av förslagen i delbetänkandet är att familjehem och jourhem ska utredas i två steg. I det första steget ska hemmets allmänna lämplighet utredas och leda fram till ett beslut om medgivande. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till de tilltänkta familjehems- eller jourhemsföräldrarnas personliga egenskaper, hälsa och sociala förhållanden samt deras förmåga att ge den omvårdnad och fostran som placerade barn i allmänhet behöver. En kontroll ska alltid göras i Rikspolisstyrelsens misstanke- och belastningsregister. I nästa steg – inför en placering – ska en bedömning göras om hemmet kan tillgodose det specifika barnets behov. Inför varje ny placering i hemmet ska en förnyad registerkontroll göras.

Utredarna vill införa ett obligatoriskt krav på genomgången grundläggande utbildning för blivande familjehems- och jourhemsföräldrar. Endast de familjehems- och jourhemsföräldrar som har genomgått eller i nära anslutning till placeringen kommer att genomgå utbildning ska kunna ta emot barn och unga i sitt hem.

Antalet privata verksamheter som förmedlar familjehem och jourhem till kommunerna, i kombination med konsulentstöd till hemmen, har ökat kraftigt. De spelar en allt större roll i vården, men ändå saknas kontroll och överblick över verksamheterna. Utredarna föreslår att konsulentverksamheter av detta slag ska få bedrivas endast efter tillstånd från tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Den statliga tillsynen över familjehems- och jourhemsvården måste stärkas. I nuläget är den ytterst begränsad trots att flertalet placerade barn finns i familjehem. Dessa barn är i vissa avseenden mer utsatta än andra placerade, eftersom insynen i ett enskilt hem av naturliga skäl är mindre och det finns färre vuxna att vända sig till. Därför bör det införas en bestämmelse att IVO ska genomföra regelbunden tillsyn av hur kommunerna planerar och genomför familjehems- och jourhemsvården.

Det behövs nationella insatser för att säkra rekryteringen av familjehem och jourhem i framtiden. Många kommuner har stora svårigheter att rekrytera hem. För att kunna upprätthålla en hög kvalitet och matcha rätt familj till ett enskilt barn krävs att det finns ett antal familjer att välja mellan. I en bristsituation finns risken att socialtjänsten tvingas göra avkall på kraven. Det är således ytterst en fråga om säkerheten för placerade barn att det finns tillgång till tillräckligt antal hem. Därför behövs en samlad informationssatsning riktad till allmänheten för att öka intresset för rollen som familjehems- och jourhemsförälder.

Förväntningarna på familjehemmen är stora och det ställs allt större krav på dem. Utredarna vill att det inrättas ett nationellt centrum för familjehemsvården, med syfte att bidra till fortsatt utveckling av vården. En av uppgifterna ska vara att samla in, strukturera och sprida kunskap om familjehemsvården till olika aktörer. Här är särskilt viktigt att ta tillvara barns och ungas egna erfarenheter av vården. Centrumet bör ges en basfinansiering via statsbudgeten.

Annons
Annons